Jag är smart. Eller nåt.
Moderator: Moderatorgruppen
-
BuySeeChair10
- Inlägg: 41
- Blev medlem: 07 feb 2005 03:08
Jag är smart. Eller nåt.
Jag är smart, det vet jag att jag är. Jag har inte alltid varit smart, jag började bli det för ett par år sedan och har man en gång blivit det/börjat bli det är det svårt att återgå till att vara dum.
Vaddå smart?
Vad är smart?
Hur vet du att du är smart?
Jag definierar smart på mitt sätt, precis som alla definierar alla ord de kan på sina egna sätt, och förhoppningsvis stämmer min definition av vad smart är ungefär överens med andras. I det här fallet pratar jag om en förmåga att tänka logiskt och jag är övertygad om att en människa som tänker logiskt - som verkligen tänker logiskt - gör det, inte bara när det kommer till matematik eller tänkande som kopplas till ordet IQ, utan i alla avseenden.
Jag gör det till exempel. Jag är logisk. Jag är smart. Jag tillämpar logik i allt jag gör och inte gör. Det är därför jag är bra på många saker. Jag är bra på att skriva (du ser ju själv), på att läsa, på matematik, på problemlösning, på att impovisera och anpassa mig till nya situationer, på att läsa av människor, på att läsa av alla slags situationer, på språk, på att förstå mig på andra, på att förstå mig på mig själv och så vidare och så vidare. Och så vidare. You name it.
Till exempel förstår jag att du som har läst det här inlägget så här långt mycket väl kan tycka att jag är ett riktigt stort j-vla r-vhål som tar chansen att skryta riktigt j-vla mycket just nu.
Det skiter jag högaktningsfullt i. Det säger mer om dig som person än om mig. In fact (j-vla bra uttryck förresten, borde tillämpas i svenskan oftare) säger det väldigt mycket om dig men absolut ingenting om mig med tanke på att skryta dels syftar på att tala väl om sig själv och dels (framför allt) på att tycka att det ligger någonting inneboende bra med "väl".
Det gör det inte. För det första. Och för det andra var det inte det jag gjorde över huvud taget. Så nu tar vi det här från början och så försöker vi förstå varande lite bättre den här gången. Och även om du redan tycker att du förstår mig kan det vara på sin plats att läsa vidare. Jag skulle ha skrivit så mycket i onödan annars.
Jag är smart.
Jaha, och?
Enligt min definition av smart är jag smart.
Jaha, och?
Ja, det var det jag ville ha sagt.
Vaddådå? Vad är det som är så j-vla bra med att vara smart?
Bra? Hur menar du "bra"?
Jaa, du kanske har förträngt att du skröt rätt så hårt om dig själv och dina egna förmågor ungefär 15 meningar uppåt, härifrån sett?
Gjorde jag? Det märkte jag inte. Skryter gör man väl när man talar väl om sig själv och med automatik tycker att allt som är "väl" är bra? Jag trodde jag sa det ganska klart och tydligt. Och att jag sedan redogjorde för att det var ingenting som jag hade gjort mig skyldig till. Inte för att det med nödvändighet skulle vara något fel med det.
Nehä? Vad var det du gjorde då?
Jag sa en enda sak, egentligen. Jag sa att jag var smart. Resten kom du fram till helt på egen hand. Som till exempel att jag skröt. Att jag tyckte att det låg något inneboende positivt i att vara smart eller i att vara bra på ditten och datten.
Och det sa du inte?
Nej. Inte alls. Och det beror inte på att jag ska vara djup och komplicerad som människa. Det beror helt enkelt på att jag med handen på hjärtat inte kan säga att jag på något sätt tycker att det ligger något som helst inneboende positivt, varken i att vara bra på att skriva eller på att kunna lösa problem. Eller i någonting annat för den delen. Ordet bra syftar i det här fallet bara till att beskriva en sak. Att det sedan med automatik skulle ligga något personligt ställningstagande eller tyckande i det förhållandevis objektiva uttalandet säger som sagt mer om dig som person än om mig.
Exakt vad säger det om mig som person?
Nu är det inte dig vi pratar om utan mig.
...
Om jag säger att jag är smart betyder det att jag stämmer väl in på definitonen av hur en smart människa är. I det här fallet blir det på min egen definition av smart eftersom jag är jag och jag har mina egna difinitioner på precis allting. Men som jag tidigare sa, i det flesta fall stämmer mina definitioner (förhoppningsvis) bra in på andras definitoner av samma saker. Det är sånt som gör livet lite enklare. För alla parter. Och jag gillar enkelt. Jag tycker att enkelt är bra. Inte i alla fall men i det här fallet.
