Nu är det även bevisat....

[Algotezza]

Är detta ditt stora projekt:

i förstone att "avslöja" liberalism och kapitalism?

för det andra att medverka till att de utbyts mot mer humana system/ idelogier?

vilka i så fall?

är kapitalism/ liberalism nödvändiga utvecklingsstadier i människans och hennes samhälles utveckling (som Marx menade) eller skulle de kunna ha undvikits? hur? vilken drivkraft hade kunnat mäta sig  med egoism och girighet?

är människan pga av sin mentalitetsutveckling på väg att utvecklas bort från dessa ismer?

är det globala samhället på väg att utvecklas bort från dessa båda -ismer (pga miljöhot, globalisering, kriser av olika slag)?

är människan och hennes samhälle nu redo för humare ekonomiska och politiska system? vilka tecken på detta finns?

Glöm ej att dessa båda ismer bygger på enkla mänskliga egenskaper, hennes egoism resp. hennes girighet. Är vi på väg att utvecklas mot större nästakärlek och givmildhet/generositet, globalt ansvar? vilka tecken därpå finns?

Kort sagt, vilka utsikter finns att ditt projekt (tillsammans med alla andra  som strävar i samma riktning)  med tiden kan krönas med framgång?

Eller alternativet är: mänsklighetens och humanitetens  undergång? "Vi har inget annat val..."


MVH

Algotezza

[Jbig]

Hejsan!

Algotezzan frågar bigj om vårt "stora projekt"! Något sådant har vi dock inte! Vårt mål är bara att visa på kapitalismens och liberalismens avigsidor pga att det är dessa system som är de dominerande i dagens värld! Och det är alltid det dominerande som måste kritiseras - inte minst om detta samtidigt är destruktivt.
Och naturligtvis hoppas vi på mer av humanism och mindre av sådant som är dess motsatser! I övrigt är frågorna svåra att besvara då vi inga svar haver på dem!

MVH
bigj

[Algotezza]

Hejsan!

Algotezzan frågar bigj om vårt "stora projekt"! Något sådant har vi dock inte! Vårt mål är bara att visa på kapitalismens och liberalismens avigsidor pga att det är dessa system som är de dominerande i dagens värld! Och det är alltid det dominerande som måste kritiseras - inte minst om detta samtidigt är destruktivt.
Och naturligtvis hoppas vi på mer av humanism och mindre av sådant som är dess motsatser! I övrigt är frågorna svåra att besvara då vi inga svar haver på dem!

MVH
bigj

Fundera på dem! För mig är de viktiga! De kan skapa  vägar mot framtiden!

MVH

Algotezza

[Jbig]

Hejsan!

Som sagt, det är svårt att sia om framtiden!  8)

MVH
bigj

[teoretikern]

bigj/jbig har av allt att döma akademiska ambitioner, så jag undrar därför vilken funktion den digra källförteckningen ovan citerat har, eftersom den till största delen inte avspeglas i några fotnoter i dina texter. Det är praxis när man skriver akademiska papers och uppsatser att källförteckningen speglar fotnoterna och att man inte tar med en mängd källor som man inte uttnyttjar via fotnoter, vilka är till för att ge belägg åt det man påstår, så att var och en kan gå till källorna för påståedena för att därmed kunna konstatatera om skribenten nyttjat källorna på ett rimligt sätt enligt gängse praxis eller gjort en egen dåligt motiverad personlig tolkning av dem. Detta lär jag även ut till mina elever på gymnasiet när de gör sina ProjektArbeten.

MVH

Algotezza

Vilket troligtvis är exakt det vårt framstormande geni gör. Jag vet exempelvis att han har inte alls läst Adam Smith själv, men svärtar trots det ned honom å det grövsta och anklagar honom för att inte ha sagt vissa saker, vilket han emellertid gjorde, och för att ha sagt andra saker, vilket han inte alls gjorde.

