Sanningens väg

[Smile]

Parmenides "Sanningens väg"

Kunskapsobjektivismens riktighet är som bekant svår att försvara. När den unge Sokrates lägger sitt sista kort


"Enligt min åsikt är idéerna, liksom i naturen fixerade mönster, och andra saker är som dem
eller liknar dem - vad som menas med andra sakers delaktighet i idéerna är egentligen
assimilation" ( fri översättning, Parmenides 132 d )


och Parmenides kontrar med att eftersom sakerna liknar idéerna och idéerna liknar sakerna måste det finnas "ett tredje" i kraft av vilket de är lika,

då är loppet kört. Vi behöver inte ens konstatera att det leder till "oändlig" regression.

Den senare delen av av dialogen är en slags didaktik, men hör och häpna:

"The impulse that carries you towards philosophy is assuredly noble and divine; but there is an art
which is called by the vulgar idle talking, and which is often imagined to be useless; in that you
must train and exercise yourself, now that you are young, or truth will elude your grasp:" ( Parmenides 135 d )

Vad tror ni Parmenides menar med det här då? Finns det en "lögnens väg"?

[Nils-Erik Forsberg]

Smile frågar

Vad tror ni Parmenides menar med det här då? Finns det en "lögnens väg"?

Ja livslögnen om man baserar sig på skenbarheter och därmed följande vanetänkande och språkbruk (förutfattad mening i motsats till livets mening), vilket också Parmenides varnar för i sin orginal text "Om Naturen".

NEF