Smart, däremot, är ingenting jag med nödvändighet tycker är bra. För min egen skull tycker jag att det är bra, annars skulle jag inte välja att leva i enlighet med det, men för andras skull, eller för något högre syftes skull för den delen, tycker jag absolut ingenting. Nada. Niente.
Bra finns inte. Dåligt finns inte. Det finns för mig själv lite då och då - jag själv kan uppleva att saker och ting är bra respektive dåliga eller så gott som varken eller (fast då är det ju ändå bra eller dåligt i förhållande till hur jag själv ställer mig till "aningen eller") - men hur som helst, som Liftarens Guide Till Galaxen antyder är jag själv och det som jag själv upplever, dividerat med allt annat och det allt annat upplever, så gott som noll, om man räknar på det rent matematiskt, och då förstår jag att bra och dåligt, som för min del alltid på ett eller annat sätt går att koppla till mig, vilket också är det enda jag kan förhålla mig till, är så gott som menlöst. Noll. Obetydligt. Alltså finns inte bra. Alltså finns inte dåligt. Det är bara en form av känslor som jag kan uppleva för min egen skull allt som oftast, och vikten av dem är därmed så gott som försumbar. Vikten av dem finns liksom inte.
Så därför, min vän, kan jag inte ha skrutit. Skrutit..? Skrytit..? Skryta, skröt, skrutit? Skit samma, du fattar vad jag menar och det räcker för mig. För skryta utgår ifrån andra saker än vad jag utgick ifrån när jag skrev det jag skrev. Capish?
Whatever.
Vaddå smart?
Vad är smart?
Hur vet du att du är smart?
Jag definierar smart på mitt sätt, precis som alla definierar alla ord de kan på sina egna sätt, och förhoppningsvis stämmer min definition av vad smart är ungefär överens med andras. I det här fallet pratar jag om en förmåga att tänka logiskt och jag är övertygad om att en människa som tänker logiskt - som verkligen tänker logiskt - gör det, inte bara när det kommer till matematik eller tänkande som kopplas till ordet IQ, utan i alla avseenden.
Jag gör det till exempel. Jag är logisk. Jag är smart. Jag tillämpar logik i allt jag gör och inte gör. Det är därför jag är bra på många saker. Jag är bra på att skriva (du ser ju själv), på att läsa, på matematik, på problemlösning, på att impovisera och anpassa mig till nya situationer, på att läsa av människor, på att läsa av alla slags situationer, på språk, på att förstå mig på andra, på att förstå mig på mig själv och så vidare och så vidare. Och så vidare. You name it.
Till exempel förstår jag att du som har läst det här inlägget så här långt mycket väl kan tycka att jag är ett riktigt stort j-vla r-vhål som tar chansen att skryta riktigt j-vla mycket just nu.
Det skiter jag högaktningsfullt i. Det säger mer om dig som person än om mig. In fact (j-vla bra uttryck förresten, borde tillämpas i svenskan oftare) säger det väldigt mycket om dig men absolut ingenting om mig med tanke på att skryta dels syftar på att tala väl om sig själv och dels (framför allt) på att tycka att det ligger någonting inneboende bra med "väl".
Det gör det inte. För det första. Och för det andra var det inte det jag gjorde över huvud taget. Så nu tar vi det här från början och så försöker vi förstå varande lite bättre den här gången. Och även om du redan tycker att du förstår mig kan det vara på sin plats att läsa vidare. Jag skulle ha skrivit så mycket i onödan annars.
Jag är smart.
Jaha, och?
Enligt min definition av smart är jag smart.
Jaha, och?
Ja, det var det jag ville ha sagt.
Vaddådå? Vad är det som är så j-vla bra med att vara smart?
Bra? Hur menar du "bra"?
Jaa, du kanske har förträngt att du skröt rätt så hårt om dig själv och dina egna förmågor ungefär 15 meningar uppåt, härifrån sett?
Gjorde jag? Det märkte jag inte. Skryter gör man väl när man talar väl om sig själv och med automatik tycker att allt som är "väl" är bra? Jag trodde jag sa det ganska klart och tydligt. Och att jag sedan redogjorde för att det var ingenting som jag hade gjort mig skyldig till. Inte för att det med nödvändighet skulle vara något fel med det.
Nehä? Vad var det du gjorde då?
Jag sa en enda sak, egentligen. Jag sa att jag var smart. Resten kom du fram till helt på egen hand. Som till exempel att jag skröt. Att jag tyckte att det låg något inneboende positivt i att vara smart eller i att vara bra på ditten och datten.
Och det sa du inte?
