Finns Gud?

[Mlw]

Världen tolkar vi i enlighet med våra tolkningsglasögon och tolkningen vi gör bekräftar att glasögonen är de rätta. Vi upplever och tolkar världen så att vårt sätt att uppleva den och tolka hela tiden bekräftas. Vilka nålar kan sticka hål på den bubblan?

Werner von Heisenberg skriver ungefär så här:
Den viktigast insikten från kärnfysiken är att helt olika naturlagar helt motsägelsefritt kan tillämpas på en och samma fysikaliska händelse.

Visar han det eller berättar det bara?

Det är välkänt att en kvantpartikel kan beskrivas på två sätt: antingen som en partikel eller som en vågrörelse—två helt motsägelsefulla beskrivningar.

[Algotezza]

Werner von Heisenberg skriver ungefär så här:
Den viktigast insikten från kärnfysiken är att helt olika naturlagar helt motsägelsefritt kan tillämpas på en och samma fysikaliska händelse.

Visar han det eller berättar det bara?

Det är välkänt att en kvantpartikel kan beskrivas på två sätt: antingen som en partikel eller som en vågrörelse—två helt motsägelsefulla beskrivningar.

Beskrivningar av samma objekt kan vara motsägelsefulla. Beskrivningar är perspektivberoende. Gör det verkligheten motsägelsefull?

[xion]

Vad är rörelse utan något som rör sig, ett intet som rör sig i ett intet?

Vad är avstånd utan ett definierat rum? Ingen kan föreställa sig ett fullkomligt tomt rum.

Och vad är ett hål i asfalten utan asfalt? Är det inte så att hål alltid är ett hål i något?

Just det. Även om något inte existerar i metafysisk mening kan det ändå existera som en relation mellan fysiska tillstånd eller objekt, eller som deras frånvaro. Hålet i asfalten existerar onekligen. På liknande sätt förklarar Augustinus att ondskan existerar i relativ mening, men inte i metafysisk.

Bertrand Russell hävdade att relationer som "mellan", "över" och "under" existerar. Han hade utan tvekan rätt i att de existerar i relativ mening. Men eftersom han var en modern platonist gick han längre och hävdade att de även existerar i metafysisk mening.

Slutsatsen blir därför att icke-materiella entiteter existerar. Den avgörande frågan är om de existerar i absolut eller endast i relativ mening.

Frågan som kommer upp här är ifall värde/värdering ska betraktas som fysisk(materiell) eller metafysisk (immateriell).

[Smisk]

Vad säger ni om detta argumentet då:

1. Om Gud finns så finns Gud av nödvändighet.
2. Antingen finns Gud av nödvändighet eller så KAN Gud inte finnas.
3. Det är inte omöjligt att Gud finns, alltså det skulle kunna vara sant.

Slutsats: Alltså är det nödvändigt och Gud finns.

;-p

[Pilatus]

Vad säger ni om detta argumentet då:

1. Om Gud finns så finns Gud av nödvändighet.
2. Antingen finns Gud av nödvändighet eller så KAN Gud inte finnas.
3. Det är inte omöjligt att Gud finns, alltså det skulle kunna vara sant.

Slutsats: Alltså är det nödvändigt och Gud finns.

Enklast att svara med att det finns ingenting i naturen som är nödvändigt med att Gud existerar. Vi söker efter en mening med vår existens, vi vill inte att allt skall vara en tillfällighet.

Vetenskap och förnuft har fått oss att inse att trosbekännelsen inte kan vara bokstavligen sann. Vi behöver endast Gud av psykologiska skäl, som tröst.

[Mlw]

The More Science We Know, the More Plausible a Creator Is: Stephen Meyer

[Algotezza]

Vad säger ni om detta argumentet då:

1. Om Gud finns så finns Gud av nödvändighet.
2. Antingen finns Gud av nödvändighet eller så KAN Gud inte finnas.
3. Det är inte omöjligt att Gud finns, alltså det skulle kunna vara sant.

Slutsats: Alltså är det nödvändigt och Gud finns.

Enklast att svara med att det finns ingenting i naturen som är nödvändigt med att Gud existerar. Vi söker efter en mening med vår existens, vi vill inte att allt skall vara en tillfällighet.

Vetenskap och förnuft har fått oss att inse att trosbekännelsen inte kan vara bokstavligen sann. Vi behöver endast Gud av psykologiska skäl, som tröst.

All religion är symbolisk. Tas den bokstavligt, t.ex. Att Gud skapade världen på sex vanliga dygn och vilade på den sjunde hamnar man fel, tror jag, för man hamnar i samma fålla som Jehovas vittnen. Religion som tröst eller filosofi som tröst, välj själv...

