J R Auk skrev:Tobias Israelsson skrev:Min syn:
Den fria viljan som vanligt folk uppfattar den existerar inte.
I en helt matriell lagbunden värld där även tankar har en matriell grund (i neuroner m.m.) är en sådan sak som fri vilja en absurditet.
Som om en flipperkula själv skulle på magiskt sätt välja vart den vill ta vägen i flipperspelet.
Så du är dualist? Kan vi inte definiera människan utifrån hennes materiella komponenter och säga att det är vad människan är? En flipperkula har inte de materiella egenskaperna att dess interna struktur reflekterar den externa omgivningen och anpassar sig, formar sin plasticitet, för vad dess materiella betingelser kan förutsäga, som funktion, av dess interaktion med den kommande omgivningen. Vilket vi de facto kan när vi fångar bollen som kastas till oss, om vi nu inte vill ge oss i kast med långt mycket mer komplicerade förklaringar om direkt inverkan av sluttillståndet, bollens läge vid fångst, på utgångsläget, kroppens antecipation av sluttillståndet.
Om "jag" är den materia som utgör min kropp, är det inte mina val som den materian utagerar? Är inte anpassningen som min kropp gör mot omgivningen "mitt fria val"?Tobias Israelsson skrev:Men är viljan deterministisk eller slumpmässig?
Enligt kvantfysiken är världen i sin grund slumpstyrd. Man kan t.ex inte säkert säga vart elektroner befinner sig eller vart dom är på väg. Man kan enbart beräkan sannolikheter för olika fall.
(Att världen i stort verkar så organiserad och determinerad beror just på sannolikhet, En otroligt stor del av alla möjliga kvanttillsånd påminner nämligen om varandra, och vi lever så att säga i den mest sannolika världen. Begreppen städad kontra ostädat kan användas som liknelse. Givet att föremål kan befinna sig slumpvist på alla möjliga platser i ett rum så skulle nästan alla de olika tillstånden klassificeras som ostädade, medans om man är petig bara ett ses som städat. )
Denna slumpmässiga grund innebär naturligtvis också att viljan genomsyras av en viss slump. Men totalt kaos är det tack och lov inte
En tanke eller vilja kan inte ta vilken väg som helst. Den är begränsad av det matriella system av neuroner m.m som skapar den. Ungefär som en flipperkula inte kan hamna vart som helst i ett flipper spel. Det påverkas och styrs av utformningen av själv spelet men kanter och rännor m.m.
Utformningen av tankens kanter och rännor är en produkt av gener och upplevelser (arv och miljö).
Evolutionen har skapat ett system som hela tiden studerar omvärlden, och sen reagerar på denna (Gör val!) för att uppnå olika saker.
Det är inte så att den väljer en viss reaktion. Den är helt enkelt byggd för att göra en viss reaktion.
Det är denna typ av vilja vi har, och den är god nog.
Instämmer, men jag är inte så pessimistisk som att säga att "den är helt enkelt byggd för att göra en viss reaktion". Jag vill snarare säga att den är byggd för reaktion, och att det, om man borträknar tiden som realitet, står oss fritt just genom ordnandet av den interna strukturens rännor att reagera som vi vill, alltså efter de mål som vi finner tilltalande.
(Detta vad som är tilltalande, och vad vi kan sägas kunna välja som mål, är dock en klurigare nöt).En tanke eller vilja kan inte ta vilken väg som helst.
Kan du nämna något som kan det? Ta vilken väg som helst?
Nej jag är inte dualist, vilket jag inte förstår hur jag kunnat ge sken av.
Och håller helt med dig att vi kan mycket väl definera och betrakta den vilja som vi har som en fri vilja. Som jag sa i inlägget ocan tror jag konflikten uppkommer just för att man betraktar sig skild från materien.
"står oss fritt just genom ordnandet av den interna strukturens rännor att reagera som vi vill, alltså efter de mål som vi finner tilltalande.
(Detta vad som är tilltalande, och vad vi kan sägas kunna välja som mål, är dock en klurigare nöt)."
Däremot delar jag inte din syn här.
Vad för slags mål vi finner tilltalande är också ett resultat av den interna strukturens rännor.
Känns mest som ett försök att återinföra den gamla typen av fri vilja igen genom en inre agent inuti hjärnans processer.
