Verkligheten - en allomfattande förening

[Marksa]

Det är mycket möjligt att vi talar om en och samma sak. Själv baserar jag det jag skriver på det jag upplevt under mina upptäcksfärder i det omedvetna - och visst fann jag även Gud iom dessa resor.

Dessa upptäcktsfärder i det omedvetna, Det finns många metoder att företa sig detta. Känner du det meningsfullt att dela med dig av den metod som du använt? Det synes ha fungerat.
Men det kan vara för personligt, avstå i så fall för din integritets skull att svara på denna fråga.

[Mattias.B]

Dessa upptäcktsfärder i det omedvetna, Det finns många metoder att företa sig detta. Känner du det meningsfullt att dela med dig av den metod som du använt? Det synes ha fungerat.
Men det kan vara för personligt, avstå i så fall för din integritets skull att svara på denna fråga.

Nejdå, det är ingen fara. Jag har fått förfrågan om detta på andra forum också och har lovat att återkomma med ett huvudinlägg om min metod, insikten, hur jag använt den och vad man genom den kan åstadkomma.

Den kommer dock först en dag då jag känner att jag orkar och har inspirationen. Men håll ögonen öppna under 'psykologi' så dyker den nog upp så småningom - kanske inom en vecka eller nåt.

[Ling]

Jag har fått förfrågan om detta på andra forum också och har lovat att återkomma med ett huvudinlägg om min metod, insikten, hur jag använt den och vad man genom den kan åstadkomma.

Är den helt baserad på hur DU tänker, eller har du inspiration från annat håll också?  
Hmm, har svårt att vänta på saker

[Mattias.B]

Jag har fått förfrågan om detta på andra forum också och har lovat att återkomma med ett huvudinlägg om min metod, insikten, hur jag använt den och vad man genom den kan åstadkomma.

Är den helt baserad på hur DU tänker, eller har du inspiration från annat håll också?  Hmm, har svårt att vänta på saker

Metoden är helt baserad på hur jag själv ser att jag fungerar och inspiration menar jag är mer en känsla av driv att göra något än det att vara något som styr hur man gör det.

Detta skulle säkert några konstnärer sätta sig emot men vad de presterar då dessa låter inspirationen styra vad de gör ser jag inte som någonting annat än "kastad färg på duk", typ. Men sån är jag, realist som jag är. Sen kan man ju få visioner som styr, men det är en annan sak.

Inspiration är dock något som jag ser att man kan få både inifrån som utifrån.

[Ling]

Jag är iaf nyfiken, men får väl ge mig till tåls, något som kan vara nyttigt för mig. Det som fångade min nyfikenhet var nog ordet Insikt. Jag letar insikter hela tiden, om en mängd olika saker.

[Algotezza]

Jag har fått förfrågan om detta på andra forum också och har lovat att återkomma med ett huvudinlägg om min metod, insikten, hur jag använt den och vad man genom den kan åstadkomma.

Är den helt baserad på hur DU tänker, eller har du inspiration från annat håll också?  Hmm, har svårt att vänta på saker

Metoden är helt baserad på hur jag själv ser att jag fungerar och inspiration menar jag är mer en känsla av driv att göra något än det att vara något som styr hur man gör det.

Detta skulle säkert några konstnärer sätta sig emot men vad de presterar då dessa låter inspirationen styra vad de gör ser jag inte som någonting annat än "kastad färg på duk", typ. Men sån är jag, realist som jag är. Sen kan man ju få visioner som styr, men det är en annan sak.

Inspiration är dock något som jag ser att man kan få både inifrån som utifrån.

Man kan kanske skilja mellan en allmän lust att skapa och en särskild drivkraft att skapa något speciellt. I det första fallet handlar det väl om att skapa öht , i det senare mer om hur och vad man skapar.

Ibland skriver och tecknar jag på spontant uppkommen "inspiration", ibland kan jag viljemässigt styra in mitt medvetande på allmän  "skaparlust" med hjälp av t.ex. natur-, konst-, litteratur- och musikupplevelser eller genom att ge mig själv en viss uppgift: gör något av detta! Tristessen är viktig som kontrast för att göra inspiration och skaparlust synliga. Däremot har ANT-nyttjande aldrig förlöst min kreativitet, snarare tvärtom. Men jag är väl bara "tjock, blond och kooonstig"...  :roll:

MVH

Algotezza

[Ling]

Man kan kanske skilja mellan en allmän lust att skapa och en särskild drivkraft att skapa något speciellt. I det första fallet handlar det väl om att skapa öht , i det senare mer om hur och vad man skapar.