Nej. Inte alls. Och det beror inte på att jag ska vara djup och komplicerad som människa. Det beror helt enkelt på att jag med handen på hjärtat inte kan säga att jag på något sätt tycker att det ligger något som helst inneboende positivt, varken i att vara bra på att skriva eller på att kunna lösa problem. Eller i någonting annat för den delen. Ordet bra syftar i det här fallet bara till att beskriva en sak. Att det sedan med automatik skulle ligga något personligt ställningstagande eller tyckande i det förhållandevis objektiva uttalandet säger som sagt mer om dig som person än om mig.
Exakt vad säger det om mig som person?
Nu är det inte dig vi pratar om utan mig.
...
Om jag säger att jag är smart betyder det att jag stämmer väl in på definitonen av hur en smart människa är. I det här fallet blir det på min egen definition av smart eftersom jag är jag och jag har mina egna difinitioner på precis allting. Men som jag tidigare sa, i det flesta fall stämmer mina definitioner (förhoppningsvis) bra in på andras definitoner av samma saker. Det är sånt som gör livet lite enklare. För alla parter. Och jag gillar enkelt. Jag tycker att enkelt är bra. Inte i alla fall men i det här fallet.
Smart, däremot, är ingenting jag med nödvändighet tycker är bra. För min egen skull tycker jag att det är bra, annars skulle jag inte välja att leva i enlighet med det, men för andras skull, eller för något högre syftes skull för den delen, tycker jag absolut ingenting. Nada. Niente.
Bra finns inte. Dåligt finns inte. Det finns för mig själv lite då och då - jag själv kan uppleva att saker och ting är bra respektive dåliga eller så gott som varken eller (fast då är det ju ändå bra eller dåligt i förhållande till hur jag själv ställer mig till "aningen eller") - men hur som helst, som Liftarens Guide Till Galaxen antyder är jag själv och det som jag själv upplever, dividerat med allt annat och det allt annat upplever, så gott som noll, om man räknar på det rent matematiskt, och då förstår jag att bra och dåligt, som för min del alltid på ett eller annat sätt går att koppla till mig, vilket också är det enda jag kan förhålla mig till, är så gott som menlöst. Noll. Obetydligt. Alltså finns inte bra. Alltså finns inte dåligt. Det är bara en form av känslor som jag kan uppleva för min egen skull allt som oftast, och vikten av dem är därmed så gott som försumbar. Vikten av dem finns liksom inte.
Så därför, min vän, kan jag inte ha skrutit. Skrutit..? Skrytit..? Skryta, skröt, skrutit? Skit samma, du fattar vad jag menar och det räcker för mig. För skryta utgår ifrån andra saker än vad jag utgick ifrån när jag skrev det jag skrev. Capish?
Whatever.
jag förstår inte riktigt vad du (bajsisjärten) menar med:
"jag själv och det som jag själv upplever, dividerat med allt annat och det allt annat upplever, så gott som noll, om man räknar på det rent matematiskt, och då förstår jag att bra och dåligt, som för min del alltid på ett eller annat sätt går att koppla till mig, vilket också är det enda jag kan förhålla mig till, är så gott som menlöst."
menar du typ:
jag+det jag upplever
--------delat i--------- ~= 0
allt+det allt upplever
?
eller/och menar du:
det man tycker är bra och dåligt spelar ingen roll för definitionen av bra och dåligt är vääääääääldigt olika för olika "personer" ?
"jag själv och det som jag själv upplever, dividerat med allt annat och det allt annat upplever, så gott som noll, om man räknar på det rent matematiskt, och då förstår jag att bra och dåligt, som för min del alltid på ett eller annat sätt går att koppla till mig, vilket också är det enda jag kan förhålla mig till, är så gott som menlöst."
menar du typ:
jag+det jag upplever
--------delat i--------- ~= 0
allt+det allt upplever
?
eller/och menar du:
det man tycker är bra och dåligt spelar ingen roll för definitionen av bra och dåligt är vääääääääldigt olika för olika "personer" ?
Du kanske är smart, men smartare blir Du av att besöka www.falsk.nu
Din definition av att vara smart
Låt mig tolka din definition genom att skriva om den så som jag uppfattar den.
Definition (att vara smart):
x är smart om x i alla tänkbara avseenden tillämpbart kan tänka logiskt och dra logiska slutledningar.
Denna definition (följdaktligen också BuySeeChair10:s definition) måste nödvändigtvis föreföljas av en definition av "att tänka logiskt" och "att dra logiska slutledningar". Det ligger ju alltså något godtyckligt i vad man menar med logik och i att tänka logiskt. Man kan t. ex. mena att alla ens slutledningar är riktiga inom en viss logik (logik som i satslogik eller predikatlogik) eller att man alltid drar sina slutsatser från det allmännt uppenbara eller naturliga.
