Vetenskap blott en av andra religioner...

[Pilatus]

Vetenskap vilar på obevisbara metafysiska grundantagande för att öht kunna böja bedriva vetenskap. T.ex. att verklighetens grund är materiell och objektivt mätbar. Är begreppet objektvitet en konstruktion vilande på intersubjektiv konsensus eller...?

Ja, vi utgår från att naturen vare sig är konspiratorisk, eller bortom det för människan möjliga att förstå. Naturen är inte någon illusion. Intersubjektivitet är gott nog, någon absolut sanning återfinner vi inte så enkelt om naturen.

Via sin metod kommer vetenskapen fram till sina världsbilder. Den har en inneboende tröghet och paradigm ändras inte över en natt. Pluset är att den är öppen medan de flesta religioner är slutna system. Mer auktoritetsberoende.

Svenska kyrkan har dock genomgått mer än en ansiktslyftning. Flera ärkebiskopar har sagt sig tvivla på den absoluta sanningen i trosbekännelsen om t ex Marias jungfrufödsel. Det hade varit helt otänkbart för bara femtio år sedan.

[Conocimiento]

Jag finner det lustigt när folk jämför religion och vetenskap, som att passionerade vetenskapsmän skulle vara likt religiösa fanatiker. Det är inte ens nära. Vetenskapen handlar inte om allt vi vet, utan det handlar mestadels om HUR vi försöker att ta reda på sådant vi inte vet, samt hur vi (antas) veta det vi det. Vetenskapen inser sina begränsningar och erkänner dem. Men samtidigt går vetenskapen konstant framåt, till skillnad mot religion(er), som är, har och alltid kommer att vara i stagnation.

Att vara en 'vetenskapsfanatiker' visar snarare bara på att personen faktiskt försöker få svar på frågor; det finns liksom inget annat sätt än genom vetenskapen. Det går inte att tro sig till svar på frågor, hur övertygad man än är.

[Pilatus]

Jag finner det lustigt när folk jämför religion och vetenskap, [...]

Det handlar om vad vi håller för sant, det har genom historien varit en stor stridsfråga.

Det går inte att tro sig till svar på frågor, hur övertygad man än är.

Många filosofer har postulerat existensen av Gud. Den naiva tron önskar säkert många att de ägde, men jag tvivlar på att det är så kristna intellektuella ser på saken. Dessutom skulle det finnas åtskilliga andra slags samfund som vore beredda att fylla tomrummet, om vi föreställer oss att man plötsligt kunde lyfta bort alla sorters kristenhet. Vad vore vinsten med det?

Vi måste vara skeptiska, men om vi verkligen blev skeptiska - vart skulle det föra oss?

[Conocimiento]

Dessutom skulle det finnas åtskilliga andra slags samfund som vore beredda att fylla tomrummet, om vi föreställer oss att man plötsligt kunde lyfta bort alla sorters kristenhet. Vad vore vinsten med det?

Fast så är nuläget i alla fall. Människor (upp)finner märkliga sagor som används som sanningar för att fylla deras existens med. Jag ser gärna att all form av religion försvann, ty om vi verkligen vill få svar på frågor om universums beskaffenhet, så måste vi som art på denna jord se till att börja samarbeta och jobba i en gemensam riktning, vilket jag anser vetenskapen är närmast att fylla som funktion. Jag tänker mig en plats där alla samarbetar och ger plats och resurser åt storskaliga vetenskapliga experiment. Det är en dessvärre en utopi, ty det kräver att människor faktiskt tänker mer än på sig själva, att människor är förnuftiga nog att inte skada, att människor är vidsynta nog att inte döma andra etc. etc. Dessutom är jorden överbefolkad. Jag ser bara fördärv i framtiden, och religioner har inte hjälpt till att motverka det så att säga.

Vi måste vara skeptiska, men om vi verkligen blev skeptiska - vart skulle det föra oss?

Är inte det kritiska tankesättet det som för oss framåt och får oss att tänke i nya banor? Vi hade väl annars varit kvar i stadiet där jorden är platt. Vi vet ytterst lite, men skepsisen är som en överlevnadsinstinkt och det som för oss framåt, om än sakta.

