Naturen är emot oss

[Algotezza]

Stryk tekniken,så e ja me´

Vår teknik  är bara som myrornas stackar, skatornas bon, bävrarnas dammar. En följd av människans egenskaper, liksom myrstackar, skatbon och bäverdammar är en följd av de aktuella djurens egenskaper. Det ingår också i naturens helhet,


menar Algotezza

[Avantgardet]

Hur tror du OWE att en kynisk filosof, som kallar sig Diogenes, vill bli bemött? Som varandes kyniker själv så är det för mig glasklart.

OK, Skitstövel! Hoppas du trivs med mitt artiga svar.

Ärligt talat så tror jag ingen människa vill bli bemött på det sättet. Detta oberoende av hur cynisk man än har utvecklats till och bli. Överlag kan jag tycka att du stundom tar till lite grova fraser gentemot opponenterna. Jag tror du ska försöka vänja dig av med det, då det i längden kan kosta mer än det smakar. Det är onödigt att kasta bort "en god utveckling" för ett infantilt språkbruks skull, eller hur?

Nu ger jag ingenting för artighet. För som Nietzsche säger, och som han har helt rätt i, är man bara artig så länge man upplever sig hotad av den andre. Istället förespråkar jag familiaritet. Att våga vara otrevlig mot andra, när det är befogat, på samma sätt som jag önskar av mina medmänniskor att vara detsamma mot mig när det är befogat. Huruvida det är infantilt eller inte tror jag inte man kan säga så där enkelt som du inbillar dig. Inte heller är det odelat enkelt att säga vad som är "utveckling" eller inte, något som alltjämt förblir oavhängigt en teleologi eller annan.

För övrigt: "I anekdotfloran bodde Diogenes på en strand i en tunna, tvättade sig aldrig, luktade illa, kallades hunden (grek. kynos) eller betecknade rentav sig själv som en hund för att framhäva sitt ideal." (wikipedia)

[Diogenes.Kynos]

Jag själv, säger så här till mina nära och kära. Är jag enbart snäll och trevlig mot er bryr jag mig inte om er!

Så jag tar inte illa upp, sen har jag ju ett sådant namn att man får räkna med ett och annat "luspudel".

[OWE]

Hur tror du OWE att en kynisk filosof, som kallar sig Diogenes, vill bli bemött? Som varandes kyniker själv så är det för mig glasklart.

OK, Skitstövel! Hoppas du trivs med mitt artiga svar.

Ärligt talat så tror jag ingen människa vill bli bemött på det sättet. Detta oberoende av hur cynisk man än har utvecklats till och bli. Överlag kan jag tycka att du stundom tar till lite grova fraser gentemot opponenterna. Jag tror du ska försöka vänja dig av med det, då det i längden kan kosta mer än det smakar. Det är onödigt att kasta bort "en god utveckling" för ett infantilt språkbruks skull, eller hur?

Nu ger jag ingenting för artighet. För som Nietzsche säger, och som han har helt rätt i, är man bara artig så länge man upplever sig hotad av den andre. Istället förespråkar jag familiaritet. Att våga vara otrevlig mot andra, när det är befogat, på samma sätt som jag önskar av mina medmänniskor att vara detsamma mot mig när det är befogat.

Jag håller helt och hållet med dig rent principiellt. Vad jag menar är att flertalet medmänniskor inte vare sig förstår, tänker eller agerar enligt denna sociala modell. Jag är själv lite lagd åt det håll du förespråkar men har fått lida fan för det många gånger. En av de viktigaste sociala normerna i samhället är artighet, oavsett vad du, jag eller Nietzsche tycker om det! Det är lätt att göra sig socialt omöjlig i ett system genom att vara principfast och renlärig. Dessvärre gynnar denna strategi sällan det ämne man önskar förstärkas.
Jag håller däremot inte med dig i frågan att det är OK att vara otrevlig mot folk när man finner det så befogat. Frågan om det är befogat, är fullständigt godtycklig då olika individer har så olika utgångspunkt och mottaglighet. Om alla vore som du och folk lika dig så fungerar konceptet nog ganska bra, men inte annars. Den mänskliga populationen består av individer som har så många varierande egenskaper att ett allt för dogmatiskt förhållningssätt till hur kommunikation bör ske, kan bli mycket förödande, antingen för sändare eller mottagare.

Det är lätt att bli arg och otrevlig, men svårt att förlåta och berömma.

[Erkki]

Vare sig människan i sin förmätenhet eller, fördendelen, ödmjukhet gillar eller ogillar naturens beteende mot denne så tycks verkligheten vara den att den delen av naturen människan trampar på, det vill säga moder jord, har alltid skitit i, skiter i, och även fortledes kommer att skita i vem som är tuppen på dynghögen.

Naturen som helhet tycks sakna förstånd, samt minne, faktorer som är avgörande för förmågan att överlagt arbeta mot någon. Om än människan till synes förgriper sig, samt överhuvudtaget beter sig skändligt i sin sanslösa jakt på personlig lycka ligger det ändå ingen tanke på något slags hämnd mot människan i naturens skeenden även om det skenbart så tycks vara fallet.

Till visst mått tycks det som om naturen skulle ha ett minne i dess oförtröttliga jakt på jämvikt, vilket människan synnerligen ordentligt fortfar att rubba till men och förtret för sig själv och stora delar av den övriga biologiska verksamheten på den himlakropp som vi samtliga högst tillfälligt bevistar.

Typiskt att den varelse som anser sig vara i besittning av förstånd uppvisar en utomordentlig brist på det. Och lika typiskt är önskan hos den som överskattar sitt förstånd att kräva förstånd hos något som inte har egenskaper för det.

För övrigt tycker jag att det aldrig går att framkalla särskilt mycket gott genom att bete sig illa. Ingen kan någonsin vara för snäll! Betänk om samtliga vore snälla skulle nog människan hitta sig i sitt eftersträvade paradis.

Genom att hämnas öppnas inga portar till paradiset, ty i paradiset, som jag förstår det, existerar ingen fruktan.

Så här på alla hjärtans dag, som i själva verket borde vara varje dag på året, skulle var och en av oss gå till vår närmaste och fråga: "Vad kan jag göra för dig?" Och så gör vi det!

[Erkki]

Det är väl självklart att det du gör för din nästa sker utan minsta tanke på motprestation en dag som denna. Och varför inte fortsätta och göra det ytterligare en och annan gång under ett och samma år.

Önskar, fast jag starkt betvivlar, att var och en av oss kunde avstå från att vara smarta och försöker hellre vara mera, som det sägs, för snälla.

Kärleken ställer inga krav utan det gör den smarta människan och särskilt i kärlekens namn.

[Avantgardet]

Vad är det där för konservativt trams OWE? Argumentum ad populum, som det kallas med en snygg term. Det är klart man ska göra vad som är rätt, oavsett vad "alla andra" tycker och tänker om saken. Det var lika fel i nazityskland att gasa judar som det är idag. Sen vill jag nog påstå att dogmatisk var det du som var här i fråga om kommunikation, och inte jag.

Snäll, Erkki, visst, det är en sak, men trevlig är en helt annan. Trevligheten är ett sånt djävla ok, och genomskinligt hyckleri som jag har svårt att tänka mig att någon överhuvudtaget egentligen mår bra av. Snäll ska man däremot vara. Ser dock inte att det skulle finnas någon nödvändig motsättning mellan att vara både snäll och otrevlig på en och samma gång.

[Erkki]

Visst sjutton, finner inga som helst motsättningar med att förena snäll med otrevlig! Givetvis varierar uppfattningen därom alltefter vem som tolkar.

För inte så länge sen var det såväl trevligt och snällt att bota homosexuella med elchocker. På sextiotalet kunde man med kattstora bokstäver läsa om hur man i moder Sveas skitiga onämnbara fick fram underbara behandlingsresultat med elchocker, vilket förespåddes göra Sverige till en härlig nation underbart befriat från bögar och flator. Verkade som om det aldrig föll behandlarna in att även dom homosexuella kan ljuga vid behov och vem skulle väl inte avsvära sig diverse böjelser och begär inför utsikten att bli elbehandlad.