Texterna kan även vara kopierade rakt av, det har gjorts tidigare med Ayn Rand vilken hämtades från yelah.net Hade vår humanist läst henne själv? Inte alls....  :D


Vidare har han lagt ut en helt otroligt pubertal text där han rakt av i några, lösryckta korta meningar av citerar Fred Hirsch, vilket på något sätt ska ses som bevis för att det är sanningen självt. På ett sätt som påminner om hur en fjortonåring upptäcker sex. En person med riktig akademisk erfarenhet skulle aldrig göra något sådant.

Och inte för att glömma, vårt vetenskapliga orakel avfärdade häromdagen en viss författare, som egentligen är ganska obekväm, på grundval av det andra har skrivit om honom. Denna bok håller jag just nu i min hand och jag ser att det han anklagades för är totalt frånvarande. Vårt orakel siar om andra författare genom i sin tur andra författare vilka inte berättar korrekt information!  :lol:

Nej Jbig är ingen lärare, han kanske ansökte, kom in på studierna, men fick underkänt i alltför många tentor.

[Jbig]

Hejsan!

Teoretikern han vet minnsan vad bigj har läst och icke läst - något som gör honom lite frustrerad eftersom det som bigj läst, det har inte teoretikern läst, och därför blir teoretikern syraker för att hans tilltro till det han har läst hela tiden mosas av det som bigj har läst eftersom det som bigj har läst är så mycket mer än vad teoretikern har läst!  :lol:

Vi njuter av att teoretikern, och då och då även andra filurer med en aning totalitära vibbar, på alla sätt försöker att genom stygga ord och meningar svärta ned den gode bigj. Och detta bara för att bigj så kraftfullt sänker deras egna inlagor medans de egna seglar fram som goda exempel på både stil och kunskap!  :D

Klart man tycker att Adam Smith bliver "nedsvärtad" om man tror på allt denne skrev och att detta sedan visar sig vara ganska så snurrigt!
Om Ayn Rand hittade vi en liten skrift på nätet som vi senare byggde på, jepp, det stämmer - men så blev slutresultatet bra också!
Man får hava källor - t.o.m. från nätet om de bara stämmer med verkligheten!  
Och man får plocka texter från andra, och använda dessa, så gör alla forskare, säkerligen även filurer som teoretikern. Att använda hela böcker som citeringar är ganska så onödigt.
Och visst, allt hinna vi ej med att läsa, många skrifter ligger i samma fåra, och då kan man då och då gå genvägen att låta andra som läst alstren yttra sig! Och sedan använda sig av detta yttrande, så göra alla!Inget fel i det!
Visst är vi, också, lärare, och det retar säkert en och annan, eftersom de vet att då förs bigj:s kunnandet ut till många generationer!
Skon kanske klämmer även idag just pga att bigj så elegant gör sylta av teoretikerns chansning på att det minsan var sjukdomar och inte kapitalism som skapade fattigdomen i tredje världen en gång?

Men följ med nu teoretikern, så får du lära dig lite mer om Indiens historia, det kan behövas!
Därmed går vi vidare med det av britterna våldtagna Indien!

Kolonialstaten i Indien

I sista hand var det den brittiska statsmakten i Indien som självt såg till att några produktivitetshöjande fördelar kunde flöda fram ur exportboomen till de direkta producenterna. Vi bör här komma ihåg att Storbritannien vid denna tid var en diktatur. Hela statsapparaten var i händerna på de politiska och ekonomiska eliterna, omkring 4-5 procent av den dåtida befolkningen i Storbritannien. Den koloniala budgeten som främst finansierades av skatter på brukad jord, återlämnade knappt 2 procent till jordbruk och utbildning och knappt 4 procent till offentliga arbeten av olika slag. Däremot avsattes närmare en tredjedel av budgeten till armén och polisen.