Eftersom du inte definierar vad du menar med att tänka logiskt så kan alla välja sin definition (t. ex. kan man definiera att vara bra på att läsa matematik är att kunna skriva alla tecken som förekommer i matematiska skrifter och definiera att "logiskt förstå sig på andra" innebär att det logiska är det jag själv tror) och på så sätt titulera sig som smart om de så vill. Antagligen är det inte det du menar men du har i alla fall glömt bort/struntat i att exkludera dessa definitioner.
en förmåga att tänka logiskt och jag är övertygad om att en människa som tänker logiskt - som verkligen tänker logiskt - gör det, inte bara när det kommer till matematik eller tänkande som kopplas till ordet IQ, utan i alla avseenden.
Låt mig tolka din definition genom att skriva om den så som jag uppfattar den.
Definition (att vara smart):
x är smart om x i alla tänkbara avseenden tillämpbart kan tänka logiskt och dra logiska slutledningar.
Denna definition (följdaktligen också BuySeeChair10:s definition) måste nödvändigtvis föreföljas av en definition av "att tänka logiskt" och "att dra logiska slutledningar". Det ligger ju alltså något godtyckligt i vad man menar med logik och i att tänka logiskt. Man kan t. ex. mena att alla ens slutledningar är riktiga inom en viss logik (logik som i satslogik eller predikatlogik) eller att man alltid drar sina slutsatser från det allmännt uppenbara eller naturliga.
Eftersom du inte definierar vad du menar med att tänka logiskt så kan alla välja sin definition (t. ex. kan man definiera att vara bra på att läsa matematik är att kunna skriva alla tecken som förekommer i matematiska skrifter och definiera att "logiskt förstå sig på andra" innebär att det logiska är det jag själv tror) och på så sätt titulera sig som smart om de så vill. Antagligen är det inte det du menar men du har i alla fall glömt bort/struntat i att exkludera dessa definitioner.
Endast dumma människor tror dom är smarta, dom smarta människorna har redan fattat att ifall dom säger att dom är smarta kommer dom bli illa omtyckta av hela sin omgivning.
I dagens samhälle gäller det att framstå som både ödmjuk och intelligent, det går inte för sig, för dig, att säga att du är smart.
Ett spel på avundsjuka och makt, håll dina åsikter för dig själv, om du vill bli respekterad, att genomlysa /att du är bättre än andra/ kommer bara leda till besvär och problem för dig.
I dagens samhälle gäller det att framstå som både ödmjuk och intelligent, det går inte för sig, för dig, att säga att du är smart.
Ett spel på avundsjuka och makt, håll dina åsikter för dig själv, om du vill bli respekterad, att genomlysa /att du är bättre än andra/ kommer bara leda till besvär och problem för dig.
Jag drömmer, alltså sover jag.
-
Katana
Re: JAG ÄR SMART
Du har klart ngt. i tankarnam, men som andra säger, man vet ju inte riktigt vad du är villig att diskutera om.
Men tyckte du va lite söt här:
"Så därför, min vän, kan jag inte ha skrutit. Skrutit..? Skrytit..? Skryta, skröt, skrutit? Skit samma, du fattar vad jag menar och det räcker för mig. "
Du är säkert en mer kreativ själ du med och jag TROR att kärnan i det du vill ha sagt och kanske tala om är ANTAGANDEN.
Men tyckte du va lite söt här:
"Så därför, min vän, kan jag inte ha skrutit. Skrutit..? Skrytit..? Skryta, skröt, skrutit? Skit samma, du fattar vad jag menar och det räcker för mig. "
Du är säkert en mer kreativ själ du med och jag TROR att kärnan i det du vill ha sagt och kanske tala om är ANTAGANDEN.
här har du lite logiskt tänkande: Att skriva det där här tycker jag inte va SMART eftersom du vet att de flesta ogillar det .. och därför blir du en ogillad användare här på forumet och därför får du kanske inte samma respons i dina trådar... jag antar att du är medlem här för att du vill ha respons på dina funderingar?
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
här har du lite logiskt tänkande: Att skriva det där här tycker jag inte va SMART eftersom du vet att de flesta ogillar det .. och därför blir du en ogillad användare här på forumet och därför får du kanske inte samma respons i dina trådar... jag antar att du är medlem här för att du vill ha respons på dina funderingar?
Jag måste säga att personen ifråga fick mycket respons på något som rimligen inte borde ha genererat så mycken respons, är denne smart då enligt din definition?
-
Katana
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster