Argument emot religion!!!!

[Akryon]

har ni tjejer & killar några bra argument emot religion, varför den borde bannas?
inte varför Gud inte ska finnas men varför själva religion inte borde utövas.
Alltså bara ren fakta....tex religion borde inte finnas för att heliga byggnader tar plats och pengar...
sådana argument inte om Gud eller något övernaturligt.
Varför vuill inte DU ha religion i samhället!MVH Akryon^^

[Sceptisk]

Du kan inte hitta några fakta om detta. Vad är det som säger att religion inte fyller en minst lika viktig funktion hos människor som något annat? Det enda du kan samla på dig är åsikter.

Om jag fick bestämma så skulle jag ta bort och förbjuda frälsningsreligionerna (dvs Kristendom, Islam, Judendom och Buddhism) och ersätta dom med naturreligion. Frälsningsreligionerna fokuserar på en abstrakt princip och gör folk introverta och tröga i huvet. Det är bättre att dyrka naturen och sådant som faktiskt har något med våra liv att göra.

I Shintoismen (som inte har någon grundare) så erkänner man att det är människan som skapar sina gudar, att genom bön så kan man väcka gudarna till liv från en tidigare "död" materia.

Oavsett vad man än dyrkar så vet jag att det är sunt att fästa blicken på något som är större än en själv. Oavsett om det är en gud eller om det är familjen eller något annat. Det är osunt och osmart att ha en helt igenom individualistiskt egocentrisk orientering i livet.

- Varför det? Är det inte viktigt att tillfredställa sina behov?

Naturligtvis, men man lär sig inget av att tillfredställa sina behov och lär man sig inget så kan man snart inte längre tillfredställa sina behov. Om man inte erkänner något större än en själv så blir man handikappad på alla sätt. Den egocentriska orienteringen leder till att man tycker att man inte behöver lära sig något nytt, man behöver inte anstränga sig, man behöver inte bry sig om något. Det funkar ett tag, vad som sedan händer är att folk inte orkar med din arrogans, varje misstag du gör blir omöjligt att förstå och till sist är du helt inmålad i ett hörn.

Därför är religion bra, men inte alla religioner är bra. Frälsningsreligionerna bryr sig inte om livet i den här världen, de är egocentriska eftersom de fokuserar helt och hållet på den individuella förlösningen från denna värld - det är därför dom borde tas bort.

Tillägg: Vetenskapen skulle kunna att vara att betraktas som ett slags naturreligion. Om man inte först trodde att det går att hitta kunskaper i världen så skulle vetenskapen inte komma någonstans. Men vetenskapen är ingen religion eftersom den avhelgar världen. Av tradition har man valt att betrakta världen som ett föremål utan någon inneboende intelligens eller koppling till något gudomligt. Det är ett misstag som har lett till att vi har kunnat exploatera världen utan urskillning och genom denna arrogans kan vi nu konstatera att vår åverkan är destruktiv även för oss med klimatförändringar, nedsmutsning och så vidare. Frälsningsreligionerna har här inget att invända, de tycker också i grunden att världen bara är ett föremål för människans utnyttjande, visst tycker de att det är tråkigt att världen förstörs men det som ändå är av vikt är människans frälsning.

Denna inriktning gör också att människan känner sig som en fullständig främling i den här världen. Vetenskapens tradition av att förenkla och reducera världen till ett objekt och frälsningsreligionernas antagonism har bidragit till att vi har en missanpassad filosofi för att leva här. Vad vi istället kan koncentrera oss på är att konsumera så mycket som möjligt vilket gör livet desto mera meningslöst i längden.

Om man däremot tror att det finns en mening att hitta i den här världen så kanske vi kan upptäcka den och få ett mer innehållsrikt liv. Teknologi och konsumtion i all ära, men om vi verkligen ska hylla vår skyhöga intelligens kanske vi borde se efter om det finns något som kan göra den meningsfull också.

[Anders]

Att religion i förlängningen innebär evigt liv. Och det är en helt outhärdlig tanke.

[Sceptisk]

Knappast. Däremot innebär sekularisering att livet du lever just nu är helt meningslöst. Därför om du som sekulariserad utgår ifrån din nuvarande känsla av outhärdlig meningslöshet (eller vad det än är) så är det en ologisk slutsats för sekularisering innebär ju att livet inte kan vara annat än helt meningslöst och enbart behovscentrerat. För att förstå vad evigt liv skulle innebära så måste du byta förhållningssätt.

Om du skulle byta inställning till att tänka dig att inte det liv du lever nu kommer att fortsätta, men att din nuvarande situation är en liten del av en mycket större och djupare förankring i något som förenar allt levande, så kommer du att se på din nuvarande känsla av meningslöshet som en ganska så obetydlig trivialitet.

