Du ställer filosofisk fråga, jag svarar

[Zokrates]

ett ofelbart misstag.

Vari ligger din grund för att använda ord som "misstaget",  
om ett tomrum enbart i sig självt äger förutsättningen att skapa vårt kända universum
och därmed ge upphov till alla naturlagar, behöver det således inte alls bero på ett misstag.
Det är ett feltänk av dig, slumpen har ju inte heller alls något med detta att göra, ej heller trolleri.

Att däremot som du gör, förutsätter att materia alltid har funnits, är ett misstag.

[kalleanka]

ett ofelbart misstag.

Vari ligger din grund för att använda ord som "misstaget",  
om ett tomrum enbart i sig självt äger förutsättningen att skapa vårt kända universum
och därmed ge upphov till alla naturlagar, behöver det således inte alls bero på ett misstag.
Det är ett feltänk av dig, slumpen har ju inte heller alls något med detta att göra, ej heller trolleri.

Att däremot som du gör, förutsätter att materia alltid har funnits, är ett misstag.

Finns aldrig några misstag vad gäller naturen. En klantig återskildring av det du skrev av mig endast,för jag googlade på felbart som du använde,och då stod det så här :avledning till adjektivet ofelbar; felfritt, utan fel eller misstag.

så i den hasten, såg jag att det stod misstag. men det ska vara UTAN misstag

Men skit i det, det är helt irrelvant för diskussionen,och ett villspor,som till och med mer bara berodde av att jag var trött.

Härledning till att något alltid funnits:

Från ingenting kan ingenting skapas.Alltså måste något alltid ha funnits.

Utifrån ditt tidigare svar,så förstår jag att du inte håller med. Du skriver att från ingenting kan något komma. Men om vi antar att det alltid råder kausalitet(dagens vetenskap har inte kunnat bevisa något annat),så kan inte något komma från  ingenting. I sånna fall föreslår du att det kan finnas naturvetenskapliga fenomen som inte styrs av kausalitet.

Men det är ju en hypotes från din sida. Är det inte då mer kvalifficerat att faktiskt gå efter det dagens vetenskap säger, att kausalitet råder,och att man inte kunnat påvisa något annat.

[Zokrates]

Men det är ju en hypotes från din sida. Är det inte då mer kvalifficerat att faktiskt gå efter det dagens vetenskap säger, att kausalitet råder,och att man inte kunnat påvisa något annat.

Kausalitet råder i det av våra sinnen registrerbara och därmed upplevda fält. Vad vi kan mäta säger bara något om det vi kan mäta.

Angående din utsaga om upprepade bigbangs, så är ju även det bara en hypotes. Om allt går mot en ökad entropi,
så kommer ju all materia att upplösas men att rester skulle återsamlas för att därmed skapa en ny big bang låter
inte alls särskilt trovärdigt, så är det verkligen logiskt att anta att det är det mest troliga utfallet?

[kalleanka]

Men det är ju en hypotes från din sida. Är det inte då mer kvalifficerat att faktiskt gå efter det dagens vetenskap säger, att kausalitet råder,och att man inte kunnat påvisa något annat.

Kausalitet råder i det av våra sinnen registrerbara och därmed upplevda fält. Vad vi kan mäta säger bara något om det vi kan mäta.

Angående din utsaga om upprepade bigbangs, så är ju även det bara en hypotes. Om allt går mot en ökad entropi,
så kommer ju all materia att upplösas men att rester skulle återsamlas för att därmed skapa en ny big bang låter
inte alls särskilt trovärdigt, så är det verkligen logiskt att anta att det är det mest troliga utfallet?

Man får ju då göra en kvalificerad gissning. Jag är väl medveten att det är ett antagande att påstå att kausalitet råder på alla nivåer. Det trovärdigaste av 100% kausalitet och delvis kausalitet,är förstnämda, givet fakta som att dagens vetenskap inte påvisat något annat,samt att all modern vetenskap är baserat på det. Då blir det helt naturligt att anta kausalitet,och således låta filosoferingen vila på det. Ska vi inte anta något, ja då kan man ju heller inte bevisa om vi vekrligen finns, om det inte bara är så att vi är en projicering av vårt medvetande,och att vi kanske inte alls existerar. Ingen förväntar sig svar med 100% chans att stämma,utan mer om vad som är rimligt:kvalificerade svar så att säga,framförallt frågor gällande universum då alla sitter med bristfällig data om ämnet.