[Algotezza]

Vad är rörelse utan något som rör sig, ett intet som rör sig i ett intet?

Vad är avstånd utan ett definierat rum? Ingen kan föreställa sig ett fullkomligt tomt rum.

Och vad är ett hål i asfalten utan asfalt? Är det inte så att hål alltid är ett hål i något?

Just det. Även om något inte existerar i metafysisk mening kan det ändå existera som en relation mellan fysiska tillstånd eller objekt, eller som deras frånvaro. Hålet i asfalten existerar onekligen. På liknande sätt förklarar Augustinus att ondskan existerar i relativ mening, men inte i metafysisk.

Bertrand Russell hävdade att relationer som "mellan", "över" och "under" existerar. Han hade utan tvekan rätt i att de existerar i relativ mening. Men eftersom han var en modern platonist gick han längre och hävdade att de även existerar i metafysisk mening.

Slutsatsen blir därför att icke-materiella entiteter existerar. Den avgörande frågan är om de existerar i absolut eller endast i relativ mening.

Frågan som kommer upp här är ifall värde/värdering ska betraktas som fysisk(materiell) eller metafysisk (immateriell).

Värderingar extraheras fram ur erfarenheter av den värld vi lever och verkar i. För materialisten är denna i grunden fysisk, för idealisten andlig.

[Algotezza]

Nu är ju inte Gud det enda andliga väsendet man kan tro på eller mena finns.

Alla folktrons tomtar och troll, alla andar, demoner och naturväsen, najader etc i den grekiska tron, på vad sätt finns dessa, på samma sätt som Gud? Vad betyder det att mena att dessa liksom Gud finns? Är det "finns" i samma betydelse som att solen finns, du och jag finns?

Andlighet bygger på minnen, fantasier och ett visst mått av logik... det måste vara hyfsat motsägelsefritt... och trovärdigt...

Om något "finns i mitt medvetande" vad betyder "finns" då jämfört om det finns "därute"?

Schopenhauers filosofi existerar alltid i ett medvetande. Betyder det att den inte är verklig? Tvärtom, den existerar just eftersom den lever i människors medvetande. Den skulle endast ha varit overklig om den aldrig hade formulerats.

Verkligheten rymmer mycket som inte är materiellt. Ta rörelse som exempel—den är inte materia i sig. Eller avstånd—även det är immateriellt. Ett hål i asfalten existerar, fastän det egentligen är en frånvaro av materia.

Det är något materiellt som rör sig. Utan det materiella som rör sig vad är rörelse då, finns den ens?

Avstånd finns mellan materiella föremål.

Det finns luft i hålet i asfalten. Luft är materiellt och mät- och vägbart.

Den immateriella är en idé som härrör från erfarenhet av det materiella.

[Mlw]

All religion är symbolisk. Tas den bokstavligt, t.ex. Att Gud skapade världen på sex vanliga dygn och vilade på den sjunde hamnar man fel, tror jag, för man hamnar i samma fålla som Jehovas vittnen. Religion som tröst eller filosofi som tröst, välj själv...

Augustinus, i De Genesi, förkastar en bokstavlig tolkning av skapelseberättelsen. Han föreslår att Gud skapade allting samtidigt, där "de 6 dagarna" representerar logiska distinktioner snarare än en tidssekvens. Han introducerar begreppet "rationes seminales" (rationella frön), nämligen idén att Gud inplanterade potentiella former i materien som skulle utvecklas över tid.

Augustinus menar att Första Mosebok 1 var skriven på ett sätt som vanliga människor kunde förstå, samtidigt som den innehöll djupare betydelser för dem som kunde uppfatta dem. Exempelvis tolkar han ljuset på Dag Ett såsom intellektuellt ljus (förståelse) snarare än fysiskt ljus.

[Algotezza]

All religion är symbolisk. Tas den bokstavligt, t.ex. Att Gud skapade världen på sex vanliga dygn och vilade på den sjunde hamnar man fel, tror jag, för man hamnar i samma fålla som Jehovas vittnen. Religion som tröst eller filosofi som tröst, välj själv...

Augustinus, i De Genesi, förkastar en bokstavlig tolkning av skapelseberättelsen. Han föreslår att Gud skapade allting samtidigt, där "de 6 dagarna" representerar logiska distinktioner snarare än en tidssekvens. Han introducerar begreppet "rationes seminales" (rationella frön), nämligen idén att Gud inplanterade potentiella former i materien som skulle utvecklas över tid.

