Motsatsen till metafysik

[xion]

Frågor är ett friskhetstecken för en filosof.
För min del börjar det bli brist på frågor.
En filosof utan frågor är som en bil som fått soppatorsk.
Vad gör man när man inte längre ser några intressanta frågor?

Men å andra sidan.
Vad behöver man veta egentligen?
Räcker det inte med de kunskaper som vi har bruk för i vår vardag?
Kunskap är inte tung att bära brukar man säga. Men är all kunskap värdefull?
Har vi någon nytta av att veta hur många människor som mördas varje dag i Mexiko?
Eller att universum är 13,4 miljarder år gammalt?
Eller om det finns liv på andra planeter?
Eller om Gud finns eller inte?
Nyfikenheten gör att vi vill veta, även sånt som vi inte alls behöver veta.

[Esther]

Det som är saken är aningslösheten hos människan. Naivitet som kommer av okunskap som leder till att en sådan människa går på vad som helst och är lättlurad - så var fallet i Kina, Sovjet, Kuba, Nationalistiska socialismens Tyskland och alla andra länder där människor tror att de som kommer att mörda dem, deras barn samt lära dem en massa lögner - VILL DEM VÄL.

[Anders]

Det som är saken är aningslösheten hos människan. Naivitet som kommer av okunskap som leder till att en sådan människa går på vad som helst och är lättlurad - så var fallet i Kina, Sovjet, Kuba, Nationalistiska socialismens Tyskland och alla andra länder där människor tror att de som kommer att mörda dem, deras barn samt lära dem en massa lögner - VILL DEM VÄL.

Det är inte lätt att vara människa
och det är inte lätt att göra korrekta val, vare sig för en människa eller en grupp av människor.

[Esther]

Det som är saken är aningslösheten hos människan. Naivitet som kommer av okunskap som leder till att en sådan människa går på vad som helst och är lättlurad - så var fallet i Kina, Sovjet, Kuba, Nationalistiska socialismens Tyskland och alla andra länder där människor tror att de som kommer att mörda dem, deras barn samt lära dem en massa lögner - VILL DEM VÄL.

Det är inte lätt att vara människa
och det är inte lätt att göra korrekta val, vare sig för en människa eller en grupp av människor.

Nej det är inte lätt - men det som verkar vara oöverstigligt svårt för människor är att ERKÄNNA att de har fel - även en masse - och sedan backa och börja göra saker annorlunda. Man kan förneka folkmorden som kommunismen har gjort och gör - om och om igen - man förnekar att de stjäl, mördar och krossar familjer för att få SÖNDRA OCH HÄRSKA --- för att man håller fast vid illusionen om att de är goda.
De är genom onda!
Har alltid varit och kommer alltid vara.
Vad människan gör - är förlägger hela skulden utanför sig själv (att man gick på det, inte gjorde något för att förhindra det = flathet och feghet) och sedan pekar man ut de som gjort samma sak och varit arbetarpartier som de själva = nassarna.

Denna psykologiska massrörelse håller på att krossa jorden och mänskligheten --- för att det inte är lätt att vara människa innebär att man är bekväm, självisk och orkar inte engagera sig utan fyller sin egen buk.

[klorofyll]

Kan man säga - lite vackert - att vissa förväxlar makt och kunskap. Jag menar många undviker makten som en försiktighetsåtgärd och det kan väl bli likadant med kunskap, man undviker den.

[Esther]

Kan man säga - lite vackert - att vissa förväxlar makt och kunskap. Jag menar många undviker makten som en försiktighetsåtgärd och det kan väl bli likadant med kunskap, man undviker den.

Vi har en fantastisk professor i företagsekonomi vid Lund, Queensland, Cass i London som är expert inom ledning och organisationsteori --- Alvesson. Som har beskrivit detta faktum - eftersom de dummaste av de dumma måste vara begåvade ofta högutbildade människor --- de gör dumheten till en struktur som de bakar in i sina organisationer där de stoppar allt som hade kunnat leda till framgång - de gör det för att de inte själva kommit på det, inte själva insett och därmed i sin egocentrism och maktbegär stoppar effektivt allt som de själva varken kan eller vet ---
Dårarnas paradis - kallar jag det kort för.
Han - Alvesson - är snällare och kallar detta fenomen som alla lider av för: Dumhetspraradoxen och CYA - cover your ass.

[Esther]

Så --- i Dårarnas Paradis fnyser man och skrattar åt allt man SJÄLV inte kan och vet och kallar det för sjukdom, vansinne, galenskap - omöjligt attacker mot det goda (som man själv menar man står för) samt man avfärdar alltid i alla lägen det som är nytt och innovativt som omöjligt och galet - sedan stoppar man effektivt att detta kommer till stånd med UPPHOVSMANNEN och tar själv idén och försöker kopiera den - men då man inte kommit på den kan man inte utföra den som tänkt och allt går i stöpet.
Rena rama dumma dumheters dumhet.

För att vara snäll.