Om evig loop: i skrivande stund så expanderar rummet. Energin för expansionen kallar man mörk energi. Av uppenbara skäl så är inte energimngden i universum oändlig, så till slut kommer expansionen av rummet sluta expandera. Då kommer gravitationen från massan i universum, dra ihop rummet då inget motverkande effekt som expansion av rummet föreligger. Till slut så kommer ju allt sammanfalla till en mittpunkt,likt ett svart hål då rummet blir mindre.Att det skulle leda till en big bang,då all världens energi sammanfaller i en mittpunkt,känns inte alls för overkligt.

Om detta är det mest logiska utfallet? mja,dagens vetenskap ger olika scenarion på vad som händer,beroende på om expansionen expanderas i all evighet eller inte. Om rummet expanderas i all evighet(vilket jag inte tror på,då det krävs oändligt med energi för oändlig expansion),så leder det då istället till ett stort kallt universum,utan aktiv energi,och rummet expanderas till slut i sån grad,att atomerna slits ifrån varandra.

I ett svarthål, så emitteras energi utåt i form av strålning,varför svarta hål till slut dör. Men om det inte finns något rum,för energin att emitteras till,som i fallet med att Att rummet kontrakterats mot noll, så kan det säkert bli som så att rummet/geometrin,får en press utåt,istället för inåt,och pressen utåt, får rummet,och all energi att utvidgas(likt en big bang). Men detta är ju extremt spekulationsartat,men sånt är alltid kul

[lösdrivaren]

Kan det vara så, angående lösdrivarens fråga, att alla krafter är proportionella, alltså y=kx, men att krafterna vid kausualitet förhåller sig y=1x, medan k kan vara vad som helst vid växelverkan?

Kort, du får plugga vidare.
Marx var nu inte speciellt intresserad av naturvetenskaperna, det han sa om ”avgörande momentet” är i en kontext av hegelskt dialektik i en samhällsproblematik. Ett samhälle består av olika viljor, dock kan inte alla dra åt eget håll för då kollapsar samhället. Det finns en dynamik som är i allas intresse som yttrar sej i växelverkan mellan olika aktörer. Marx trodde dock att vissa moment i växelverkan var viktigare än andra, därav hans ”avgörande momentet”, en viss hierarki således.
Alltså är inte alla moment i växelverkan av samma värde. Därför frågade jag ankan om han kunde utröna innebörden i ”avgörande moment”.
Han tycks dock vara utan svar och svarar endast på frågor av grundskolekaraktär.

[kalleanka]

Kan det vara så, angående lösdrivarens fråga, att alla krafter är proportionella, alltså y=kx, men att krafterna vid kausualitet förhåller sig y=1x, medan k kan vara vad som helst vid växelverkan?

Kort, du får plugga vidare.
Marx var nu inte speciellt intresserad av naturvetenskaperna, det han sa om ”avgörande momentet” är i en kontext av hegelskt dialektik i en samhällsproblematik. Ett samhälle består av olika viljor, dock kan inte alla dra åt eget håll för då kollapsar samhället. Det finns en dynamik som är i allas intresse som yttrar sej i växelverkan mellan olika aktörer. Marx trodde dock att vissa moment i växelverkan var viktigare än andra, därav hans ”avgörande momentet”, en viss hierarki således.
Alltså är inte alla moment i växelverkan av samma värde. Därför frågade jag ankan om han kunde utröna innebörden i ”avgörande moment”.
Han tycks dock vara utan svar och svarar endast på frågor av grundskolekaraktär.

Kommer givetvis svara på detta. Men eftersom frågan använder sig av begrepp som jag inte känner igen,så kommer jag när jag har tid,läsa in mig på ämnet, för att kunna ge ett så bra svar som möjligt Antingen så googlar jag informationen,eller om du kan förse mig med tillräckligt information,för att förstå problematiken och frågeställningen...Har inte så att säga läst filosofi...men fått höra att jag bör pröva forumet.

[havre]

Max två filosofiska frågeställningar per skalle.

Har du några invändningar mot värdesubjektivistiska moralteorier?

[kalleanka]

Max två filosofiska frågeställningar per skalle.

Har du några invändningar mot värdesubjektivistiska moralteorier?

Om det finns någon absolut sann moral för vad som är rätt eller fel?

Om något är ABSOLUT sant,så måste vi anta största möjliga perspektiv eftersom vi söker efter absoluter. I ett största möjliga perspektiv,så är det bara verkligheten och naturlagarna som är "sant och verkligt".Alla är vi fångar och slavar för denna sanning som är absolut. Moral är levande organismers abstrakta konstruktioner som kommer från evolutionen. Nästan alla flockdjur på 4 eller mer,verkar visa på sånna kvalitéer.