rättfärdig krig

[Luipa]

En sista gång: i världshistorien har våld varit den metod som löst mest konflikter.

Även historiskt är jag övertygad om att länder har förhandlat med varandra och lyckats i betydligt större utsträckning än krigat. En lyckad förhandling på en konflikts tidiga stadium skapar däremot inga rubriker, det är "business as usual". Allmänheten behöver inte ens märkt att det förelåg en konflikt.

[Benjie]

En sista gång: i världshistorien har våld varit den metod som löst mest konflikter.

Även historiskt är jag övertygad om att länder har förhandlat med varandra och lyckats i betydligt större utsträckning än krigat. En lyckad förhandling på en konflikts tidiga stadium skapar däremot inga rubriker, det är "business as usual". Allmänheten behöver inte ens märkt att det förelåg en konflikt.

Det intresssanta med krigen är att de är en fortsättning av den gängse förda politiken och därmed har profiterandet och parasiterandet som ledstjärna.

Roffande as usual mao!

BENJIE

[suchanother]

instämmer; länge leve mao tse-tung!
(hur mycket vägde han eg.?)

[Stefan]

Romarriket, Spanien under 1500-talet, m fl var riken som blev rika mycket genom att erövringar, krig. Visst kan en part tjäna på att bedriva krig (den totala nyttan kommer dock alltid att minska - det är självklart - eftersom mänskor kommer att dö och egendomar kommer att förstöras i krig).

Man ska inte tro att mänskor förr i tiden var dumma. Dom bedrev inte krig om dom inte trodde att dom hade nåt att tjäna på det - och ofta hade dom det också. Visst gjordes det en och annan felbedöming här och där men historien är inte fylld av knäppa fårskallar som fattat fullständigt irrationella beslut, utan av mänskor som försökt tjäna sin sak på bästa möjliga sätt.

Idag har vi skapat ett internationellt system som minskat mängden krig - vilket ökar den totala nyttan. Den här utvecklingen började redan 1815 faktiskt, då den österrikiske kanslern Metternich - arkitekten bakom besluten vid Wienkogressen - ansåg att dom många krigen var en av huvudorsakerna till den franska revolutionen (nåt som Metternich och hans gelikar skydde som pesten). Krigen skapade fattigdom, t o m svält, och ebb i statskassorna, och på så vis revolution - det var vad man sett i Frankrike och vad man fruktade på andra håll.

Metternich ritade så om Europas karta så att man skulle få maktbalans - så att inget land skulle tjäna på att börja kriga med nåt annat. Detta höll hyfsat ända in på 1860-talet då Preussen, ledda av Bismarck började röra på sig. Bismarck skapade den enade Tyskland, och så hade matkbalansen förstörts - ett land var för stort för de övriga och kunde utmana dom i ett storkrig, nåt som skulle bli förödande för Europas utveckling.

[Stefan]

En sista gång: i världshistorien har våld varit den metod som löst mest konflikter.

Även historiskt är jag övertygad om att länder har förhandlat med varandra och lyckats i betydligt större utsträckning än krigat. En lyckad förhandling på en konflikts tidiga stadium skapar däremot inga rubriker, det är "business as usual". Allmänheten behöver inte ens märkt att det förelåg en konflikt.

Det intresssanta med krigen är att de är en fortsättning av den gängse förda politiken och därmed har profiterandet och parasiterandet som ledstjärna.

Roffande as usual mao!

BENJIE

Citat från krigsteoretikern von Clausewitz. "Krig är politik med andra medel."

[Lasarus]

Det finns en lång filosofisk tradition angående rättfärdiga krig. Redan Platon och Aristoteles har en uppfattning om vad ett rättfärdigt krig är. Försvarskriget ses som ett rättfärdigt krig och lika så att bringa ordning i staten som ju var det instrument som fanns för att bringa människorna lycka.

Traditionen förs vidare i Orm av bland annat Cicero och Seneca. Nu betonas ofta freden i rom, Pax Romana, framför ofreden i barbarernas länder.

När kristendomen införs så faller traditionen om rättfärdiga krig i ett kristet sammanhang. Den ursprunliga kristendomen var ju uttalat pacifistisk men när man blev en statsbärande religion så blev man tvungen att ändra på detta. Augustinus systematiserar det rättfärdiga kriget till rätt orsak, rätt auktoritet och rätt intention.