Augustinus menar att Första Mosebok 1 var skriven på ett sätt som vanliga människor kunde förstå, samtidigt som den innehöll djupare betydelser för dem som kunde uppfatta dem. Exempelvis tolkar han ljuset på Dag Ett såsom intellektuellt ljus (förståelse) snarare än fysiskt ljus.

Skapelseberättelsen har i princip samma följd när det gäller i vilken ordning växter, djur och människor skapas som evolutionsteorin/darwinismen har.

[Mlw]

[
Skapelseberättelsen har i princip samma följd när det gäller i vilken ordning växter, djur och människor skapas som evolutionsteorin/darwinismen har.

Ja, texten har tyvärr ofta tolkats bokstavligt. Detta är problematiskt eftersom den då kan uppfattas som ett försök till vetenskaplig beskrivning, vilket inte är dess syfte. I grunden är det en teologisk text som etablerar flera fundamentala principer:

- Gud är alltings ursprung och skapare
- Skapelsen präglas av ordning och struktur
- Skapelsen i sig är god
- Människan har en särskild position i skapelsen

Dessa grundläggande principer står i kontrast till flera andra religiösa och ideologiska perspektiv. Många ursprungskulturer tillskrev exempelvis inte människan någon särställning. Manikéer och gnostiker betraktade skapelsen som ond. Ateister förnekar Guds roll som alltings upphovskraft. Vissa filosofiska traditioner och forntida religioner, särskilt den mesopotamiska, såg kaos som alltings ursprung och ordningen som sekundär. Detta illustreras i deras skapelseberättelser genom en "Chaoskampf" där en hjältegud besegrar en kaosdrake. Detta synsätt återaktualiserades av Nietzsche och hans efterföljare. Men i den bibliska berättelsen kommer den gudomliga ordningen först—kaos är resultatet av ett avsteg från denna ordning. Det är viktigt att vi håller oss till dessa bibliska grundprinciper, annars leder det till förfall.

[xion]

[
Skapelseberättelsen har i princip samma följd när det gäller i vilken ordning växter, djur och människor skapas som evolutionsteorin/darwinismen har.

Ja, texten har tyvärr ofta tolkats bokstavligt. Detta är problematiskt eftersom den då kan uppfattas som ett försök till vetenskaplig beskrivning, vilket inte är dess syfte. I grunden är det en teologisk text som etablerar flera fundamentala principer:

- Gud är alltings ursprung och skapare
- Skapelsen präglas av ordning och struktur
- Skapelsen i sig är god
- Människan har en särskild position i skapelsen

Dessa grundläggande principer står i kontrast till flera andra religiösa och ideologiska perspektiv. Många ursprungskulturer tillskrev exempelvis inte människan någon särställning. Manikéer och gnostiker betraktade skapelsen som ond. Ateister förnekar Guds roll som alltings upphovskraft. Vissa filosofiska traditioner och forntida religioner, särskilt den mesopotamiska, såg kaos som alltings ursprung och ordningen som sekundär. Detta illustreras i deras skapelseberättelser genom en "Chaoskampf" där en hjältegud besegrar en kaosdrake. Detta synsätt återaktualiserades av Nietzsche och hans efterföljare. Men i den bibliska berättelsen kommer den gudomliga ordningen först—kaos är resultatet av ett avsteg från denna ordning. Det är viktigt att vi håller oss till dessa bibliska grundprinciper, annars leder det till förfall.

Varför skulle detta vara viktigt?
Borde inte "den visa människan" vara vuxen nog att se sanningen?
Vad vinner vi på att leva i illusioner?

[Mlw]

Varför skulle detta vara viktigt?
Borde inte "den visa människan" vara vuxen nog att se sanningen?
Vad vinner vi på att leva i illusioner?

Kan vi verkligen betrakta den moderna människan som vis? Att förhålla sig till grundläggande principer från den gudomliga uppenbarelsen vägleder oss och hindrar oss från att gå vilse i moderna tankesystem. Det står bortom tvivel att bristfälliga ideologier har orsakat förödelse i modern tid. Om vi hade hållit fast vid trons sanningar hade vi kunnat undvika detta. Så länge trossanningarna vägleder oss till kloka beslut behövs inga vetenskapliga bevis.

[Pilatus]

Kan vi verkligen betrakta den moderna människan som vis?

Ja verkligen, att vara vis är att ha kunskap och erfarenhet. Även att vilja utnyttja denna kunskap på ett bra sätt, inte endast för egen person.