[Pilatus]

Jag ser gärna att all form av religion försvann, ty om vi verkligen vill få svar på frågor om universums beskaffenhet, så måste vi som art på denna jord se till att börja samarbeta och jobba i en gemensam riktning, vilket jag anser vetenskapen är närmast att fylla som funktion.

I de flesta av världens länder sitter de religiösa samfunden mycket säkert. I Sverige stadgas det att vår konung skall vara av "den rena evangeliska läran". Fullständig religionsfrihet tror jag är sällsynt.

5 december 1931 minerades och sprängdes Kristus Frälsarens katedral i Sovjetunionen. Men i februari 1990, efter sovjetsystemets kollaps, fick ryska ortodoxa kyrkan tillåtelse av myndigheterna att rekonstruera katedralen. Så kan det också vara, men nu är katedralen återuppbyggd.

Är inte det kritiska tankesättet det som för oss framåt och får oss att tänke i nya banor?

Jag tror jag håller med Albert Einstein som yttrade att "Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg, och föder utveckling."

Är vi bara kritiska så blir det inte så mycket uträttat.

[Algotezza]

Ja, utan fantasi blir det inte mycket vetenskap. Inte mycket litteratur, konst, fil, politik, religion heller... Humor krävs också. Svensk politik är utan både fantasi och humor och så blir den som den blir.

Vilka egenskaper, förmågor krävs för att bedriva vetenskap egentligen?

Vi ska kanske skilja mellan vetenskapsmän och hur de förhåller sig till vetenskap och hur gemene person förhåller sig. När det gäller vetenskap finns väl lika mycket auktoritetstro där som när det gäller religion bland icke-vetenskapsmän.

[klorofyll]

Vilka egenskaper, förmågor krävs för att bedriva vetenskap egentligen?

1. Intresse.
2. Vision.
3. Realism.

[klorofyll]

Jag ser gärna att all form av religion försvann, ty om vi verkligen vill få svar på frågor om universums beskaffenhet, så måste vi som art på denna jord se till att börja samarbeta och jobba i en gemensam riktning, vilket jag anser vetenskapen är närmast att fylla som funktion. Jag tänker mig en plats där alla samarbetar och ger plats och resurser åt storskaliga vetenskapliga experiment. Det är en dessvärre en utopi, ty det kräver att människor faktiskt tänker mer än på sig själva, att människor är förnuftiga nog att inte skada, att människor är vidsynta nog att inte döma andra etc.

På miljö-området borde vi kunna samarbeta för där har de flesta ett stort intresse. Religion är jag positiv till, man behöver inte begrunda tillvaron särskilt länge för att inse att våra svar för de mesta är ganska osäkra och vi vill av naturliga skäl känna oss säkra. En sak som jag tycker är besynnerligt är hur stor inverkan utvecklingen av säkerhetssystem (krigsmaterial) haft på vår värld, det är ju verkligen ett exempel på osäkerhet. Jag tror att ett samhälle mår bra av att ha ett brett spektrum, av yrken och utbildningar och även centrum för forskning.

[Pilatus]

Vilka egenskaper, förmågor krävs för att bedriva vetenskap egentligen?

1. Intresse.
2. Vision.
3. Realism.

Fantasi, metodik, uthållighet, deduktiv förmåga,
förmåga att uttrycka sig i skrift, stringens, samarbetsförmåga

Intresse av att bredda sitt vetande, läsa vetenskapliga artiklar, uppsatser, rapporter mm

[David H]

Vilka egenskaper, förmågor krävs för att bedriva vetenskap egentligen?