Ibland skriver och tecknar jag på spontant uppkommen "inspiration", ibland kan jag viljemässigt styra in mitt medvetande på allmän  "skaparlust" med hjälp av t.ex. natur-, konst-, litteratur- och musikupplevelser eller genom att ge mig själv en viss uppgift: gör något av detta! Tristessen är viktig som kontrast för att göra inspiration och skaparlust synliga. Däremot har ANT-nyttjande aldrig förlöst min kreativitet, snarare tvärtom. Men jag är väl bara "tjock, blond och kooonstig"...  :roll:

MVH

Algotezza

Ungefär sådär upplever jag det när jag ritar mina drakar eller skapar smycken av pyttesmå pärlor. Har emellanåt en specifik tanke med vad jag ska göra, men så blev det något helt annat.

Vad är ANT? ....Myra  

När det gäller "tjock blond och kooonstig" så verkar det vara en tillgång hos dig.., du får mig att skratta och fundera.

[Algotezza]

Man kan kanske skilja mellan en allmän lust att skapa och en särskild drivkraft att skapa något speciellt. I det första fallet handlar det väl om att skapa öht , i det senare mer om hur och vad man skapar.

Ibland skriver och tecknar jag på spontant uppkommen "inspiration", ibland kan jag viljemässigt styra in mitt medvetande på allmän  "skaparlust" med hjälp av t.ex. natur-, konst-, litteratur- och musikupplevelser eller genom att ge mig själv en viss uppgift: gör något av detta! Tristessen är viktig som kontrast för att göra inspiration och skaparlust synliga. Däremot har ANT-nyttjande aldrig förlöst min kreativitet, snarare tvärtom. Men jag är väl bara "tjock, blond och kooonstig"...  :roll:

MVH

Algotezza

Ungefär sådär upplever jag det när jag ritar mina drakar eller skapar smycken av pyttesmå pärlor. Har emellanåt en specifik tanke med vad jag ska göra, men så blev det något helt annat.

Vad är ANT? ....Myra  

När det gäller "tjock blond och kooonstig" så verkar det vara en tillgång hos dig.., du får mig att skratta och fundera.

Alkohol
Narkotika (inkl. mediciner)
Tobak

(kan sätta myror i huvudet på den bäste...)

MVH

Algotezza

[Habadelrome]

Jag har själv funderat en del över detta och jag säga att jag i ditt resonemang väldigt många likheter till mitt eget. Själva skillnaden är väl att du är något mer spirituell. D.v.s. att jag betvivlar att människan överhuvudtaget kan nå den "andra" verkligheten.

Därför undrar jag vilka metoder du har använt för att för försöka nå/blivit ditt sinne?

/Doy

[Algotezza]

Jag har själv funderat en del över detta och jag säga att jag i ditt resonemang väldigt många likheter till mitt eget. Själva skillnaden är väl att du är något mer spirituell. D.v.s. att jag betvivlar att människan överhuvudtaget kan nå den "andra" verkligheten.

Därför undrar jag vilka metoder du har använt för att för försöka nå/blivit ditt sinne?

/Doy

Via musiklyssnande, långa cirkulära stycken, Tangerine Dream, Mindscape av Lundsten, pianostycken av Satie, Jarre, och "slömediterande", sluter bara ögonen och sjunker in i mig själv, kravlöst, låter tankarna komma och gå. Då kommer jag ofta till en punkt då jag släpper "egogreppet" eller vad man skall säga och kommer in i det hypnagoga tillståndet. Ett annat sätt är att via musik och naturupplevelser komma in i ett tillstånd av flow och då skriva ned långa ordsekvenser ocensurerat som knappast behöver bearbetas för att upplevas som dikter.

Om det är "den andra verkligheten" jag når vet jag inte - men en djupare...

MVH

Algotezza

[Mattias.B]

Jag har själv funderat en del över detta och jag säga att jag i ditt resonemang väldigt många likheter till mitt eget. Själva skillnaden är väl att du är något mer spirituell. D.v.s. att jag betvivlar att människan överhuvudtaget kan nå den "andra" verkligheten.

Därför undrar jag vilka metoder du har använt för att för försöka nå/blivit ditt sinne?

/Doy

Kortfattat, så handlar det om att inse att man själv faktiskt skapar i sitt inre, något man endast kan komma fram till genom självreflektion.

Skapar i sitt inre gör man vid såväl intryck som uttryck, men där det gör sig tydligast, är då du börjar uttrycka något. Intryck är viktiga men man ska ha i åtanke att mycket av det man har som intryck inte är nyskapat av en själv utan är andras skapelser "intryckta" i en själv.