David Richardos principer om det för alla naturliga utbytet dolde en viktig detalj som framträdde tydligt i det indiska exemplet under 1800-talet – den obönhörliga ekonomiska urholkningen av producenternas livsmedelsförsörjning. Istället för att skapa moderna och marknadsorienterade jordbrukare innebar det brittiska skattesystemet att bondebefolkningen utsattes i allt högre grad för en lokal despoti från penningutlånare och nyrika jordägare. Skattesystemet ställde för höga krav på bönderna, och den tog inte hänsyn till jordart, klimat och annat – något som innebar att en del brukare varje år blev av med sin jod. Det blev ett förhållande där de lokala penningutlånarna drog till sig det överskott som låntagarna producerade. Långivarna blev snart herrar i sina byar och regioner – och de började systematiskt plundra sina grannar. Den brittiska kolonialstaten visste mycket väl hur det fungerade, men de gjorde i praktiken inget åt det! Exempelvis innebar den beryktade ”Deccan Act”, tillkommen efter ett uppror mot ”Banijas” (penningutlånarna) år 1875, som skulle leda till förbättringar för låntagarna att det egentligen blev tvärtom. Skatteöverenskommelser och domstolsbesluten gav i praktiken samma långivare som de skulle motarbeta ännu större makt.

I Bombay Deccan innebar den årliga skatteindrivningen att man konfiskerade spannmål som fanns i byarnas lager. För att sedan få använda sin egen skörd till mat tvingades bönderna låna pengar för att kunna betala skatten. Penningutlånarna köpte vanligen skörden till halva marknadspriset men lånade ut pengar till en ockerränta på 38 procent. Betalade inte bönderna inom utsatt tidpunkt ökades bara räntan – den kunde inte sällan sluta med flera hundra procent. Det brittiska skattesystemet ledde inte till ackumulation av jordbrukskapitalet, inte heller gynnade det flit eller medverkade till oberoende för bönderna. Istället skapades i praktiken slavar till penningutlånare i det brittiska Indien. Detta medgav en brittisk svältkommission i Bombay år 1901. Penningutlånarna var inte intresserade av framsteg, de var mer intresserade av att genom skuldsättning av bönder berika sig själva. De ville inte ha självständiga brukare, eftersom sådana skulle innebära att penningutlånarens roll då minskade och därmed hans välstånd. I praktiken skyddade den koloniala staten dessa penningutlånare som mot slutet av 1800-talet utgjorde omkring en halv miljon människor. Dessa skulle till stor del utgöra grunden för den överklass som idag styr Indien.

Mer kommer.......

MVH
bigj

[Jbig]

Hejsan!

Teoretikern skrev att han läste en bok, det var nog om det där med att människan minsann slogs och krigade redan under stenåldern. Nu har det ju hittats en ny stam i Amazonas som ingen sett tidigare. Det hände för tre veckor sedan och slogs upp som en stor nyhet! Och av ett foto att döma sköt de med pilar mot det flygplan eller vad det var som tog fotot av dessa "vildar" på marken.

Man skulle ju kunna tänka sig att desse biologiska libertiner inne i djungeln var det bevis för liberalisternas teorier om att människan minnsan var en hejare på att slåss och kriga redan under den mörka stenåldern. Men se detta bevis gick helt åt skogen, för nu har det avslöjats att desse liberalianskt inspirerade indianer i djungeln varit "kända" sedan hundra år tillbaks i tiden! Inte konstigt att de sköt mot de vita enär de nog blivit ordentligt förföljda av desse civiliserade vita i minst 100 år. Klart de var aggressiva, det hade ju även bigj varit om han under 100 år varit förföljd av kapitalister, urnazzar och libertinister!

Källa till denna nya vetenskap på sajten:
                                   
"Okänd" stam känd sedan tidigare....                                          
För tre veckor sedan visades ett fotografi upp i världsmedierna föreställande en hittills "okänd" folkgrupp boende i regnskogarna mellan Peru och
Brasilien. Men fotografiet visade sig vara falskt. Folkgruppen har i själva verket varit känd i nära hundra år. Det berättar mannen som tog fotografiet, indianexperten José Carlois Meirelles för tv-kanalen al-Jazeera.                
Meirelles hittade det "okända" folket med hjälp av bl.a. satellitbilder från Google Earth. Meirelles självville visa att folkgruppen existerar."
SVT-Text, måndag 23 juni 2008

Således står sig bigj:s och större delen av det vetenskapliga etablisemangets antaganden - stenåldersmänniskorna slogs och krigade alls inte så ofta som moderna människor gör! Evolutionspsykopatisterna, som det motsatta lägret kallas, har åter huggit i den berömda stenen!  :lol:

MVH
bigj

[Kallekula]

Klart de var aggressiva, det hade ju även bigj varit om han under 100 år varit förföljd av kapitalister, urnazzar och libertinister!

bigj

Ha ha. Hur tusan såg en urnazze ut för 100 år sedan? Och hur blir man förföljd av en libertinist? Springer denne med glidmedel och vill inleda köttsligt umgänge?

