En Enkel fråga
Moderator: Moderatorgruppen
En Enkel fråga
Är det känslorna som leder till tanken - eller är det tanken som leder till känslorna?
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: En Enkel fråga
Hej RestlessRestless skrev:Är det känslorna som leder till tanken - eller är det tanken som leder till känslorna?
Det är säkert en tvåvägskommunikation
Dvs tanken på ett monster kan göra en rädd, rädslan kan få en att tänka på otäcka saker etc.
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Hej RestlessRestless skrev:Men vilken kommer/händer först?
Det svarade jag ju på, att det kan vara både och! Ibland ger känslor upphov till tankar. Ibland ger tankar upphov till känslor.
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Jag instämmer med Fredrik utifrån hans synsätt som jag tror är: Ibland är man ledsen och tänker på det. Ibland tänker man på något sorgligt och så blir man ledsen. Vilket jag är helt med på!
Men hur tänker du ni själva på det här med vad en tanke och en känsla är? Och kanske vad är den här abstrakta men uppenbarligen existerande bryggan mellan dessa? Känslan kan också mer "biologiskt" ses som en följd av en tanke(om än undermedveten) som utlöser en kemisk reaktion för en annan del av hjärnan. Troligen är det väl så att reptilkänslor kommer före den kognitiva tanken! Du slår dig -> instinktiv reagerar -> upplever -> reflekterar. Så skulle jag iaf kunna tänka mig att det skulle kunna vara. Hur tänker du själv kring detta?
...Är "jag" tanken eller känslan? Är det känslorna av att vara som gör mig eller är det tanken på att vara?
Men hur tänker du ni själva på det här med vad en tanke och en känsla är? Och kanske vad är den här abstrakta men uppenbarligen existerande bryggan mellan dessa? Känslan kan också mer "biologiskt" ses som en följd av en tanke(om än undermedveten) som utlöser en kemisk reaktion för en annan del av hjärnan. Troligen är det väl så att reptilkänslor kommer före den kognitiva tanken! Du slår dig -> instinktiv reagerar -> upplever -> reflekterar. Så skulle jag iaf kunna tänka mig att det skulle kunna vara. Hur tänker du själv kring detta?
...Är "jag" tanken eller känslan? Är det känslorna av att vara som gör mig eller är det tanken på att vara?
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster