Vad förklarar den samtida fientligheten mot västerländsk civilisation?

[Mlw]

Motivet att kullkasta den västerländska civilisationen fick fäste vid amerikanska universitet genom påståendet att den var en fabrikation utformad för att främja militarism. Enligt James Hankins (här) och Stanley Kurtz (The Lost History of Western Civilization, 2020, här) startade denna berättelse med en grov osanning, nämligen att västerländsk civilisation var en konstruktion från 1900-talet som uppfunnits för att skicka unga män i krig med en patriotisk glöd för västvärlden. Huvudargumentet var att västerländsk civilisation inte är en verklig historisk tradition utan en ideologisk uppfinning avsedd att främja krigiskhet.

Detta fick genklang hos Vietnamgenerationen, som accepterade att västerländsk civilisation var skapad för militarism. Ett samtida påstående hävdade att den inte existerade alls, att den både var en ond imperialistisk kraft och en icke-existerande entitet. Detta fick vissa att insistera på att den inte borde ingå i undervisningen, för att förhindra indoktrinering av studenter. Detta gjorde att idealet att underminera Västerlandet kom att ingå i läroplanen.

Viktiga källor är Gilbert Allardyces artikel från 1982, 'The Rise and Fall of the Western Civilization Course', som framställde västerländsk civilisation som en modern innovation skapad under första världskriget, och Lawrence W. Levines bok från 1996, The Opening of the American Mind, där vår civilisation framställs som en ideologisk konstruktion från 1900-talet formad av krigstida nationalism. Kurtz kritiserar dessa teser såsom falska (se '"Western Civ" Was Not a Late Invention', 2020, här). Hankins hävdar att kampanjen startade med en grov lögn som 1960-talets akademiska generation omfamnade och kom att förankra vid universiteten, något som snart ledde till avskaffandet av kurser med västerländskt tema.

Det första universitetet som anammade den anti-västerländska ideologin var University of California, Berkeley, 1988. Efter "Western Culture"-kontroversen avskaffade Berkeley kravet på en västerländsk läroplan och ersatte den med en mångkulturell sådan. Hankins identifierar detta som startpunkten, varefter ideologin spred sig även till Harvard, som vid den tiden ansågs mer konservativt i frågan.

Levine (1996) hävdar att en solid, tidlös västerländsk kanon är en myt och att läroplanen som konservativa försvarar aldrig var varaktig, traditionell och opolitisk, utan en innovation från 1900-talet driven av krigstida nationalism. Den mångkulturella vändningen är endast den senaste fasen av naturlig läroplansförändring. Levine menar att konservativa missförstår historien genom att föreställa sig en tidlös kanon som nyligen rivits ner av radikaler, när i själva verket denna kanon alltid varit flytande. Kurser på västerländskt tema skapades till stor del efter första världskriget för att inprägla amerikanska värderingar. Föreställningen om en gång enad och stabil kanon är i grunden nostalgisk. Levine ser mångkulturella skiften som en naturlig utveckling, inte en konspiration. Han bemöter kritiker som Allan Bloom, Roger Kimball, Dinesh D'Souza och Charles Sykes såsom saknande förankring i historien då de romantiserar ett icke-existerande förflutet. Han försvarar en inkluderande och demokratisk läroplan som låter sig utvecklas i takt med tidsandan, som ett uttryck för intellektuell vitalitet.

Allardyce (1982) hävdar att "västerländsk civilisation" på universiteten inte var någon hävdvunnen tradition utan en konstruktion från det tidiga 1900‑talet, formad av första världskrigets amerikanska nationalism och behovet av en enande allmänbildning. Den existerade inte innan tidigt 1900-tal, utan uppstod ur American Historical Associations ansträngningar, och kom därefter att dominera från första världskriget till 1960-talet. Den västerländska myten växte genom att erbjuda en storslagen berättelse som band samman Europa och Amerika och gav enhet under konflikt, men kom att kollapsa efter 1960-talet när eurocentrism ifrågasattes och nya begrepp som kvinnohistoria, världshistoria och social historieskrivning utvecklades. Påståendet att läroplanen bara överlevde ett halvt sekel som en krigstida konstruktion (idén som Levine sedermera tog över) är den grova osanning som Hankins angriper.