Utgår du ifrån det sekulariserade perspektivet så kommer varje motgång att innebära en potentiell katastrof. För om livet inte fortsätter efter döden, varför skulle du då vilja riskera någonting? Skulle du riskera ditt liv för något? Det skulle ju per definition vara en helt meningslös handling.

[miles davis]

Äh, bara töntar resignerar inför meningslösheten. De tuffa grabbarna blickar bort mot horisonten med stolthet i ögonen, djupt inandandes tillvarons totala likgiltighet.
Vad skulle livet vara utan lite motstånd?

Torka tåren från kinden Sceptisk, och läs lite Camus.

[Sceptisk]

Skillnaden mellan motstånd i livet och meningslöshet är att motstånd går att övervinna. Du kan inte vinna mot meningslöshet. Vad skulle komma från det? Man kan såklart försöka, men inte utan att bli irrationell. Mina ärkefiender på det filosofiska planet försöker med det. Dom "skapar sin egen verklighet" och "sin egen mening". Alltså jag talar om New Ageare, "new" thinkers, Kantianer och övriga existentialister. Dessa människor är inget annat än ett slags missbrukare.

[Minded]

har ni tjejer & killar några bra argument emot religion, varför den borde bannas?
inte varför Gud inte ska finnas men varför själva religion inte borde utövas.

Alltså bara ren fakta....tex religion borde inte finnas för att heliga byggnader tar plats och pengar...

Jag tror inte ...att du har en definition av religion. Dvs jag tror inte att du vet vad du egentligen vill ha hjälp med att banna. Visa gärna att jag har fel.

[Akryon]

har ni tjejer & killar några bra argument emot religion, varför den borde bannas?
inte varför Gud inte ska finnas men varför själva religion inte borde utövas.

Alltså bara ren fakta....tex religion borde inte finnas för att heliga byggnader tar plats och pengar...

Jag tror inte ...att du har en definition av religion. Dvs jag tror inte att du vet vad du egentligen vill ha hjälp med att banna. Visa gärna att jag har fel.

Hm...enkelt^^
Det har jag. Men jag vill veta all argument mot religion det är allt.
 :lol:

[Minded]

Som sagt, visa gärna att jag har fel  :wink:

Vad är det för mening med att banna något odefinierat som klingar på ett visst sätt enligt subjektiv uppfattning? Typ, varför ska vi ha frihet?

Edit: det går att uppfinna oändligt antal argument mot Och för valfritt. Alla mer eller mindre välgrundade och relevanta i frågan.

[miles davis]

Skillnaden mellan motstånd i livet och meningslöshet är att motstånd går att övervinna. Du kan inte vinna mot meningslöshet. Vad skulle komma från det? Man kan såklart försöka, men inte utan att bli irrationell. Mina ärkefiender på det filosofiska planet försöker med det. Dom "skapar sin egen verklighet" och "sin egen mening". Alltså jag talar om New Ageare, "new" thinkers, Kantianer och övriga existentialister. Dessa människor är inget annat än ett slags missbrukare.

Vad implicerar den ofrånkomliga valfriheten om inte att meningsfullheten ligger i människans skapande händer?
Om meningsfullheten är avhängig - och alltså inte samma sak som - det aktiva valet så ter den sig trots allt som en tämligen meningslös meningsfullhet (dessutom kan vi vända på saken; hur meningsfullt skulle det meningsfulla vara om valfrihet inte existerade? Just det).
Din meningsfullhet tycks med andra ord vara lika irrationell (alternativt lika rationell) som alla andra typer av meningsfullhet.
Rätta mig om jag har fel.

Märk väl att vi inte talar epistemologi nu.

[Sceptisk]

Det är just det Miles, jag ser inte valfrihet som en given gällande helt transparent och förståbar princip, utan ett mysterium. Något att ständigt kontemplera. Dessutom är människan inte en varelse som kan skapa något i reell bemärkelse. Att skapa är processen att från icke-existens få något till existens. Människan behöver hela tiden någonting existerande för att åstadkomma någonting. Däremot liknar människans kreativitet ett skapande, men den förutsätter ändå att det man hämtar inspiration från och det man projicerar sin inspiration på redan existerar på något sätt. Konstnären behöver sin färg, sitt stafli och sina penslar. Musikern sitt instrument. Författaren sin penna och tänkaren sin hjärna. Kreativitet är något utöver sig självt.

Du måste ha redan ha metall, gummi, trä, glas, sten, osv för att bygga ett hus eller en bil eller något annat. Det är detta som är skillnaden mellan människa och Gud och även människans dilemma. Vi kan förutsätta att Gud skapar världen och galaxer och djuren och människan och allt annat ex-nihil, ur ingenting, ur det obegränsade tas det begränsade.

