Ontologisk realism

[Pilatus]

Ja, naturligtvis. Men är din världsbild så avskalad? Vi broderar gärna ut vår världsbild med en massa grannlåt så att den skall kännas mysigare, men kanske inte förklarar något alls.

Man kan ha en sådan strävan rent förnuftsmässigt men av emotionella orsaker kan den vara svår att upprätthålla. Vi styrs ju inte enbvart av förnuft utan i minst lika hög grad, om inte ännu högre, av våra känslor.

Ja, antagligen är människans världsbild att betrakta som en julgran, vi klär den med flaggor och färggranna karameller, duniga moln, tomtar och en ängel på toppen. Alltihop är en fest. Men vi måste ha förmågan att se hur det förhåller sig och ge förnuftet en chans emellanåt. Då kan realismen vara bra om vi hittar den i livets virrvarr.

[Pilatus]

Det står en vacker japansk vas på bordet. Den är materiell. Eftersom vi ser den finns den även som ett synintryck, vi är medvetna om att det står en vas på bordet. Någon annan säger att vasen är något själsligt och att vasens existens är vår perception av den. För om ingen hade möjlighet att se vasen, skulle den finnas då? Man kan förstås fråga sig varför filosofer rörde till det på detta sätt? Ponera att vi föreställer oss en extremvariant, solipsismen. Men gör det verkligen minsta skillnad? Om en rånare möter oss i en mörk gränd, hur reagerar då denne solipsist? Är inte ontologisk realism en god utgångspunkt? Med en sådan utgångspunkt (ontologisk realism) hävdar man att verkligheten existerar oberoende av vår perception, våra teorier eller våra begrepp. Det är alltså ett ställningstagande om vad som finns, inte bara vad vi kan veta.

Brain in the vat-köret. Svårt att få det till annat än bara filosofi för filosoferandets egen skull.

Frågan har förföljt filosofer sedan Platon, så helt irrelevant kan den inte vara.

Till att börja med ser den där vasen för jävlig ut.

Den tilltalar mig och ett antal budgivare på Bukowskis.

[unik]

Att raka bort onödiga antaganden som krånglar till vår syn på omvärlden utan att öka förståelsen av densamma.

Kan man göra en boklista som speglar på vilket sätt en värld ska upplevas eller tolkas?

Hur du (eller någon annan) skall uppleva världen står inte i någon bok. Vi kan dock med hjälp av vårt förnuft skala bort en del krafs som skymmer sikten. Det kan filosofin ibland hjälpa oss med.

Min känsla, tanke och handling med följande uttalande är att vi alla har utmaningar i livet.
Där vi kan lära av andra udda och säregna fåglar, om sådant lidande och grumlig som hämmar än omvänt.

Så återigen JA!
Men noterar att du har en annan åsikt.

[Pilatus]

Kan man göra en boklista som speglar på vilket sätt en värld ska upplevas eller tolkas?

Hur du (eller någon annan) skall uppleva världen står inte i någon bok. Vi kan dock med hjälp av vårt förnuft skala bort en del krafs som skymmer sikten. Det kan filosofin ibland hjälpa oss med.

Min känsla, tanke och handling med följande uttalande är att vi alla har utmaningar i livet.
Där vi kan lära av andra udda och säregna fåglar, om sådant lidande och grumlig som hämmar än omvänt.
Så återigen JA! Men noterar att du har en annan åsikt.

Så vad är ditt recept?

[Vertumnus]

Ja, naturligtvis. Men är din världsbild så avskalad? Vi broderar gärna ut vår världsbild med en massa grannlåt så att den skall kännas mysigare, men kanske inte förklarar något alls.

Hur är det med en tennisspelare som står i direkt reflexmässigt kroppsligt förhållande till omvärlden, inga onödiga antaganden. Vilken är hans förståelse av omvärlden och vad är det han förstår?

Vår världsbild eller syn på världen är väl avhängig av våra syften och avsikter, vad vi vill uppnå, i den situation man befinner sig. Om någon kommer med en pistol och siktar på mig tror jag inte jag skulle fundera över i vad man pistolen finns eller ej "egentligen" utan försöka komma därifrån så fort som möjligt.

Svaret på Descartes tvivel som aldrig fått någon riktig lösning kom på artonhundratalet i form av olika livsfilosofier, Marx m.fl. Arbetet och människans produktivitet blev vägledande och vi fick en inomvärldslig förståelse av världen.

[Pilatus]

Vår världsbild eller syn på världen är väl avhängig av våra syften och avsikter, vad vi vill uppnå, i den situation man befinner sig. Om någon kommer med en pistol och siktar på mig tror jag inte jag skulle fundera över i vad man pistolen finns eller ej "egentligen" utan försöka komma därifrån så fort som möjligt.

Svaret på Descartes tvivel som aldrig fått någon riktig lösning kom på artonhundratalet i form av olika livsfilosofier, Marx m.fl. Arbetet och människans produktivitet blev vägledande och vi fick en inomvärldslig förståelse av världen.

Descartes krav på absolut visshet kan antagligen inte uppfyllas, frågan har omformulerat till hur vi kan få kunskap med hjälp av vetenskapliga metoder och nya fakulteter på universitet.

[Vertumnus]

Vår världsbild eller syn på världen är väl avhängig av våra syften och avsikter, vad vi vill uppnå, i den situation man befinner sig. Om någon kommer med en pistol och siktar på mig tror jag inte jag skulle fundera över i vad man pistolen finns eller ej "egentligen" utan försöka komma därifrån så fort som möjligt.