1. Intresse.
2. Vision.
3. Realism.

Fantasi, metodik, uthållighet, deduktiv förmåga,
förmåga att uttrycka sig i skrift, stringens, samarbetsförmåga

Intresse av att bredda sitt vetande, läsa vetenskapliga artiklar, uppsatser, rapporter mm

Studera t ex Bourdieu så lyfts många sociala aspekter fram också...du ska ha rätt uppväxtförhållanden, rätt kontakter, gått på rätt skola som format dig på rätt sätt osv. Handlar mycket om att lära sig oskrivna regler. Klarar du inte av det sociala spelet i vetenskapsvärlden, blir du lätt utstött, och det blir svårt att "klara sig på egen hand". Tänk vilken vånda det kan vara för en student att skriva ett enkelt mail till en lärare,, och ett kyligt och avvisande svar kan ta knäcken på många.

[Pilatus]

Fantasi, metodik, uthållighet, deduktiv förmåga,
förmåga att uttrycka sig i skrift, stringens, samarbetsförmåga

Intresse av att bredda sitt vetande, läsa vetenskapliga artiklar, uppsatser, rapporter mm

Studera t ex Bourdieu så lyfts många sociala aspekter fram också...du ska ha rätt uppväxtförhållanden, rätt kontakter, gått på rätt skola som format dig på rätt sätt osv. Handlar mycket om att lära sig oskrivna regler. Klarar du inte av det sociala spelet i vetenskapsvärlden, blir du lätt utstött, och det blir svårt att "klara sig på egen hand". Tänk vilken vånda det kan vara för en student att skriva ett enkelt mail till en lärare,, och ett kyligt och avvisande svar kan ta knäcken på många.

Att ha fått med sig god självkänsla från hemmet och att ha lämpligt släktnamn är förstås inte i vägen.

Det finns förstås en del udda begåvningar som tagit sig förbi blindskären, utan att ha haft någon större social begåvning.

[klorofyll]

du ska ha rätt uppväxtförhållanden, rätt kontakter, gått på rätt skola som format dig på rätt sätt osv.

När du skriver så tänker jag direkt på motsatsen, kan det inte ofta vara en fördel att INTE vara som alla andra?

[Algotezza]

du ska ha rätt uppväxtförhållanden, rätt kontakter, gått på rätt skola som format dig på rätt sätt osv.

När du skriver så tänker jag direkt på motsatsen, kan det inte ofta vara en fördel att INTE vara som alla andra?

Jag tänker på Wittgenstein....

Det är nog skillnad mellan att vara en vanlig, medioker forskare och ett geni som skapar eller upptäcker något mer epokgörande.


Framförallt antar jag det krävs bra sittfläsk för att orka forska.

[David H]

du ska ha rätt uppväxtförhållanden, rätt kontakter, gått på rätt skola som format dig på rätt sätt osv.

När du skriver så tänker jag direkt på motsatsen, kan det inte ofta vara en fördel att INTE vara som alla andra?

Jag tänker på Wittgenstein....

Det är nog skillnad mellan att vara en vanlig, medioker forskare och ett geni som skapar eller upptäcker något mer epokgörande.


Framförallt antar jag det krävs bra sittfläsk för att orka forska.

Jag refererar i stycket till Bourdieus undersökningar. Och det Bourdieu fokuserar på är mycket klassanalys. Rätt uppväxtförhållanden och rätt kontakter, handlar till stor del om att komma från "rätt klass". Böcker med titlar som "Reproduktionen" och "Arvingarna" antyder att klasstatus tenderar att reproduceras över generationer. "Klassresor" är något sällsynt. Det är genom undersökningar som bygger på enorma mängder insamlade empiriska data som han kommer fram till detta.
Att det är svårt att ta sig fram i den akademiska världen med fel "klasshabitus" är något Anders här på forumet skrivit en del om tror jag.

Just Wittgenstein kom ju från en av Europas rikaste familjer. Vissa har menat att det är en viktig faktor till varför han kunde nå så stor framgång.

[klorofyll]

Rätt uppväxtförhållanden och rätt kontakter, handlar till stor del om att komma från "rätt klass". Böcker med titlar som "Reproduktionen" och "Arvingarna" antyder att klasstatus tenderar att reproduceras över generationer. "Klassresor" är något sällsynt.

Men man får tänka på att "vad som är hög klass" ständigt ändras. Jag tror att det finns många ur den gamla överklassen som upplever att de inte längre har så många privilegier...