Och som vanligt så tror du bara att stenåldersmänniskorna slogs och krigade alls inte så ofta som moderna människor gör!

Du har ännu inte presenterat några fakta som stödjer det.

[Aaron]

http://smp.se/nyheter/tt_inrikes/krig-o ... ern(677076).gm

Någon har förläst sig på Grottbjörnens folk...

[teoretikern]

Hejsan!

Teoretikern skrev att han läste en bok, det var nog om det där med att människan minsann slogs och krigade redan under stenåldern.

Låter som att någon är kissnödig av nervositet...  

Du får väl kopiera någon text om onda kapitalister någonstans så känns det lite bättre.

[Jbig]

Hejsan!

Vi fortsätter vår faktakavalkad över hur britterna faktiskt skapade den indiska fattigdomen. Och här var det inte tal om att det orsakades av sjukdomar och annat - roten var enkel, den utgjordes av kombinationen liberalism, rasism, terrorism, kapitalism och folkmord i extrem skala!

Exproprieringarna av kollektiva tillgångar i det brittiska Indien

Byekonomierna i Indien liksom på andra håll i Asien, och även tidigare i Europa, drygade ut skördar och hantverk med en mängd fria nyttigheter från allmänningarna: torrt gräs till foder, buskgräs till rep, ved och spillning till bränsle, spillning, löv och ris till gödsling, lera till att reparera hus och framför allt rent vatten. Alla samhällsklasser utnyttjade dessa gemensamma tillgångar, men för de fattiga hushållen var de själva förutsättningen för att överleva. Till viss del är det ännu så år 2000, man erhåller mycket från tillgångar utanför marknaden som sådan. Från allmänna skogar och betesmarker kan man ännu år 2000 erhålla 35 nyttiga produkter som utgör buffert mot årstidsbunden brist och bidrar till jämlikheten på landsbygden.

Britterna befäste sitt styre med att överföra kontrollen över dessa strategiska resurser från bysamfälligheten till staten. Det viktigaste, och mest förödande, tilltaget som britterna tog sig för var uppdelningen mellan privat och offentlig mark. Allmänningar, eller ödemark som britterna kallade det, gjordes antingen till statsägd mark eller så privatiserades den. En mark som nu kunde beskattas, liksom dess produkter, eller så kunde de nu betraktas som stöldgods om bönderna fortsatte att använda dess produkter. Precis det som hade hänt i Storbritannien ett århundrade tidigare under enclosures undergrävde nu exproprieringen av gemensamma tillgångar i grunden den traditionella hushållsekologin- och ekonomin. Bönder i Berar klagade hos svältkommissionen år 1881 då de drabbats av utgifter de förr inte kände till, eller ens hade namn för - man kunde inte längre fälla träd var de ville eller samla in gräs som varje år skulle läggas som tak på deras hus. Nu måste man betala pengar för sådant som förr var gratis. Fram till 1870 hade alla skogar i Indien (cirka 20 procent av arealen) skötts gemensamt. I slutet av 1870-talet var de exproprierade av beväpnade ombud för staten. Imperiet ville säkra virkestillgången för imperiet behov; skeppsbyggnad, järnvägsslipers, byggen i städerna samt bränsle.
Dessutom innebar den s.k. avsaluboomen markant ökade behov av skogsresurser, bl.a. höggs stora gator genom skogarna när järnvägarna drogs fram, virke höggs ned där kanaler och broar byggdes liksom nybyggen i städerna. Allt detta medan de fattiga började beskattas för deras tidigare fria uttag ur skogarna.  

