Moderator: Moderatorgruppen
Nils-Erik Forsberg skrev:jag + du = livet
Nej det är dödens ekvation - det att ingenting blir någonting och sedan ingeting. Slutsatsen av sådant tänkande blir att livet är meningslöst eftersom sådant tänkande är meningslöst dvs icke livsenligt.
NEF
Nils-Erik Forsberg skrev:Algotezza
Det behövs ingen förklaring eftersom det handlar om självklarheter men en tankeväckare om vad du enkelt kan konstatera som allmängiltigt. Det går inte att lära sig att man är i livet men väl att mentalt klart allmänförståligt samtala om livet. Filosofiskt tänkande är inte samma slags tänkande som kunskapligt, dvs mekanistiskt tänkande vilket baseras på studier av objekt som olika kronologiska förlopp. Filosof är således inte det samma som filosofivetenskap om vad den ene och andre har sagt om livet vilket lärs ut i skolan. Även i skolan ges du tips om vad tänka kunskapligt på men tyvärr idag utan filosofiskt klart livssammanhang. Kunskap utan vishet blir ohållbar utveckling.
Du och jag finns men kan inte finnas och känna utan omgivningen vi alltid och oundvikligen har runt omkring oss? Vi samtalsparter lever således aldrig känslomässigt skilda från varandra och omgivningen även om det ser så ut inför ögonen. Alltså det att du och jag är levande delar i livssammanhanget - den levande helheten. Vi har samma värdegrund och gör olika på samma grund vilket innebär frihetskänsla.
Utgår man från det man ser då blir det lika många tillfälliga slutsatser om livet och dess mening som antalet objekt (det som uppkommer och dörut) vi kan räkna. Fortfarande är vi känslomässigt relaterade men associerar känsla till skilda objekt med följande samtalssvårigheter och mentala besvär. Man älskar objekt men inte livet som orsakar objekt. Protektionism.
NEF
Algotezza skrev:
jag + du = livet
Meningen med livet skapas och upprätthålls i gränssnittet/dialetiken mellan jag och du. Vi är varandras mening och ger varandra mening genom relationerna mellan oss. Relationer är immateriella och upprätthålls av levande subjekt (jag och du); dessa relationer är grunden för all mening.
Utan dig har jag ingen mening med mitt liv.
Så , meningen med livet är att samla på sig något meningsfullt i en värld som är meningslös.
Ja, det du skriver liknar rätt mycket det jag skrev som du valde bort att kommentera:
Nils-Erik Forsberg skrev: Algotezza skriverJa, det du skriver liknar rätt mycket det jag skrev som du valde bort att kommentera:
Du utgår ifrån du+jag=livet
Elion skrev:Jag har alltid tyckt att den frågan är ofullständigt.
Försöker man hitta ett universalt svar på vad meningen med livet är kommer man falla på något väldigt halvdant svar som inte ger någon bra svar.
Frågan borde vara: Vad är meningen med mitt liv?
Plecto skrev:
Denna frågeställning är exakt densamma som "Vad är meningen med ditt/våra liv?" Eftersom du oftast tilltalar flera personer samtidigt så tar de fram argument från deras eget tyckte. MEN detta blir fel, eftersom frågan egentligen är "Vad är den konventionella meningen med livet?" Det vill säga, något som alla kan hålla med om. T.e.x så har en säng en konventionell mening som alla instämmer med, sängen ska man sova/ha sex på. Inget att argumentera emot här inte? Sängen fyller sin mening genom att den fyller sin funktion som ett objekt. Livet fyller egentligen inte sin mening eftersom den inte gör något funktionellt.
Slutsasten blir, sängen har sin mening genom att den fyller våra behov. Hade sängen endast uppfyllt dess egna behov så hade den också saknat mening eftersom den själv producerar behoven OCH tillfredställer behoven. Samma för livet, tillfredställer och skapar livet behov så är det meningslöst. Det är därför många väljer att tro på en "högre" makt som blir den som efterfrågar behovet ( man bryter cirklen helt enkelt ). Med religion blir människan ett objekt som skapar en funktion till sin herre. Människan blir som sängen. Utan religion så förblir människans liv meningslös eftersom den både producerar behoven och tillfredställer dem.
Plecto skrev:Elion för guds skull läs det jag skriver!
Människor tillfredställer endast deras behov! Utveckling som du väljer att ta upp här är OCKSÅ en av människans behov. Vare sig människan utvecklas eller inte så spelar det ingen roll för en observatör som är bortom vår matriella värld! Livet är meningslöst vare sig vi skapar världens mest avancerade dator eller kryper tillbaka i våra grotthål och lägger oss där för resten av tiden. Vi skapar och vi tillfredställer oss själva. Vilket betyder att livet är meningslöst eftersom det inte fyller någon funktion FÖR någon annan.
Låt oss bortse från säng-teorin! Ta till exempel en basketmatch.
Idéen med basket och alla andra sporter är att de ska underhålla, de ska fylla en FUNKTION. Basketen i sig är meningslös eftersom den går ut på att placera en rund formad plastboll i en korg, detta har ingen praktisk betydelse till vare sig mänskligheten eller något annat! Men eftersom den fyller funktionen att underhålla folk så blir den meningsfull.
Så, vad KRÄVS för att något praktiskt, förändrings framkallande ska ske? JO, en obeservatör bortom den värld "leken" existerar. Sport skulle gå under ifall inte den fyllde en funktion bortom dess egna värld. Även spelarna som existerar inom basketvärlden är observatörer för sin egen handling. Världen kan ge dem olika känslor, och därav så är basketen funktionell EFTERSOM den ger något, den skapar något! Men vår värld skapar inget BORTOM våra egna ramar.
DEN ÄR MENINGSLÖS! Däremot är människorna som lever i denna värld meningsfulla för sig själva och sitt eget medvetande. De agerar bakom tankar som ligger inom världen INTE bortom den. Allt som saknar 'mål' saknar mening. Vi lever Vi dör. Vi har aldrig existerat!
Användare som besöker denna kategori: 39 och 0 gäster