Berkeleys reform av läroplanen 1988 inspirerades inte enbart av Allardyce, även om hans tes rättfärdigade förändringen under Stanford-debatterna 1987-1988. Skeendet utgjorde snarare en del av ett större skifte som involverade mångkulturell aktivism, 1960- och 70-talens akademiska trender kring världshistoria, samt reformer inom universitetsvärlden. Den växande identitetspolitiska diskursen hade redan eroderat den västerländska normen. Vietnam-erans radikalism stämplade läroplanen som elitistisk och eurocentrisk, medan fakultetskommittéer och studentaktivism drev på förändringar av bildningsidealet.

Dagens omfamning av mångkulturalism, massinvandring och den därpå följande kulturella upplösningen kan inte spåras enbart till Allardyce eller Levine. Deras argument bidrog till att tränga undan västerländsk kultur och civilisation inom universiteten, men det bredare skiftet har flera orsaker som ligger långt före läroplansdebatterna. Dessa var ett symptom, inte orsaken. Allardyce och Levine tillhandahöll ett intellektuellt rättfärdigande som ramade in västerländsk civilisation som en modern uppfinning, en krigstida konstruktion och en lögn, men de skapade inte mångkulturalism eller massinvandring. De institutionaliserade bara en världsbild som redan höll på att formas.

Djupare drivkrafter inkluderar 1960- och 70-talens ideologiska omvälvning som gav upphov till antikoloniala rörelser, medborgarrättsaktivism, antikrigsstämningar, misstänksamhet mot nationalism, akademisk radikalism och identitetspolitik, vilket kom att stämpla västerländsk civilisation som elitistisk och förtryckande. Ekonomisk globalisering från 1970-talet skapade efterfrågan på migrantarbetskraft, transnationella nätverk, öppna gränser och kosmopolitisk kultur, oberoende av akademisk teori. Demografiska förändringar efter 1945, inklusive avkolonisering, flyktingströmmar, kalla krigets allianser, människorättsnormer och 1965 års invandringslag, öppnade dörren för massinvandring. Akademiska paradigmskiften förde med sig postkolonial teori, kritisk rasteori, dekonstruktion, fokus på global historieskrivning, och mångkulturell utbildning.

Allardyce och Levine påverkade kommittéerna för läroplanen och drev på för att västerländsk civilisation skulle läras ut såsom en konstruktion, men de orsakade inte de större fenomenen. Till detta lade Theodore H. Allen i The Invention of the White Race (1975) en analys av rasförtryck samt konstruktion av vithet som ett medel för social kontroll. Allardyces, Levines och Allens samlade verksamhet var inte den enda drivkraften, men de spelade en tydlig roll i att ogiltigförklara det västerländska fokuset inom akademin. Det bredare kulturella skiftet har sin grund i 1960- och 70-talens ideologier, den ekonomiska globaliseringen, den demografiska omvandlingen och paradigmskiften. Debatten kring västerländsk civilisation utgör en tråd i en större väv.

[Algotezza]

Intressanta tankar och ett skrämmande scenario som du förnedlar.

Suicidala och masochistiska tendenser hos den västerländska civilisationen, vem tjänar på detta och hur skall den etiskt-politiska värdegrund vi har överleva?

Ser du någon lösning?

[Algotezza]

Det du tar upp handlar bl.a. om toleransens problem. Om vi har en etik eller moral som bygger på tolerans, hur skall vi då förhålla oss till de intoleranta, de som har och vill införa en moral som är präglad av intolerans?

[Mlw]

Intressanta tankar och ett skrämmande scenario som du förnedlar.

Suicidala och masochistiska tendenser hos den västerländska civilisationen, vem tjänar på detta och hur skall den etiskt-politiska värdegrund vi har överleva?

Ser du någon lösning?

Jag tror att det i grund och botten handlar om "godhetsnarcissism" och att lösningen är att upplösa denna kollektivistiska psykologi. Traditionellt sett har kristendomen ingjutit förståelsen av människans kluvna natur och att ingen förmår att vara helt och hållet god. "Ingen är god", säger Jesus. Men idag tror sig människor ha förmågan att vara goda och perfekta.

Enligt kristen antropologi har människan två viljor, två själv, som ofta står i konflikt. Paulus skildrar detta som kontrasten mellan det gamla självet och det nya, grundade i Adam respektive Kristus. Paulus upplever en smärtsam inre konflikt mellan det gamla självet som han inte kan befria sig ifrån och det nya självet som finns "i Kristus."

Augustinus talar ständigt om det kluvna självet. Dessa två själv har var sin egen vilja, en riktad mot Gud och den andra mot världen. Denna kluvenhet är inte patologisk utan är ett metafysiskt tillstånd som kommer av vår fallna natur. Att uppnå självets helhet går inte, för fullkomlig integration tillhör endast eskaton. Vår dubbelhet kan inte elimineras, även om dess tyranni kan brytas.

Detta är centralt för den kristna förståelsen av det falska och det sanna självet: vi måste förbli kluvna, men vi måste också förbli medvetna om vår kluvna natur.

Enligt Luther är den kristne "simul iustus et peccator", på en gång rättfärdig och syndare, vilket är det permanenta tillståndet för den kristne. Den gamle Adam försvinner aldrig. Luther kritiserar skarpt försök till "helgonlikhet", vilket han ser som försök att rena viljan och uppnå självets helhet. Men ju mer en person strävar efter att vara helig, desto mer blir han en syndare. Han säger i Bordssamtalen: "Gud hatar de helgon som människan skapar."

För Luther beror psykisk och andlig hälsa på medvetenhet om vår kluvenhet, vilket leder till bekännelse och förlåtelse. I jämförelse vänder psykoanalytikern Donald Winnicott på denna struktur: psykisk hälsa kräver att vår kluvenhet avlägsnas, vilket frambringar ett enhetligt själv och en fullkomlig spontanitet. Hans teori syftar till amalgamering, en fusion av inre och yttre världar till ett enda erfarenhetsfält, det så kallade transitionella rummet. Därmed förkastar han kristendomens antropologi.

Det är alltså en modern idé att vi ska ha ett enhetligt själv och vara goda och perfekta, något som kristen teologi förkastar såsom syndfullt.

Förståelsen att människan måste förbli medveten om sin syndfulla natur har gått förlorad. Då drabbas människorna av godhetsnarcissism, som är den värsta formen av syndfullhet. De vill då förstöra civilisationen eftersom den vidmakthålls genom makt, genom att sätta folk i fängelse, utöva repression mot revolutionära grupper, hålla människor i löneslaveri, stänga gränserna för kulturfrämmande folkslag, fälla stora arealer av skog, och kanske till och med starta krig. Allt detta tolkas idag som ondska och förtryck, i enlighet med postkolonial teori, kritisk rasteori, identitetspolitik, och all slags radikalism och antimilitarism.

Det är helt enkelt så att om vi ska vara heliga kan civilisationen inte upprätthållas. När identitetspolitiken etablerades blev "västerländsk civilisation" en symbol för makt, dominans och privilegier. Det skapar en situation där kritik av väst inte bara är historisk eller politisk, utan moralisk och existentiell. Civilisationen blir ett hinder för "frigörelsen", att uppnå den perfekta och goda naturliga människan enligt Rousseaus ideal.

[Algotezza]

Svenska kyrkan har väl avskaffat både begreppet arvsynd/synd och helvetet. "Alla skall med! Alla är välkomna!"

[Mlw]

Svenska kyrkan har väl avskaffat både begreppet arvsynd/synd och helvetet. "Alla skall med! Alla är välkomna!"

Ja, Svenska kyrkan är inte längre genuint kristen. Den har blivit ett tomt skal där bara utanpåverket finns kvar. När kyrkan avskaffar arvsynden försvinner också insikten om människans kluvenhet. Då ersätts kristen realism av en mekanisk moralisk perfektionism som lätt glider över i godhetsnarcissism. I den logiken blir civilisationen något man ska övervinna snarare än bevara, eftersom civilisationen påstås vara "ond" när den upprätthåller ordning, bygger på västerländska normer och därmed verkar exkluderande.

För godhetsnarcissisterna blir lösningen att alla normer ska dekonstrueras, all särart relativiseras och all naturlig ordning upplösas. Det är den mest depraverade ideologin hittills i historien. Tidigare ideologier ville åtminstone ersätta det gamla med en alternativ ordning, men den nuvarande vill dekonstruera allt, bygga fula hus, utplåna svenskhet och svensk kultur. Allt ska förstöras och inget alternativ erbjuds.

Det är grav kollektiv narcissism: man utgår från att man redan skådat sanningen och därför varken behöver intellektuella argument eller några planer för framtiden.

[Algotezza]

Svenska kyrkan har väl avskaffat både begreppet arvsynd/synd och helvetet. "Alla skall med! Alla är välkomna!"