Britterna skar också av den allmänna tillgången till gräsmarkernas resurser och upplöste det urgamla ömsesidiga beroendet mellan herdar och jordbrukare. Indiens centrala och västra delar hängde sedan århundraden ihop med Centralasiens väldiga herdeekonomier. Här kunde människor röra sig längs stora avstånd för att söka bete och boplatser allt eftersom årstider och monsuner ändrade sig. Dit hörde även Deccan, och det var ingen avkrok i det forna Asien. Faktum är att här formades en rad riken som sedan 1100-talet hade påverkat Sydasiens historia.

Efter 1857 förde britterna en oavbruten kampanj, framför allt på Deccan, mot nomader och skiftesbrukare som de kallade för ”kriminella stammar”. Trots att Deccanplatåns jordbruksekologi under århundraden byggt på en symbios mellan bofasta jordbrukare och nomader, jordbruk i dalgångarna och boskapsskötsel på bergssluttningarna, skapade kolonialstatens omättliga aptit på statsinkomster en oemotståndlig press på bönderna för att förmå dem att omvandla ”ödemark” till jordbruksmark som kunde beskattas. Straffskatterna på betesmark tredubblades mellan 1870 och 1920, drev bort herdarna från deras mark medan jordbrukarna lockades till de marginella betesmarkerna med speciella arrenden och till och med egen jord.
Det gamla växelbruket med långa perioder av träda, som krävde stora arealer och mycket gödsel, blev allt svårare att upprätthålla när jorden blev mer samlad och boskapen minskade i antal. Dessutom minskade antalet plogoxar ju fattigare befolkningen blev. Mellan 1843 och 1873 minskade antalet nötkreatur på Deccan med nästan 5 miljoner djur. Torkan 1876-1878 ledde till att ytterligare miljoner djur dog. Överlag hade boskapsstocken minskat med hälften under en femtioårsperiod. Under svälten åren 1896-1897 såg man kvinnor dra plogarna. Detta hängde även samman med att jordens bördighet avtog i takt med minskande gödseltillförsel. Indierna tvingades som tidigare kineserna att välja, skulle den allt sällsyntare spillningen användas som gödsel eller bränsle? När bomullen bredde ut sig på 1860-talet intensifierades jordens utsugning märkbart, dels pga att bomullen i sig suger ut marken, dels pga den minskade tillförseln av gödsel.

De tidiga betesmarkerna togs i anspråk för bomullsodling men det visade sig efter några årtionden att sådana jordar gav allt mindre skördar. De blev under 1900-talet även så eroderade att de inte ens dög till betesmark längre. I slutet av den koloniala tiden bedömdes inte mindre än 38 procent av jorden på Deccan som ”allvarligt eroderad” enligt den indiske historikern Bhattacharya. Överallt på Deccan började bomullen ersätta de kvävefixerade baljväxterna, något som med tiden ledde till katastrof. Bönderna hade inget annat val än att odla bomull för att klara sig för stunden, men långsiktigt var det en återvändsgränd. Britterna var i Indien för att berika sig själva, och det innebar att de räknade varenda kvadrattum som potentiell skattebas och privatiserade och sålde byallmänningarna på auktioner. Byarna blev nu tvungna att be om lov för att få bygga nya hus eftersom britterna fruktade att odlingsbar jord skulle gå till ”spillo”.

Vattnet var dock den värsta problematiken för indierna. De hade tidigare i allmänhet inte betraktat vattentillgången som egentligen en säljbar vara. I den med tvång införda brittiska rättstraditionen, följde vattenrättigheterna med jordegendomarna och hamnade i privat ägo. Nu var det plötsligt bara den som ägde marken där vattnet fanns som kunde använda det – andra tvingades betala för detta som förr varit gratis. De som inte hade koloniala lagfarter på sina marker med vattentillgångar utestängdes från vattnet. Detta ledde snabbt till att de tidigare strukturerna för vattenhanteringen bröt samman! Reservoarer och brunnar privatiserades vilket fick till följd att vattenbrist för första gången drabbade indierna. Det som förr var fritt tvingades man nu betala för. Detta skapade snart en enorm bitterhet mot britterna, och mot de indier som betraktades som samarbetsmän till britterna, över hela Indien.

Vi återkommer med mer padagogisk utbildning av våra läsare.....

