Syndernas förlåtelse. Omoraliskt?

[sydman]

Att Jesus eller gud kan förlåta ens synder är någonting som är ganska centralt i kristendomen. Som jag ser det är det rätt att gud kan förlåta en om man missbrukar hans namn eller har andra gudar vid hans sida. Det jag tycker att är konstigt är att han verkar ha rätt att förlåta någon som stjäl från mig. Är det inte jag som har rätten att välja om personen i fråga ska bli förlåten eller ej? Vad tycker ni?

[german.timofejev]

Gud står över människa och därför har den rätt att förlåta.

[sydman]

Gud står över människa och därför har den rätt att förlåta.

Detta ger väl att Jesus måste vara guds son för att vara så moralisk och fin som han beskrivs, eller?

[Zokrates]

Att Jesus eller gud kan förlåta ens synder är någonting som är ganska centralt i kristendomen. Som jag ser det är det rätt att gud kan förlåta en om man missbrukar hans namn eller har andra gudar vid hans sida. Det jag tycker att är konstigt är att han verkar ha rätt att förlåta någon som stjäl från mig. Är det inte jag som har rätten att välja om personen i fråga ska bli förlåten eller ej? Vad tycker ni?

Ja vad tycker jag, eller anar kanske? Jag har en känsla av att det har skiftat ganska kraftig över tid allteftersom religionerna har skiftat sina tolkningar angående synen på förlåtelse. Katolikerna har ju sin bikt och den sista smörjelsen, de ortodoxa bevarade en bredare grund än katolikerna och har även något som heter förlåtelse för visad uppriktig ånger, medan förlåtelsen  i den protestantiska tron främst rör dopet, nattvarden och guds bekännelsen.

Inom Islam förkunnas ett eget ansvar att förlåta dem som felat, som om rätten att förlåta ligger helt i händerna på den förorättade och att det är lika rätt att förlåta som att straffa, även om förlåtandet värderas högre, vilket även går igen hos judarna, fast omvänt då ansvaret ligger helt på den som medvetet har syndat, den som begått synd skall be om förlåtelsen från den denne syndat mot, människa såväl som Gud.

Själv anser jag att den egna relationsförsoningen med andra är viktigast, har jag gjort fel och vet om att jag har handlat fel, så strävar jag efter en personlig upprättelse, jag försöker be om förlåtelse men sedan är det för mig viktigare att ha försökt än att ha fått det. Att neka någon förlåtelse, är att själv utföra handlingen som ansågs fel tillbaka mot den som som först felade, fast på ett metafysisk plan, som en hämnd.

Olika kristna vägar till förlåtelse
Nattvarden
bönen
dopet
bikten
de sjukas smörjelse
trosbekännelsen
Jesusoffret
ångerboten
förlåtelsesöndagen
(Matteus 6:14-15)
     14.  Ty om I förlåten människorna deras försyndelser, så skall ock
             eder himmelske Fader förlåta eder;
     15.  men om I icke förlåten människorna, så skall ej heller eder
            Fader förlåta edra försyndelser.

Med risk för att bli klassad som knäpp, vilket jag förmodligen redan klassats som av flertalet här, så lägger jag in en brasklapp
Om personen man söker förlåtelse från redan har hunnit dö, så skall man tända ett ljus och be för den personen, man skall i bönen be om förlåtelse, för ingenting är försent förrän man själv har dött, när det gäller nåden.

Förlåt mig om jag missat någon/t.

[Harald Davidsson]

att förlåta någon som stjäl från mig,,,skricver du




det är ego-språket..

men på det kosmiska språket heter det
att du delat med dig.

[Harald Davidsson]

Med risk för att bli klassad som knäpp, vilket jag förmodligen redan klassats som av flertalet här, så lägger jag in en brasklapp  skriver du..




den ende som är emot dig är din farsa,
som inbillat dig att han är större än fantomen,
men han är inte ens fantomen
bara en fantom
som du faktiskt kan knäppa bort nu med dina fingrar

och inte vara så hiskligt rädd för att släppa fram ditt subjekt fritt
för du kommer inte att hamna på nått mentalt sjukhus

den objektiva världen klarar sig  bra själv utan att
du behöver kontrollera den jämt och ständigt

[Zokrates]

att förlåta någon som stjäl från mig.

det är ego-språket..

men på det kosmiska språket heter det
att du delat med dig.

Visst, förutsatt att människan i väst fortfarande befann sig på det primalt naturliga mänskliga förhållningsplanet, men synen på mitt och ditt har blivit för stark här, att dela med sig är inte längre en önskvärd egenskap då den hotar kapitalismen, att vara altruistisk är alltså ett hot mot den frånvända människan, ett hot mot integriteten bakom säkerhetsdörrarna där det enda som skall ges är det som ges frivilligt på grund av dåligt samvete och inte som en naturlig spontan del av ens väsen.

[sydman]

att förlåta någon som stjäl från mig,,,skricver du
det är ego-språket..

men på det kosmiska språket heter det
att du delat med dig.

Är du säker på det? För att jag ska kunna dela med mig så behövs ägande, vilket inte torde finnas i det kosmiska språket.

[Zokrates]

Med risk för att bli klassad som knäpp, vilket jag förmodligen redan klassats som av flertalet här, så lägger jag in en brasklapp  skriver du..




den ende som är emot dig är din farsa,
som inbillat dig att han är större än fantomen,
men han är inte ens fantomen
bara en fantom
som du faktiskt kan knäppa bort nu med dina fingrar

och inte vara så hiskligt rädd för att släppa fram ditt subjekt fritt
för du kommer inte att hamna på nått mentalt sjukhus

den objektiva världen klarar sig  bra själv utan att
du behöver kontrollera den jämt och ständigt

Ledsen harald, men efter att ha läst texten om och om igen så förstår jag fortfarande inte hur jag skall tolka det du skrivet. Var det riktat mot mig, eller vad?

[Harald Davidsson]

ägande.....


det är ditt begrepp som de konservativa ser som det centrala i tillvaron,
men enligt det kosmiska språket finns det inga tjuvar

[Harald Davidsson]

Ledsen harald, men efter att ha läst texten om och om igen så förstår jag fortfarande inte hur jag skall tolka det du skrivet. Var det riktat mot mig, eller vad?



men Osiris-myten kan du tolka

[Zokrates]

Ser ju en uppmaning, men vilken rädsla och vems farsa?

[sydman]

ägande.....


det är ditt begrepp som de konservativa ser som det centrala i tillvaron,
men enligt det kosmiska språket finns det inga tjuvar

Vad jag menar är att ägande inte borde finnas i det kosmiska språket och därför blir begreppet "att dela med sig" meningslöst.

I vilket fall så verkar "det kosmiska språket" vara ganska värdelöst i mitt exempel med att stjäla då det inte gör någon skillnad mellan att stjäla och dela med sig.

[Harald Davidsson]

men synen på mitt och ditt har blivit för stark här skrivwer  du zokrates





eftersom du uppmanar oss till att ta dig på allvar
och helst inte betrakta dig som knäpp, som du skriver...


måste jag då naturligtvis fråga du hur du har mätt
att synen på mitt och ditt blivit starkare

för här handlar det ju om, ifall vi ska betrakta dig som knäpp eller inte,,
var har du fått detta ....starkare ....ifrån
var har du REALITETEN i detta,
VAR, hur har du mätt detta


när du pratar om att du sett flygande tefat och sånt..
då tror vi att du är knäpp..
eller att du jagar sensationer för att göra dig märkvärdig.

[Harald Davidsson]

I vilket fall så verkar "det kosmiska språket" vara ganska värdelöst i mitt exempel med att stjäla då det inte gör någon skillnad mellan att stjäla och dela med sig. skriver du..


I det kosmiska språket finns inga tvjuvar därför att alla delar med sig
av sitt själsliga överflöd
av sin kärlek
av sin unikitet
av sin godhet
av sin sanning

jag tror du har glömt bort dig själv
i ditt begär efter makt och ägande