Ja, Svenska kyrkan är inte längre genuint kristen. Den har blivit ett tomt skal där bara utanpåverket finns kvar. När kyrkan avskaffar arvsynden försvinner också insikten om människans kluvenhet. Då ersätts kristen realism av en mekanisk moralisk perfektionism som lätt glider över i godhetsnarcissism. I den logiken blir civilisationen något man ska övervinna snarare än bevara, eftersom civilisationen påstås vara "ond" när den upprätthåller ordning, bygger på västerländska normer och därmed verkar exkluderande.

För godhetsnarcissisterna blir lösningen att alla normer ska dekonstrueras, all särart relativiseras och all naturlig ordning upplösas. Det är den mest depraverade ideologin hittills i historien. Tidigare ideologier ville åtminstone ersätta det gamla med en alternativ ordning, men den nuvarande vill dekonstruera allt, bygga fula hus, utplåna svenskhet och svensk kultur. Allt ska förstöras och inget alternativ erbjuds.

Det är grav kollektiv narcissism: man utgår från att man redan skådat sanningen och därför varken behöver intellektuella argument eller några planer för framtiden.

Det är väl samma sak med den svenska politiken vilken till viss del präglas av godhetsnarcissism och tolerans mot de intoleranta.

[Maat]

Mycket enkelt...

Du skall bli dömd av dina handlingar...
- INTE efter de sagor du författar och sprider om dig själv.

Om du utför onda handlingar men själv ser dig som Jesus, så står du som ett stort frågetecken och förstår inte alls varför inte alla älskar dig obeskrivligt?

Och du kommer fram till att enda orsaken måste ju vara att de som inte älskar dig tjänar djävulen - och därför måste de bekämpas, vilket innebär att du ger dig ut och utför ännu fler onda handlingar som gör att du blir ännu mer avskydd, som gör att du drar slutsatsen att djävulen är på frammarsch, vilket gör att du än mer agerar aggressivt mot omvärlden - som gör att du blir mer avskydd och så snurrar det vidare tills det globala kriget är ett faktum.

- Och vem är skurken här?
Jo det är du som tror dig vara Jesus kämpande mot djävulen.

Den västerländska civilisationen har inte klart för sig hur verkligheten ser ut.
Omvärlden ser vad du gör, bryr sig inte om vad du säger.

[Anders]

Får se nu:
Västerländsk Civilisation.
Antikens filosofi, Kristendomen, Upplysning, Guds död
Individens rättighet och ansvar, demokrati, lagar, tro på institutioner. Vetenskapligt tänkande,

Att kalla det för nån slags 1900-talskonstruktion är inte så övertygande. Nu vet jag inte hur inflytelserika de här gökarna i OP var. Tänker mer på frankfurtskolan, Marx, postmodernisterna som Foucault och Derrida. Sartre. Che Guevara, Palme.
Och det här draget hos välbärgade människor att dra vänster. Som jag sagt tidigare många gånger - Lever i det i Uppsala. I bekantskapskretsen, de flesta har mer pengar och akademi i bakgrunden och är mer vänster än jag.

En sak, att vara fattig gör dig inte snäll. Man ser efter sitt hus. Man låter inte folk bära sig åt.

Jag kopplar till en i sammanhanget till synes orelevant, Ebba von Sydow i sitt sommarprogram för några dagar sen. Sannerligen inte vänster, Kungens största påhejare. Men hon sa nåt om såna som Prins Harry. Vad skall man göra med dem? De som inte skall ärva tronan. Eller driva familjeföretaget vidare(Engels gjorde väl det iofs). Och jag ser det varje dag. Det här sökandet efter mening. Nåt som var helt okänt, både i höghuset och i småhusområdet nån kilometer bort. Där jag växte upp. Meningen var att du skall fixa ett jobb. Hörde aldrig någonsin någon tveka om det.


Och här blir det verkligt spännande. - varför hitta mening åt vänster? Jag har tusen teorier.

Men jag frågar er, det är ju rätt många här som visat sådana sympatier, och/eller var med runt 68 i de rörelserna (då jag själv började plugget). Antar också att några av er har växt upp där akademi eller pengar har funnits, om än inte i barndomens familj så längre bak.

Vad fick er att gå vänster? Och känner ni igen er i att ni skulle vilja gå ifrån västerländsk civilisation?

[Vega]

Jag tror att alla hierarkiska samhällen har en tendens att gå åt vänster.. Och jag gillar det inte.

Vi äter mat som har transporterats över halva jordklotet. Det är idiotiskt, ur ekonomisk synvinkel.