Så egocentrism och själviskheten parad med girigheten har alltid i alla lägen sänkt hela nationer.

[Anders]

Så, hur borde man göra istället?

[Esther]

Så, hur borde man göra istället?

Vad tror du?

[klorofyll]

Så, hur borde man göra istället?

Vad tror du?

Jag tror att man måste knyta ihop ansvar och risk. Man är som mest intresserad av sitt eget.

Sedan tror jag mer på 10 företag med 100 anställda var och chefer med nästintill totalitär makt. Än 4 företag med 250 anställda var och demokratisk ledning/stora styrelser.

[Esther]

Så, hur borde man göra istället?

Vad tror du?

Jag tror att man måste knyta ihop ansvar och risk. Man är som mest intresserad av sitt eget.

Sedan tror jag mer på 10 företag med 100 anställda var och chefer med nästintill totalitär makt. Än 4 företag med 250 anställda var och demokratisk ledning/stora styrelser.

Jag tror att man måste vara extremt noga med vem man rekryterar. De indikatorer man väljer på "framgångsrika ledare/chefer" som : ambition, målinriktad mm ÄR JUST de indikatorer som visar på senare maktmissbruk, egenintresse som överskuggar förmågan till ett VERKLIGT demokratiskt öppet tillåtande klimat där de som kommer med förslagen äras och får jobba med dem och de inte stjäls av den ambitiöse och egocentriske chefen som i sin (ofta mycket utbredda) psykopati och oförmåga stoppar allt...

[Esther]

Vad tror du?

Jag tror att man måste knyta ihop ansvar och risk. Man är som mest intresserad av sitt eget.

Sedan tror jag mer på 10 företag med 100 anställda var och chefer med nästintill totalitär makt. Än 4 företag med 250 anställda var och demokratisk ledning/stora styrelser.

Jag tror att man måste vara extremt noga med vem man rekryterar. De indikatorer man väljer på "framgångsrika ledare/chefer" som : ambition, målinriktad mm ÄR JUST de indikatorer som visar på senare maktmissbruk, egenintresse som överskuggar förmågan till ett VERKLIGT demokratiskt öppet tillåtande klimat där de som kommer med förslagen äras och får jobba med dem och de inte stjäls av den ambitiöse och egocentriske chefen som i sin (ofta mycket utbredda) psykopati och oförmåga stoppar allt...

Tilläggas bör - att det är inte vad människor säger om sig själva (hur de är) utan det som verkligen djupgående psykologiska test visar.
Vill man ha mer psykopatiskt lagda personer i toppen på företag visar det på att dessa företag bara har ett enda intresse - avkastning för ägarna. Snabba klipp in - snabba klipp ut.

[klorofyll]

Jag tror att man måste vara extremt noga med vem man rekryterar.

Japp!

[Esther]

Jag tror att man måste vara extremt noga med vem man rekryterar.

Japp!

Det är som är saken här är att - som jag redan sagt - det är inte andras utsagor om individer som räknas (för de kan bara utgå ifrån det de själva är) eller de egna utsagorna om vem eller hur man är (för det är ofta ett önsketänkande) utan de tester som är utformade för att se vad en individ är - inte tror man är eller andra tror man är...
Vilket inte i alla lägen slår rätt även om de föregås med intervjuer av psykologer mm --- DETTA visar om inte annat Katolska Kyrkans noga urval till prästerskapet .... vilket är en tragik.

[Esther]

Jag tror att man måste vara extremt noga med vem man rekryterar.

Japp!

Det är som är saken här är att - som jag redan sagt - det är inte andras utsagor om individer som räknas (för de kan bara utgå ifrån det de själva är) eller de egna utsagorna om vem eller hur man är (för det är ofta ett önsketänkande) utan de tester som är utformade för att se vad en individ är - inte tror man är eller andra tror man är...
Vilket inte i alla lägen slår rätt även om de föregås med intervjuer av psykologer mm --- DETTA visar om inte annat Katolska Kyrkans noga urval till prästerskapet .... vilket är en tragik.

Här kan man också väga in en del som är den mest talande delen om de referensramar andra människor utgör till en individs VERKLIGA personlighet.

Vi tar för att kunna förstå det jag säger nu EN enda individ som vi VET (utan alla tvivel dessutom) genomgod individ: JESUS.

Utsagor om honom: besatt, tjänar satan, galen (enligt familj), dåre och misslyckad (enligt de närmsta - apostlarna som alla flydde), ond och mot den rätta tron (prästerskapet) --- osv osv osv.

VEM av dem alla kände honom och gav den rätta bilden av hans individ och person? Hans familj och nära vänner som hade känt honom sedan barn? Hans apostlar som spenderat varje dag vid hans sida och lär av honom? De som lyssnade på honom och sedan skrek : korsfäst?
De som träffade honom som Pilatus och var makt som såg honom som ett hot mot deras egen existens och görande?
Alla såg något negativt och ont i honom.
Var han det?
Vem hade den rätta bilden?