Svaret på Descartes tvivel som aldrig fått någon riktig lösning kom på artonhundratalet i form av olika livsfilosofier, Marx m.fl. Arbetet och människans produktivitet blev vägledande och vi fick en inomvärldslig förståelse av världen.

Descartes krav på absolut visshet kan antagligen inte uppfyllas, frågan har omformulerat till hur vi kan få kunskap med hjälp av vetenskapliga metoder och nya fakulteter på universitet.

Och den vetenskapliga metoden består i växelverkan mellan tanke och materia, experimentet. Vi lär inte längre genom att betrakta världen utan genom att sätta den i rörelse.

[Pilatus]

Svaret på Descartes tvivel som aldrig fått någon riktig lösning kom på artonhundratalet i form av olika livsfilosofier, Marx m.fl. Arbetet och människans produktivitet blev vägledande och vi fick en inomvärldslig förståelse av världen.

Descartes krav på absolut visshet kan antagligen inte uppfyllas, frågan har omformulerat till hur vi kan få kunskap med hjälp av vetenskapliga metoder och nya fakulteter på universitet.

Och den vetenskapliga metoden består i växelverkan mellan tanke och materia, experimentet. Vi lär inte längre genom att betrakta världen utan genom att sätta den i rörelse.

Ja visst, vi ger den en liten knuff för att se om objektet beter sig som vi hypotetiskt har antagit. Vi är i vart fall inte längre passiva åskådare.

[Mlw]

Bertrand Russell deltog i en brevväxling med logikern Christine Ladd-Franklin, som hävdade att hon var solipsist och uttryckte förvåning över att inte fler delade hennes uppfattning.

[Pilatus]

Bertrand Russell deltog i en brevväxling med logikern Christine Ladd-Franklin, som hävdade att hon var solipsist och uttryckte förvåning över att inte fler delade hennes uppfattning.

Det är en fantastiskt rolig formulering från en solipsist. Russell kommenterade: - “Coming from a logician and a solipsist, her surprise surprised me.”

[Algotezza]

Descartes krav på absolut visshet kan antagligen inte uppfyllas, frågan har omformulerat till hur vi kan få kunskap med hjälp av vetenskapliga metoder och nya fakulteter på universitet.

Och den vetenskapliga metoden består i växelverkan mellan tanke och materia, experimentet. Vi lär inte längre genom att betrakta världen utan genom att sätta den i rörelse.

Ja visst, vi ger den en liten knuff för att se om objektet beter sig som vi hypotetiskt har antagit. Vi är i vart fall inte längre passiva åskådare.

Är det möjligt att vara en neutral eller passiv observatör? Har det någonsin varit möjligt, annat än som en idé?

[Pilatus]

Och den vetenskapliga metoden består i växelverkan mellan tanke och materia, experimentet. Vi lär inte längre genom att betrakta världen utan genom att sätta den i rörelse.

Ja visst, vi ger den en liten knuff för att se om objektet beter sig som vi hypotetiskt har antagit. Vi är i vart fall inte längre passiva åskådare.

Är det möjligt att vara en neutral eller passiv observatör? Har det någonsin varit möjligt, annat än som en idé?

Det jag skiljer mellan är filosofiska skolor som mest ägnade sig åt teori mot modern vetenskap som är mer undersökande.

[xion]

Bertrand Russell deltog i en brevväxling med logikern Christine Ladd-Franklin, som hävdade att hon var solipsist och uttryckte förvåning över att inte fler delade hennes uppfattning.

Förvånar mig inte eftersom solipsismen är logisk men väldigt ofta vantolkas.

[Algotezza]

Bertrand Russell deltog i en brevväxling med logikern Christine Ladd-Franklin, som hävdade att hon var solipsist och uttryckte förvåning över att inte fler delade hennes uppfattning.

Förvånar mig inte eftersom solipsismen är logisk men väldigt ofta vantolkas.

Att vi bara har direkttillgång till det egna medvetandet inklusive den egna perceptionen håller nog de flesta med om. Andras medvetanden och perception kan vi göra oss en bild av via kommunikation i det egna medvetandet.

[Hubert]

Grundtanken i filosofiskt tänkande både i öst och väst var tidigt att verkligen är vad den är, människors kunskap om den är begränsad. Grottliknelsen för mer än 2000 år sedan är ett lysande exempel liksom min hjälte Aristoteles utredning om begränsningarna. Allt filosofiskt tänkande om vad som är och vad vi vet om det som är, utgår från ontologisk realism - annars är frågeställningen meningslös.

Det står en vacker japansk vas på bordet. Den är materiell. Eftersom vi ser den finns den även som ett synintryck, vi är medvetna om att det står en vas på bordet. Någon annan säger att vasen är något själsligt och att vasens existens är vår perception av den. För om ingen hade möjlighet att se vasen, skulle den finnas då? Man kan förstås fråga sig varför filosofer rörde till det på detta sätt? Ponera att vi föreställer oss en extremvariant, solipsismen. Men gör det verkligen minsta skillnad? Om en rånare möter oss i en mörk gränd, hur reagerar då denne solipsist? Är inte ontologisk realism en god utgångspunkt? Med en sådan utgångspunkt (ontologisk realism) hävdar man att verkligheten existerar oberoende av vår perception, våra teorier eller våra begrepp. Det är alltså ett ställningstagande om vad som finns, inte bara vad vi kan veta.

Japansk vas.png