Ett enkelt sätt att börja uttrycka sig är att börja skriva dagbok eller med jämna mellanrum skriva ned vad som hänt i ens liv. Det du då gör är att uttrycka något "eget" (ett egenskapnde), en form av självreflektion i det konkreta, alltså vad du kroppsligen gjorde igår eller vad du kroppsligen varit med om och upplevt under ditt liv.

När du gjort detta några gånger eller under en tid kan en annan form av självreflektion göras, dvs det att komma till insikten om vad man faktiskt gör då man skriver eller nedtecknar sin berättelse. Detta är självreflektionen i det abstrakta, alltså ett tillbakablickande över vad man gör i sitt sinne när man vill skriva ned eller uttrycka vad som exempelvis hände i det konkreta under gårdagen. Självreflektionen i det abstrakta är "inkörsporten" till vad jag menar är att vara sitt sinne.

Vid självreflektionen i det abstrakta finns en mängd, nästan bortglömda, ord i det svenska språket som kan säga det man faktiskt gör, har gjort eller kan göra i och med att vara sitt sinne. Så vissa "språkresor" i det svenska språket är att rekommendera, dvs skapa dig begreppen för att beskriva den "inre världen" och vad du där gör.

Ett exempel på denna urskiljning i dagbokskrivande eller dylikt är att du i "självreflektionen i det konkreta" faktiskt skriver något för dig själv, medan du i den efterföljande "självreflektionen i det abstrakta" faktiskt beskriver något för dig själv.

De är två ord som säger en något om något i två, till varandra, så olika delar av av den förening jag kallar verkligheten.

Hoppas det gav dig något.

[Ling]

Kortfattat, så handlar det om att inse att man själv faktiskt skapar i sitt inre, något man endast kan komma fram till genom självreflektion.

Idag hade jag en långt samtal med kuratorn på skolan där jag jobbar. Vi har en vänskaplig relation och pratar ofta, inte bara om eleverna. Vårt samtal idag, började med en tanke om hur människor idag upplevs som "dåliga" lyssnare. Man är mest intresserad av att berätta. Vi spann vidare och jag berättade om min känsla av att vilja något mer, blir något mer, förstå samband, varför jag är här, osv. Jag har känt en viss frustration den senaste tiden, jag har läst mängder av olika böcker, pratat med människor som har gett mig många goda tankar. Även reflekterat över mig själv ofta. Men jag upplever att jag ändå är ensam i detta.
Vi diskuterade detta, och jag fick en enorm feedback på mina tankar. Hon kunde se vart jag ville, förstå mitt resonemang. Resten av dagen har jag funderat över det här samtalet, och jag känner nu ett lugn jag inte hade tidigare.
Att jag berättar det här, är en tanke på ditt råd om självreflektion, man kan bara komma så långt. Jag vet att det är viktigt att reflektera över sig själv, det håller jag med om. Men efter det behövs andra tankelinjer för att kunna ur sitt eget nav och komma vidare.
Så upplever jag det just nu

[Mattias.B]

Vi diskuterade detta, och jag fick en enorm feedback på mina tankar. Hon kunde se vart jag ville, förstå mitt resonemang. Resten av dagen har jag funderat över det här samtalet, och jag känner nu ett lugn jag inte hade tidigare.

Jätteroligt att höra, verkligen.

Vad jag förstår det som kunde kuratorn reflektera över något hos dig du själv inte hade reflekterat över, var det inte så?

Att jag berättar det här, är en tanke på ditt råd om självreflektion, man kan bara komma så långt. Jag vet att det är viktigt att reflektera över sig själv, det håller jag med om. Men efter det behövs andra tankelinjer för att kunna ur sitt eget nav och komma vidare.

Givetvis menar jag inte att man endast ska reflektera över sig själv, det leder ju till egocentricitet, däremot menar jag att man alltid bör göra det, i resten av sitt liv. Man kan även reflektera över andras tankar och till och med över vart samhället och mänskligheten är på väg. Men det beror lite på vad som ligger i ens intressen.

[Ling]

Vad jag förstår det som kunde kuratorn reflektera över något hos dig du själv inte hade reflekterat över, var det inte så?

Ja, eftersom hon kunde förstå mitt resonemang, min känsla av att vilja vara en del av något mer än bara mig själv. Hon berättade om sin resa till Indien, hur hon såg på sin delaktighet och påverkan på andra, genom att bara vara där, just då. Hur det sedan sprider sig som ringar på vattnet. Det här låter som lite "frälsarsnack", men det är inte så jag tänker, jag har ingen önskan om att förändra någon annans liv här, men genom att förändra mig själv, mitt sätt att se på livet, både nu och då, kan jag få en mening. Då kanske jag kan känna mig som en del av världen, och inte alienerad som jag gjort större delen av mitt liv.