filosofi, ett missförstånd

[J R Auk]

Min poäng är att om man definierar varje begrepp antingen till upplevda känslor eller till observerbara objekt så försvinner oenigheten kring förståelsen av vår värld.

Jag håller definitivt med, vi måste definiera "gud" för att överhuvudtaget ha en chans att resonera om dess existens. Vad jag undrar är om vi kan göra en tillräckligt noggrann och gemensam definition av ett såpass komplext begrepp, så att det fortfarande är möjligt att föra intellektuella resonemang kring det? Jag antar att vi skulle vara tvungna att knyta begreppet gud till ett flertal mer eller mindre observerbara objekt och känslor innan vi är nöjda med definitionen, och då har vi enligt min mening ackumulerat en viss mängd skiljaktigheter i våra uppfattningar av begreppet eftersom de relaterade begreppen inte heller är perfekt definierade. Frågan är om detta gör så mycket, eller om det intellektuella resonemanget så att säga kan tåla de oundvikliga skiljaktigheterna? Jag tror nog att det är så, dvs att språket inte ska behöva utgöra något verkligt hinder om man använder det på ett disciplinerat sätt och definierar begreppen tillräckligt väl.[/quote]

För att förstå vad som skrivs måste man inte bara kunna språket man måste också kunna poesin.

Det är mitt påstående, i alla fall.

[meanman]

Och varför skulle vi sträva efter att vara eniga??
Gud vad tråkigt det låter...
Får det inte finnas någon vit korp?

Men skämt åsido så kvarstår filosofisk reflexion hur detaljerad specialvetenskaperna än blir(är).

Den eviga frågan Varför, besvaras inte med 'ökad fokusering' i seendet av världen...

[mackafon]

Och varför skulle vi sträva efter att vara eniga??
Gud vad tråkigt det låter...
Får det inte finnas någon vit korp?...

Vita korpar lär nog finnas kvar så länge ingen målar dem svarta. En vits med enighet är den kan minska konflikter och lidande. Förståelse av den mänskliga förmågan att kunna vara evigt oeniga, är en mission även utanför det filosofiska rummet.

Men skämt åsido så kvarstår filosofisk reflexion hur detaljerad specialvetenskaperna än blir(är).

"Filosofia" betyder väl något i stil med "kärlek till sanning eller kunskap" Detta borde betyda att filosofisk reflektion strävar efter enighet, eftersom sanning eller kunskap om världen inte är något relativt. Frågor kommer alltid att kunna ställas, men det behöver ju inte vara samma frågor i tusentals år, detta tycker jag är tråkigt.

[meanman]

Och varför skulle vi sträva efter att vara eniga??
Gud vad tråkigt det låter...
Får det inte finnas någon vit korp?...

Vita korpar lär nog finnas kvar så länge ingen målar dem svarta. En vits med enighet är den kan minska konflikter och lidande. Förståelse av den mänskliga förmågan att kunna vara evigt oeniga, är en mission även utanför det filosofiska rummet.

Vi kom lite 'snett' tror jag. Jag menar och önskar att man kan bete sig civiliserat även som oeniga! Däremot bör olika åsikter ges fritt spelrum.
En enighet i livs - och världsåskådningar, om det är så du skall förstås, ja det vore ett liv bland idel kloner , och skulle enligt mig, vara slutet på det unikt mänskliga.
Kanske Änglarna i himlen tänks leva så, men det är inga levnadsförhållanden som jag och många många andra är intresserade av.

Men skämt åsido så kvarstår filosofisk reflexion hur detaljerad specialvetenskaperna än blir(är).

"Filosofia" betyder väl något i stil med "kärlek till sanning eller kunskap" Detta borde betyda att filosofisk reflektion strävar efter enighet, eftersom sanning eller kunskap om världen inte är något relativt. Frågor kommer alltid att kunna ställas, men det behöver ju inte vara samma frågor i tusentals år, detta tycker jag är tråkigt.