Lyckligtvis kom experterna på bättre tankar så att nuförtiden har snart sagt varenda en en Gardell i sin garderob. Istället för dom homosexuella utsätts narkofilerna för sanslös häxjakt, som om dom var dom som stod för allt elände i tillvaron. Det finns inte en åtgärd som är alltför skändlig vid misshandel av dom som tyr sig till något reglementsvidrigt i drogväg. Det är fullt tillåtet för repressalien att bryta sig in hos en misstänkt drogpåverkad, slita upp vederbörande ur sängen för att med våld föra denne till närmaste polisstation för att där med våld bli tappad på blod för att få det bekräftat att ett brott har begåtts.

Det finns all anledning att undra över hur dom som ägnar sig åt dylik misantropisk verksamhet är funtade i sin övre administration! Jag kan föreställa mig att professor Nils Bejeroth var en av dom nitiska forskarna som förespråkade elchockbehandling av "sjuka" böjelser och begär.

Ett av sina anföranden i svensk television började den lille Nisse med att hävda följande: "Ni ska veta att narkomanens begär efter sin drog är till och med större än sexualdriften."

Jag är villig att samstämma i den övertygelsen, ty så är det i många fall, men då borde man ta i beaktande vilka krafter man har att göra med. Om någonting är starkare än sexualdriften så är det nog fåfängt att tro att det så där utan vidare går att bli av med det begäret. Fast det ägnade inte Nisse vidare uppmärksamhet åt utan trampade oförtröttligt vidare. Dags dato ser vi vart den övertygelsen har fört svensk narkotikapolitik; noll tolerans.

Fast det kanske inte var direkt så du menade med din förening av det snälla och det otrevliga. Kanske syftar du på något slags kärleksfull tvång eller dito oförenligt, Vad vet jag? Du får väl förklara så att jag måhända kommer till insikt.

Orkar inte läsa igenom det jag sätter på pränt så du får eventuella språkliga förbristningar med på köpet.

[Erkki]

Se där, redan i andra styckets första mening slank en bokstav iväg. Jag menar att det var såväl otrevligt som snällt att dela ut elchocker. Och jag som påstod att jag inte orkar läsa igenom det jag skrivit, vilket jag vanligtvis inte heller gör förrän om en så där fem till tio år.

[OWE]

Vad är det där för konservativt trams OWE? Argumentum ad populum, som det kallas med en snygg term. Det är klart man ska göra vad som är rätt, oavsett vad "alla andra" tycker och tänker om saken. Det var lika fel i nazityskland att gasa judar som det är idag. Sen vill jag nog påstå att dogmatisk var det du som var här i fråga om kommunikation, och inte jag.

Alla ska göra vad de tycker är rätt! Vad de tycker är rätt är sant och giltigt! Alltså, var det inte fel att att gasa judarna eftersom  de som då gjorde det, ansåg det rätt!
Eller, hur ska jag tolka ditt svar?

[Avantgardet]

Har jag sagt att man ska göra som man tycker är rätt och riktigt, eller att man ska göra vad som är rätt och riktigt? Du ska tolka mitt svar bokstavligt, inte lägga in nåt som jag inte skrivit. Det var lika fel då som nu att gasa judar. Och det blir inte mer rätt oavsett hur många som skulle tycka att det är rätt. Det är du som hävdar att tyckande och rätt är samma sak, inte jag. Jag hävdar istället att den som tycker att det är rätt att gasa judar helt enkelt inte tänkt igenom saken tillräckligt.

Vad jag menade med att ingen motsättning finns mellan att vara snäll och otrevlig på en och samma gång, Erkki, brukar man kunna se till exempel i uppfostran, eller tillsägningar överhuvudtaget.

[Algotezza]

Vad är det där för konservativt trams OWE? Argumentum ad populum, som det kallas med en snygg term. Det är klart man ska göra vad som är rätt, oavsett vad "alla andra" tycker och tänker om saken. Det var lika fel i nazityskland att gasa judar som det är idag. Sen vill jag nog påstå att dogmatisk var det du som var här i fråga om kommunikation, och inte jag.