Det existerande har alltid begränsningar. Det handlar om skillnaden mellan oändlighet och existens. Men eftersom allt levande kommer från Gud så finns det också kvalitéer även i det begränsade som är Gudomliga. (såsom t ex skönhet, liv, t o m "död" materia). Därför talar vi om "skapande" även fast att vi är människor. Men vårt skapande är begränsat till det som redan existerar. Vår kreativitet eller förmåga att skapa är en spegelbild av Gud men är inte Gud. Jag tänker mig det hela i bilden av ett träd som suger upp vatten och näring ur jorden och suger i sig solstrålar från himlen. Trädet är levande tack vare dessa saker utöver sig självt, och det känner direkt igen dom, reagerar på dom, men trädet är i sig varken jord eller solstrålar.

Ungefär som att ordet är en spegelbild av hur du tänker, men är inte dina tankar. Ord är i relation till författaren begränsade, precis som skapelsen är i relation till skaparen begränsad.

Vi befinner oss alltså i ett existentiellt dilemma där vi inte kan förklara egentligen någonting alls. Vi kan få viss insikt i vår fria vilja men vi kan aldrig förklara eller förstå den. Om man tror att man redan gör det är man dogmatiker. Oavsett om man säger sig tro på fri vilja eller om man är kompatibilist eller determinist eller säger sig "vara" något annat.

[miles davis]

Valfriheten som sådan är i detta sammanhang tämligen ovidkommande - poängen jag tidigare försökte framföra var blott den att förekomsten av valmöjligheter utesluter den typ av meningsfullhet du talar om.

En boll ämnad att brukas av mig när jag spelar fotboll uppfyller inga som helst mål om jag istället för den använder ett bowlingklot - bollen i fråga är med andra ord meningslös, även om asiaterna som ihärdigt slitit för dess existens tänkt sig någonting annat.
Bollen kan emellertid bli meningsfull, om jag väljer att använda den...

Och visst, det kanske står 'made in China' på bollen, men tror du jag hade slutat använda den om det istället för 'China' stod 'Norway'?

Frågan om tingens konstitution har trots allt ingenting med meningsfullhet och värdeskapande att göra - vi talar här om två helt separata världar, och sammanblandningen av dessa två leder enbart till förvirring (vilket denna tråd ganska så tydligt bevisar).

Jag diskuterar gärna guds vara eller icke-vara, men blanda inte in honom i en diskussion som denna - för uppbenbarligen har han över huvud taget ingenting att säga till om i saken.
Vi>gud.

[Sceptisk]

Miles Davis.

"poängen jag tidigare försökte framföra var blott den att förekomsten av valmöjligheter utesluter den typ av meningsfullhet du talar om."

Kommer mening från människan, varför skulle hon då söka den? Men om meningen inte kommer från människan, hur kan hon då känna igen den? Hur kan alla människor känna igen ett leende? Det borde ju betyda att mening är inkodad i vår grundstruktur.

Om jag säger såhär, jag är skeptisk till social konstruktivism i alla dess former och den skepsisen sträcker sig också in på det religiösa området. Jag tror inte att abstrakta idéer är tillräckligt hållbara för att man ska kunna bygga något på dom. En idé kan visserligen få människor att bete sig annorlunda men styrkan ligger i deras beteende inte i själva idén. Idéer är fragila. Förståelse av sanningen är fragil, därmed är religiositet fragilt. Det är ett band av förståelse som lätt kan gå sönder om man inte är försiktig. Både av aggressiv ateism men också av religiös dogmatism. Det är därför jag inte kan vara existentialist. För jag tror inte att vårat beteende är i huvudsak beroende av våra idéer, utan av vår konstitution. Idéer är en bonus, som ett attribut. Men idéer och tänkande är till för att vi ska kunna orientera oss i verkligheten och utröna meningen, inte tvärtom dvs; skapa mening för att stå ut.

[Bz]

Det är inte fel med religioner, men människans sätt att förhålla sig till dem. Om religonen blir en begränsning är det fel på ens inställning, inte skrifterna eftersom dom är fullkomligt betydelselösa utan en relation till dem. Religion blir som allting annat vad man gör det till så att säga.

[Avantgardet]

Men hur långt sträcker sig det du, Sceptisk, kallar vår "konstitution". Och hur formas idévärlden? Strukturalismen kan inte förklara förändring.

Som jag ser det har vi å ena sidan den historisk materiella dialektiken, och dels det vi kan kalla riktadheten mot varat. Begreppen är något som vi koordinerar oss med/mot varat, på så sätt att det hjälper oss i våra strävanden mot ett viljat (där-ute) - helt enligt Darwin. Språket är ett av dessa verktyg med vilka vi bemäktigar oss dessa viljade ting, och vi kastar oss ut i språket. Vi har också kroppen till förfogande. Ovanpå det är alla sociala konstruktionerna, konventionerna (också spårket så klart, för att inte nämna almanackor, klockor, busstidstabeller, sociala roller, hierarloer osv.), var spelregler vi förhåller oss till.