Gemene mans liv - präglas det utav lycka eller lidande

[Zokrates]

Lycka är ett känslorus vari vi upplever en glädje över att existera, där den främsta lyckan är kärleken, ett tillfälligt tillstånd av sinnessjukdom som tillåter oss att interagera med en partner för att nå det absoluta målet, en klimax i form av en orgasm. En förlängning av denna lycka är att hålla frukten av detta slit i sin famn, det nyfödda barnet.

Att köpa sex däremot är falsk lycka, lika betydelsefullt som att fylla magen med tidningspapper, man upplever sig mätt för stunden men det ger ingen näring till kroppen.

Det finns gott om vilseledande villospår utlagda för att hindra oss att ta del av verklig lycka, kostar det pengar, så är det förmodligen falsk lycka man köper, det blir man bara olycklig av. Tyvärr betalar vi för allt idag, alltså, kan vi vara annat än olyckliga? Eftersom vi villigt accepterar det kapitalistiska systemet, så dömer vi oss själva till ett liv där merparten av vår tid består av lidanden.

[JemyM]

Varför pratar du om lycka när du säger att vi är olyckliga och lider merparten av våra liv? Jag säger att du har fel i det.

[Zokrates]

Varför pratar du om lycka när du säger att vi är olyckliga och lider merparten av våra liv? Jag säger att du har fel i det.

Ha ha  ha, kära nån då, har jag fel i det så är vi ju lyckliga för jämnan, vilket knappast stämmer. Precis som alla rus, så varar de endast en kortare period, och snart nog står vi där med båda fötterna på jorden, lidande, vilsna och oförmögna att känna glädje. Här kommer trösten in som ett substitut för lyckan, hur var och en stillar denna vet de bäst själva.

[Justin Case]

Folk verkar outtalat definiera ordet lycka som typ "starkt välmående" och däröver. Folk i allmänhet verkar inte räkna in vardagligt, svagt välmående i begreppet lycka. Det kanske inte gäller så mycket filosofer iofs? Hur som helst, för att eliminera risken för missförstånd anser jag att även det svagaste välmående, och allt däröver, ska räknas in, och att starkare välmående får fler poäng men inte är det enda som ska räknas. Om en människa nästan aldrig känner starkt välmående eller vad han skulle kalla för lycka, men nästan ständigt ett svagt välmående, och lever ett långt liv, blir det sammantaget kanske motsvarande ett år av ständig stark lycka. Det är kanske många som inte får så mycket lycka genom att stundvis känna stark lycka. Det svaga välmåendet är alltså kraftigt underskattat. Trots sitt viktiga värde glöms det svaga välmåendet lätt bort helt i diskussioner om lycka. Det tror jag beror på att man använder det alltför snäva begreppet lycka, alternativt att man definierar lycka alltför snävt. Det skulle behövas en term som betyder allt från svagaste välmående (nätt och jämnt över plus-minus-nollpunkten neutralt mående) och upp till starkaste lycka/eufori/salighet eller vad nu de allra starkaste möjliga av de önskvärda känslor man kan uppleva ska kallas.

Förslag på term för det?

Jag skulle tro att de flesta människor hamnar på plussidan, d.v.s. har mer lycka och välmående än lidande i sitt liv, om och endast om man räknar in alla de stunder av svagt välmående som folk upplever till vardags. Däremot är det förstås många som är deprimerade och aldrig upplever ens något svagt välmående. Men de är väl ändå i minoritet tror jag.

[Justin Case]

Det finns en hel del lyckoforskning, forskning som visar hur lyckliga människor är. Den här listan verkar bekräfta vad jag tror, att världens människor sammantaget är lyckligare (mår mer bra) än vad de är olyckliga (mår dåligt):

http://www1.eur.nl/fsw/happiness/hap_na ... 006-1d.htm

Intressant nog verkar pengar inte göra en lycklig, förutsatt att man redan har en viss minimuminkomst som visst ligger så lågt att nästan alla i Sverige når upp över den. Däremot är de lyckligaste länderna i världen stort sett desamma som också är de rikaste (och mest kapitalistiska). Vad ska man tro om det - blir man lyckligare av att bo i en rik nation men inte av att själv vara rik, eller vad? Kanske är kausaliteten delvis omvänd: så att en nation tenderar bli monetärt rikare ju lyckligare dess invånare är?