MVH
bigj

[Amori-morte]

Är inte ”humanisterna” potentiella massmördare också? Med tanke på all hjälp till tredje världen som ger livsuppehållande hjälp, i form utav mat till svältande, mediciner till sjuka osv. Detta är något som de inte är vana vid därför har de generellt sett ett högre barnafödande för att kompensera för epidemier, sjukdomar, svält och farliga djur, naturkatastrofer m.m.

Hur kommer det bli ”when the shit hits the fan”? När vi får en global katastrof/er i form utav klimat förändringar stigande havsnivåer, pandemier, extrem svält och övrig infrastruktur som har rasat samman och som inte längre möjliggör hjälp till tredje världen.
Tredje Världen är de som kommer drabbas i första hand, surt att vara humanist i det läget. Och se allt arbete vara ogjort

Jag anser att vi redan nu har rubbat den balans som moder jord försöker skapa. Allt strävar efter en balans, ju mer vi stör balansen desto större blir motreaktion.

Förövrigt så anser jag att Jorden redan är körd i alla fall den som vi känner till nu. Kanske kan det resa sig en ny civilisation ur askorna från den gamle Världen, kan ju hoppas på det iaf  :wink: .

[Amori-morte]

Vad är din analys Jbig utav en globalkatastrof, vilka skulle drabbas i första hand? Tror knappast att västvärlden har möjligheten eller ens har viljan att hjälpa tredje världen när den stora katastrofen kommer. Är det då i enlighet med Humanism ifall man hjälper dem för stunden, för att sedan rycka bort denna hjälp med ett resonemang tyvärr Force majure.

 Liknelsen till trådens ämne är att Kapitalismen och Humanismen båda skördar offer direkt eller indirekt.

[Zokrates]

Visst dödar styren präglade av både humanism och demokrati, men mer indirekt i form av sin marknad och handel med tredje världen. Även vapen och matbistånd kan indirekt bidra till dödandet av människor, även om detta kanske inte var tanken. Många som tar emot bidrag är eller blir korrumperade, detta bidrar till indirekta dödsfall. Bigj kanske inte vill medge att så är fallet, han kanske till och med hävdar att de länderna aldrig var riktigt demokratiska eller humanistiska från början, men tvärtemot, de kallar sig och ser sig själva som företrädare för just humanism och demokrati. USA, EU med alla sina länder, kan gott och väl sägas vara för både humanism och demokrati, samtidigt som de tillåter företag att suga ut tredje världen, gruvdrift och plantager samt olja går före mänskliga rättigheter, som ett plåster på såren skickas sedan bidrag till de drabbade länderna, eller vapen beroende på hur det inverkar fördelaktigt på möjligheterna att än mer effektivt suga ut länderna om de får ett annat styre.

Att skicka en påse ris till en svältande familj i ett flyktingläger, när orsaken till att familjen hamnade där från början berodde på att samma land som nu skickar rispåsen tidigare lagt beslag på familjens möjligheter att odla sin egen ris, genom att stötta en regering som valt att tillgodose västvärldens intressen före sin inhemska befolkning, är ju ett stycke ödets ironi.

[Jbig]

Hejsan!

Zokrates skriver:

"....Visst dödar styren präglade av både humanism och demokrati, men mer indirekt i form av sin marknad och handel med tredje världen. Även vapen och matbistånd kan indirekt bidra till dödandet av människor, även om detta kanske inte var tanken...."

Hur kan du då bevisa att Stalins svältkurer var en tanke av annat än gott  i Ryssland när det begav sig? Han hade också ett system som ju gick ut på att skapa något annat! Hans politik var exakt likadan! Eller har jag fel?  :D

Humanister mördar inte, men ondskan gör det, oavsett om de använder kommunism för att bygga en ny "människa" eller kapitalism som vill skapa en ny "marknad." Har jag fel?

Är man för demokrati och humanism, då låter man inte människor dö, oavsett av vad! Har jag fel?

Hellre sänder jag en "påse ris" än ett bomplan med agent Orange! Eller har jag fel?

Så vad är ödets ironi? Vågar du svara?  :wink:

MVH
bigj