Traditionen förs sedan vidare av Thomas av Aquino och Hugo Grotius. Under den kristna medeltida traditionen så finns ett exempel på rätt orsak till rättfärdigt krig, nämligen att sprida kristendomen, som senare försvinner. Den modernare tradtionen innehåller följande:

Jus ad Bellum (rätten till krig)
- Rätt auktoritet, endast stater anses ha den.
- Rätt orsak, exempelvis självförsvar.
- Rätt intention, att uppnå en rättvis fred, ej hämdbegär.

Jus in Bellum (rätten i krig)
- Proportionalitet, självförsvaret skall stå i proportion till angreppet.
- Sista utväg, man skall ha uttömt förhandlingsmöjligheterna.
- Sannolika utsikter till framgång.
- Offentlig krigsförklaring.

Idag återfinns Jus ad Bellum främst i FN-stadgan och Jus in Bellum i Geneve-konventionerna.

[Angelina]

instämmer; länge leve mao tse-tung!
(hur mycket vägde han eg.?)

lol

Krig rättfärdigas genom ekonomisk vinning. Det finns ingen moral i det.
Vi tar vad vi vill ha och fullkomligt skiter i allt annat.
Varför sponsrar Sverige vapenindustrin tror ni? För att det är kristet och rätt?

[PopJimmy]

Krig rättfärdigas genom ekonomisk vinning. Det finns ingen moral i det.
Vi tar vad vi vill ha och fullkomligt skiter i allt annat.

Exakt.

[gråa hår]

Metternich ritade så om Europas karta så att man skulle få maktbalans - så att inget land skulle tjäna på att börja kriga med nåt annat.

Och detta är ju i sig själv problematiskt. Det går inte att dela upp land/nationalstat utan vidare. Ett ypperligt exempel finner du hos Finkelkraut där han skriver om tyskspråkiga delar av frankrike (loraine) som innlämnas/erövras av tyskspråkiga land. Är det nog för en nationalstat att det är samma språk, har tillhörighetstanke nån betydning? osv. För dom som inte läst Finkelkraut tipsar jag om tankens förräderi, en väldigt fin bok. andra kreativa exempler på problem med omtecknade kartor visas tydigt i Afrika från kolonialiseringen och vilka problem det har medfört långt in i vår tid och högst dagsaktuellt.

[Lasarus]

Och detta är ju i sig själv problematiskt. Det går inte att dela upp land/nationalstat utan vidare.

En gång i tiden var det dock inga problem, även de rena nationalspråken är ofta i hög grad konstgjord där man gjort en viss dialekt till modersmål och mer eller mindre tvingat folk att tala den.

I dagens läge är det dock problem. Efter att västvärlden en gång valde "nationalstaten" istället för de äldre "riket" så fortlever utvecklingen. Idag så stöts och blöts eventuella nya "nationer" på olika håll i världen, exempelvis på Sri Lanka eller i Irak. Kanske borde Kurdistan eller Palestina vara en "nation, hur många nationer skulle man kunna dela i Afganistan i? Och mycket riktigt som du säger, hur i hela friden skall det bli någon ordning på Afrikas nationer?

Anser man att krig för nationell frihet och enhet är rättfärdiga så finns det ingen ände på hur många rättfärdiga krig man kan hitta.

[gråa hår]

Anser man att krig för nationell frihet och enhet är rättfärdiga så finns det ingen ände på hur många rättfärdiga krig man kan hitta.

Ja inte sant, men är det rättfärdigt för att man menar att man kan "rättfärdiggöra" något med tanke på tex ett "större mål"? Angelina skrev att krig rättfärdigas genom ekonomisk vinning. Och att det inte finns någon moral i det. Är det rättfärdigat då det fattas moral? Jag har alltid bundit samman rättfärdighet med moral då dom är olösligt bundet samman. Det är dock väldigt interessant å se på försök där moralitet försöks att etableras ut från en själviskhet med grundlag i "en viss rättfärdighetssans" (fex Rawls).

[näckrosblad]

Visuell härledning till vad jag anser i denna fråga:

[Anders H]

Bush har gjort en helomvändning. Ignorera länken om du inte har torr humor, men på något vis är Imagine av John Lennon allt som Bush INTE står för.

http://www.santoalt.com/videos/2283_Geo ... agine.html

[Pojken]

[Anders H]

Jo, det är bara att hoppas att vi är dom som mejar ner någon annan, snarare än att vi blir nermejade. Men så finns det en annan sorts människor också. Som tur är.