Alla ska göra vad de tycker är rätt! Vad de tycker är rätt är sant och giltigt! Alltså, var det inte fel att att gasa judarna eftersom  de som då gjorde det, ansåg det rätt!
Eller, hur ska jag tolka ditt svar?

Man får väl se till grunderna till att man finner något rätt/ orätt/ gott/ ont. Inte bara acceptera vilket löst tyckande som helst. Mina mest patetiska filosofistuderande kan häva ur sig vilken omotiverad, ogenomtänkt smörja som helst med orden: "Man får tycka vad man vill - vi lever i ett fritt land!" Ja, det får man, men man skall kunna argumentera för sin sak med syfte att övertyga andra, ytterst dem som i förstone är av motsatt åsikt! Vilka emotionellt-rationella argument talar för att man skall gasa judar, homosexuella, mentalt handikappade, politiska oliktänkande? Eller räcker det med att hänvisa till auktoritetsragumentet att der Führer ville det?

undrara Algotezza

[Anders]

Att veta vad som är rätt/orätt....

Om argumenterandet skulle vara ett kriterium för vad som är rätt, skulle nog de som gått på typ Sigtuna ha mer rätt än andra. Eller de som råkar ha växt upp i ett diskuterande, argumenterande klimat.

Hur en person till exempel skulle motstå ovan nämnda Nazistpropaganda mot judar... Det är nog ändå något man måste hitta i sig själv. Utan att det är löst tyck. Djupt tyck, kanske.

Minns inte vad det kallas, men det har ju hävdats att det skall finnas någon slags "rätt" inbyggd i oss. Om det är så, så är den dock starkt ansatt av tryck från den miljö man råkar växa upp i.

[Algotezza]

Att veta vad som är rätt/orätt....

Om argumenterandet skulle vara ett kriterium för vad som är rätt, skulle nog de som gått på typ Sigtuna ha mer rätt än andra. Eller de som råkar ha växt upp i ett diskuterande, argumenterande klimat.

Hur en person till exempel skulle motstå ovan nämnda Nazistpropaganda mot judar... Det är nog ändå något man måste hitta i sig själv. Utan att det är löst tyck. Djupt tyck, kanske.

Minns inte vad det kallas, men det har ju hävdats att det skall finnas någon slags "rätt" inbyggd i oss. Om det är så, så är den dock starkt ansatt av tryck från den miljö man råkar växa upp i.

Samvetet, kanske?

Utan samvete blir det ett helvete.

Är det bra med löst tyckande, tycker du? Låt hjärtat och hjärnan va med!

Vad har Sigtuna läroverk med förmågan att diskutera och argumentera på djupet att göra? Knugen gick där väl, eller?

undrar Algotezza

[Anders]

Att veta vad som är rätt/orätt....

Om argumenterandet skulle vara ett kriterium för vad som är rätt, skulle nog de som gått på typ Sigtuna ha mer rätt än andra. Eller de som råkar ha växt upp i ett diskuterande, argumenterande klimat.

Hur en person till exempel skulle motstå ovan nämnda Nazistpropaganda mot judar... Det är nog ändå något man måste hitta i sig själv. Utan att det är löst tyck. Djupt tyck, kanske.

Minns inte vad det kallas, men det har ju hävdats att det skall finnas någon slags "rätt" inbyggd i oss. Om det är så, så är den dock starkt ansatt av tryck från den miljö man råkar växa upp i.

Samvetet, kanske?

Utan samvete blir det ett helvete.

Är det bra med löst tyckande, tycker du? Låt hjärtat och hjärnan va med!

Vad har Sigtuna läroverk med förmågan att diskutera och argumentera på djupet att göra? Knugen gick där väl, eller?

undrar Algotezza

Sigtuna/Överklass/Akademisk miljö - Inte fasen är det en nackdel då man skall argumentera. Man får ett språk som låter övertygande. Det är naturligtvis inte hela sanningen men en bit av den, vill jag påstå

Löst tyckande är inte bra hoppas jag att jag skrev. Men det man i hjärtat känner utan att man har 17 goda argument för det tror jag man skall lita på även om man kommer i samspråk med en samtalsfantom.