Om begreppet 'absolut sanning' har en giltig tillämpnig, är det något orörligt, oföränderligt, då?
Kvar står världen och människorna som för tusentals år sedan, och varje generation, varje individ, kämpar med frambringandet av sina attityder.

[mackafon]

Däremot bör olika åsikter ges fritt spelrum.
En enighet i livs - och världsåskådningar, om det är så du skall förstås, ja det vore ett liv bland idel kloner , och skulle enligt mig, vara slutet på det unikt mänskliga.
Kanske Änglarna i himlen tänks leva så, men det är inga levnadsförhållanden som jag och många många andra är intresserade av.

Det här med att ha en åsikt förstår jag inte, jag har ingen åsikt i den meningan att "jag tycker att" Därför att jag inte förstår hur man kan "tycka att". Om jag skulle ha åsikten att: Jag tycker att appelsiner är fyrkantiga, så skulle du snabbt fundera över om jag har samma förståelse av konceptet "fyrkant" som du har. En diskussion kring fyrkantiga objekt kräver en enighet kring begreppet "fyrkant". Men om någon tycker att det är fel att föda upp minkar i bur, så antar att ni kan diskutera kring detta utan att ni för den saken skull måste vara eniga kring konceptet "fel". Ni kan naturligtvis även försöka att definiera "fel", men jag antar att detta ej är nödvändigt för att er diskussion skall verka rimlig för dig.
För övrigt är vi alla olika och vi tycker om olika saker och jag antar att även kloner diffar i sina känslor. Jag tycker om att försöka förstå begreppsinlärning.

Om begreppet 'absolut sanning' har en giltig tillämpnig, är det något orörligt, oföränderligt, då?

Jag känner inte till begreppet "absolut sanning" Jag har fått lära mig att man talar sanning om man inte ljuger, för övrigt kan man mista sig.
[/quote]

[HumesHäst]

Du borde läsa analytisk filosofi. Det skulle nog intressera dig.

Smakprov:

En viktig gren av 1900-talets filosofi är den så kallade analytiska filosofin. Gemensamt för alla de filosofer som brukar räknas som representanter för den riktningen är att de sätter språket i centrum och försöker förstå de traditionella filosofiska problemen genom att analysera de satser i vilka dessa problem är formulerade.

Genom att analysera de filosofiska begreppen och satserna hoppas de analytiska filosoferna kunna lösa problemen eller helt enkelt upplösa dem genom att visa att de beror på språkliga oklarheter. Det finns grovt räknat två huvudriktningar när det gäller synen på språket. De som utgår från:

formell logik
Med hjälp av formell logik kan man komma till klarheter som döljs av vardagsspråket.
Satslogiken är ett resultat av dessa filosofers arbete.
Exempel på sådana filosofer i denna kurs är:
Russel
Moore
De logiska positivisterna
Wittgenstein i Tractatus


vardagsspråket
Några av dessa är:
Wittgenstein i Filosofiska undersökningar
Ryle
Quine

http://komvuxnet.gotland.se/filosofi/analytisk_f.htm

[mackafon]

Du borde läsa analytisk filosofi. Det skulle nog intressera dig.

......done that.

Men ingen av dessa tänkare har intresserat sig för själva inlärningsprocessen av de begrepp som kan synas oklara.

[Tortuga]

Världen är på ett sätt, när oenighet uppstår bör vi genast förstå att vi inte förstår varandra, och börja ställa frågor. Inte om världens beskaffenhet utan om oss själva och andra, och hur vi lärt oss våra begrepp.

Ja! Väl talat! Filosofi utan psykologi leder ingen vart. Man måste utgå från att alla upplever, värderar och definierar allting olika. Då är det mer konstigt när man tänker lika än när man tänker olika. Därför kan man försöka skala av alla svåra definitioner för att hitta dessa likheter i våra tankesätt och ta reda på varifrån de kommer, om det kanske är så att vissa värderingar eller frågor är grundläggande för människan.

[meanman]

Du borde läsa analytisk filosofi. Det skulle nog intressera dig.

......done that.

Men ingen av dessa tänkare har intresserat sig för själva inlärningsprocessen av de begrepp som kan synas oklara.

Då har du inte riktigt förstått den senare W. produktion.....

[CAUSTIX]

Du borde läsa analytisk filosofi. Det skulle nog intressera dig.

......done that.

Men ingen av dessa tänkare har intresserat sig för själva inlärningsprocessen av de begrepp som kan synas oklara.

Då har du inte riktigt förstått den senare W. produktion.....

Den senare W är ju knappast ett bra exempel på en analytisk filosof, han har snarare mer likheter med Husserl och Heidegger än med de analytiska filosoferna.

[Stefan]

Humes Häst/ Quine är inte en vardagsspråkesfilosof; han har betydligt mer gemensamt med de logiska positivisterna än med vardagsspråksfilosoferna. Hans filosofi är, i kanske ännu högre grad än Carnaps, inspirerad av logiken. Dessutom är detta fel:

Hur menar Quine med sin nätverksbild att det i själva verket hänger ihop med de olika satserna?
Våra utsagor om verkligheten bildar ett nätverk och de satser som befinner sig nära centrum har vi svårare att ifrågasätta än de som befinner sig i ytterkanten.

Vad innebär hans pragmatiska sanningsteori?
Ett påstående är sant när det fyller sin funktion som uttalande om verkligheten eller följer reglerna för språkspelet.

Quines sanningsteori var att detta är allt vad som finns att säga om sanning:

"'Snö är vit' är sann omm snö är vit".

Detta är den s.k. "avciteringsteorin"; sanning är inte en ontologiskt djup egenskap, utan endast ett sätt att tala om satser.

F ö är hela den där distinktionen mellan formallogiker och vardagsspråksfilosofer ganska förlegad: filosofer inspirerade av kognitionsvetenskapen, som Dennett, eller metafysiker, vilket är en disciplin på uppgång, passar knappast in i något av facken.

Dessutom finns det mängder av "analytiska" filosofer som inte är särskilt intresserade av vad satser betyder.

Caustix/ Den senare W. brukar definitivt räknas som analytisk filosof. Jag har dessutom aldrig sett W. kommentera Husserl eller Heidegger i hans senare verk. Däremot är de späckade av kommentarer om Frege och Russell (som det stavas, inte "Russel".)

[mackafon]

Då har du inte riktigt förstått den senare W. produktion.....

Om jag ska vara helt ärlig så är det rätt myckert av W som jag inte har förstått. Menar du att W har formulerat något som liknar det som mitt huvudinlägg handlar om?

[meanman]

Då har du inte riktigt förstått den senare W. produktion.....

Om jag ska vara helt ärlig så är det rätt myckert av W som jag inte har förstått. Menar du att W har formulerat något som liknar det som mitt huvudinlägg handlar om?

Precis det ja. Men det är inget man läser igenom utan vidare. Ta till att börja med något år på dig. Helst med vägledning. Kanske Baker and Hacker.
mvh

[mackafon]

Precis det ja. Men det är inget man läser igenom utan vidare. Ta till att börja med något år på dig. Helst med vägledning. Kanske Baker and Hacker.
mvh

Tack, men nej tack, om du har läst, och förstått vad jag är ute efter så kanske du ser enkelheten i min teori.
Kan du förklara varför jag skall ägna ett år till att förstå W. Anser du att jag har fel, eller fattas det något i min teori.
Kom gärna med kritik.

[meanman]

Nåja, en teori är det väl inte du har presenterat. Snarare handlingsdirektiv utifrån att alla människor vill vara kloka.
Men det där med plikten att vara klok, det har jag för länge sedan,
tyvärr måste jag säga, frånkänt den mänskliga rasen!
Men kämpa på,
alltid hjälper det något.....