"Övermänniskor", finns de och hur mäter man det?

Moderator: Moderatorgruppen

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 09 mar 2011 13:56

freddemalte skrev:Visst finns det kanske en risk eller möjlighet att man i varje typ av undersökning eller studie av världen blir lurad eller utsätts för en slags illusion men vad är medicinen mot det?


Fast här förutsätter vi att vi empiriskt skall kunna sluta oss till något som jag inte kan se empiriskt upplåter sig med annat än att vi observerat personen i alla tider, och kan värdera vad som värderats genom alla tider.

Jag intar alltså en skeptisk position relativt hur du definierat att vi skall kunna nå kunskap om någon övermänniska finns.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 09 mar 2011 14:11

J R Auk skrev:
freddemalte skrev:Visst finns det kanske en risk eller möjlighet att man i varje typ av undersökning eller studie av världen blir lurad eller utsätts för en slags illusion men vad är medicinen mot det?


Fast här förutsätter vi att vi empiriskt skall kunna sluta oss till något som jag inte kan se empiriskt upplåter sig med annat än att vi observerat personen i alla tider, och kan värdera vad som värderats genom alla tider.

Jag intar alltså en skeptisk position relativt hur du definierat att vi skall kunna nå kunskap om någon övermänniska finns.
Hej J R Auk

Japp, det förstår jag, ty det är ju inte säkert att det är praktiskt genomförbart bara för att det är möjligt, där jag med möjligt avser fenomen som inte är självmotsägande.

Mitt resonemang är i stil med att man empiriskt kan undersöka om det finns liv i Andromedagalaxen, men däremot har vi för tillfället inte någon bra metod för det. Men visst, om du t.ex. empiriskt vill undersöka om freddemalte på Filosofiforum representeras av en riktig människa istället för ett AI-projekt så kan du ju ge dig ut på en underökande tripp för att samla in så mycket fakta det bara går. I detta ligger dock att du aldrig kan vara säker på de evidens du plockar fram och så är det ju antagligen även med person B som kanske lever upp till A.

Har jag uppfattat dig rätt nu eller?

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 09 mar 2011 15:09

Ja det tycker jag att du har freddemalte.

Dock så ville jag mest anmärka för att inleda en kritik mot definitionen av övermänniskan som gavs tidigare i tråden. Jag funderar nämligen på hur man kan skapa sina egna värden, eller om värden inte alltid är "givna" till oss. Om så är fallet så behövs distinktionen inte över huruvida vi casua sui skapar värden utan om olika sätt som värden kommer till oss eller blir oss "givna". Jag tänker här att en rimlig tolkning av Nietzsche (vilja viljan osv) är inte att vi skall sätta värden själva utan att vi skall ha de värden som vi ställer inför oss som närvarande de facto, istället för att relatera till dem genom dogm, tradition, norm eller dylikt.

Överhuvudtaget är det här med vi som subjekt som står i relation med världen som objekt, men ställs som subjekt enbart genom den värld som i sitt objekt kan avgränsa oss. Vi behöver alltså ha relation med världen, men en som "vi skapar" eller som är "vår relation" till världen. Det där krångliga med autenticitet och dylikt kommer in i bilden här. Hur vet vi att det är autentiskt våra värden och inte en norm, som vi inte ser som norm, som är oss förestående?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Factotum
Inlägg: 20
Blev medlem: 09 mar 2011 06:37

Inläggav Factotum » 09 mar 2011 15:25

Väldigt intressanta svar, få se om jag kan summera allt.

Vi kan alltså mäta vem som är en människa i teorin, men i praktiken är detta nästintill omöjligt?

Min fråga blir då, hur hade ni gått tillväga om ni skulle mäta om en människa är superior i avseendet av filosofisk förståelse?

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 09 mar 2011 16:33

En "övermänniska" skulle säkerligen urskilja sig så mycket från normen att personen skulle kallas "psykopat","odjur", eller något annat med en negativ innebörd. Han skulle aldrig kännas igen som en förebild eller idol av "massorna". För att det ska vara fallet så måste personen uttrycka något som alla andra också gör, fast gör det bättre. Det är inte vad övermänniskan kommer att ägna sig åt. Den "godhet" övermänniskan uttrycker skulle uppfattas som något annat; antagligen "ondska". Samhället kommer således aldrig att tillåta sådana människor att existera och uttrycka sig. Och när det händer så kommer de att kallas "sektledare", eller liknande, och anhängarna är "hjärntvättade". Är man bara tillräckligt bra så blir man betraktad som dålig.

Isaac Newton var ett gränsfall vad samhället klarade av på sin tid. Framtiden får utvisa var våra gränsfall finns idag.

Man får i alla fall utgå ifrån att det är något som idag knäppgöksförklaras och smutskastas.

transversal
Inlägg: 1673
Blev medlem: 24 nov 2008 22:21
Ort: Göteborg

Inläggav transversal » 09 mar 2011 16:59

J R Auk skrev:Tack för den du transversal! ;)


Med "du har" så menade jag att "det finns". Klumpigt formulerat, sorry. ;-)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 09 mar 2011 17:11

Johan Ågren skrev:En "övermänniska" skulle säkerligen urskilja sig så mycket från normen att personen skulle kallas "psykopat","odjur", eller något annat med en negativ innebörd. Han skulle aldrig kännas igen som en förebild eller idol av "massorna". För att det ska vara fallet så måste personen uttrycka något som alla andra också gör, fast gör det bättre. Det är inte vad övermänniskan kommer att ägna sig åt. Den "godhet" övermänniskan uttrycker skulle uppfattas som något annat; antagligen "ondska". Samhället kommer således aldrig att tillåta sådana människor att existera och uttrycka sig. Och när det händer så kommer de att kallas "sektledare", eller liknande, och anhängarna är "hjärntvättade". Är man bara tillräckligt bra så blir man betraktad som dålig.

Isaac Newton var ett gränsfall vad samhället klarade av på sin tid. Framtiden får utvisa var våra gränsfall finns idag.

Man får i alla fall utgå ifrån att det är något som idag knäppgöksförklaras och smutskastas.


Exakt, jag växte ju upp med en farsa som var så gott som idealet för N,s övermänniska, men så som jag ser det är det en omöjlighet att få lov att vara en övermänniska och samtidigt vara en bra fungerande medagerande del i samhället.
Övermänniskan blir oundvikligen utstött.

kort
Inlägg: 529
Blev medlem: 21 maj 2010 20:18

Inläggav kort » 09 mar 2011 18:59

"Pass this on" Att sprida information är populärt. Ofta är det nog så att vi gillar personer som skickar vidare på ett visst sätt vi gillar. En person som är kreativ och sprider ut en hel del ur ingenting kan betraktas som riskabel, en person som det uppfattas inte alls skickar vidare kan ses som lömsk. Hur brett är vårt synfält, hur djupt når det och vad är spektrat. Hur vi uppfattar andra beror inte bara på hur de är utan även på hur vi uppfattar, med bjälken i vårt öga. Är världen idealisk när jag tror att den inte är det? Är världen rättvis när vi inte vet vad som händer imorgon? Om man lägger ihop frågorna så kanske den blir bättre.

Factotum
Inlägg: 20
Blev medlem: 09 mar 2011 06:37

Inläggav Factotum » 10 mar 2011 03:00

Johan Ågren skrev:En "övermänniska" skulle säkerligen urskilja sig så mycket från normen att personen skulle kallas "psykopat","odjur", eller något annat med en negativ innebörd. Han skulle aldrig kännas igen som en förebild eller idol av "massorna". För att det ska vara fallet så måste personen uttrycka något som alla andra också gör, fast gör det bättre. Det är inte vad övermänniskan kommer att ägna sig åt. Den "godhet" övermänniskan uttrycker skulle uppfattas som något annat; antagligen "ondska". Samhället kommer således aldrig att tillåta sådana människor att existera och uttrycka sig. Och när det händer så kommer de att kallas "sektledare", eller liknande, och anhängarna är "hjärntvättade". Är man bara tillräckligt bra så blir man betraktad som dålig.

Isaac Newton var ett gränsfall vad samhället klarade av på sin tid. Framtiden får utvisa var våra gränsfall finns idag.

Man får i alla fall utgå ifrån att det är något som idag knäppgöksförklaras och smutskastas.


Exakt mina tankar.

"För att ett system ska kunna förstå ett annat måste den vara minst lika om inte mer komplicerad i sig".

Så, om vi bygger en modell baserad på skalor där gemene man har noll i poäng och övermänniskan 10. Enligt systemteorin skulle då en 1:a aldrig kunna förstå en 2:a elr högre. Jag tror på dynamik så jag kommer aldrig säga att 1:orna inte kan växa och omklassas men vid ett givet tillfälle så är de absoluta 1:or och kan inte förstå de andra.

Det i kombination med normalfördelningen ger oss att det aldrig kan finnas mer än ett fåtal övermänniskor och dessa kan aldrig bli belönade för sina insatser. Deras rena visdom skapar rädsla hos andra människor, de blir trollkarlar och häxor. Deras blotta existens missförstås och därför hittar man de enklast lååångt ute i skogen som du sa.

Men hur hade DU byggt en sån här modell?
Vilka attribut hade du valt att leta efter?
Hur skulle man mäta en storhet i något som anses vara relativt, livet då?

Användarvisningsbild
dokido
Inlägg: 1043
Blev medlem: 17 aug 2009 22:31
Kontakt:

Inläggav dokido » 10 mar 2011 08:18

du kan ju inte bygga ett hus utan timmerstockar
möjligen har du nån sorts skog
Nietzsches definition är flummig och icke matematisk
jag tror dessutom att han menade en subjektiv övermänniska altså något som inte kan bevisas utifrån en objektiv observationspunkt
du måste definiera övermänniskan, eller fattar jag fel?

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 10 mar 2011 08:40

Kan du såga ner ett träd ?
om ja, du bemästrar en del av ödet,
tror du på gud ?
om ja, du är en undermänniska där lydnad av herre styr dig.
Kan du bryta mot lagar ?
om ja, du är inte underordnad någon annans vilja.
kan du stå emot grupptryck ?
om ja, du är övermänniska osv osv,

tycker inte det har så mycket med sociopati eller andra sjukdomar att göra,
det är personliga ideal och värden du skapat som gäller. Tror inte han syftar på att vara rebell eller kriminell.

Användarvisningsbild
dokido
Inlägg: 1043
Blev medlem: 17 aug 2009 22:31
Kontakt:

Inläggav dokido » 10 mar 2011 08:57

har också läst nån mer humanistisk tolkning nånstans
fast mer svårförståelig, wikis definition tycker jag var helt oklar

hursomhellst tycker jag trådförfattaren bör definiera sin övermänniska

talang
ödesstyrning
grupptryck
iq
emotionell iq
vilja

etc

VAD SKALL MÄTAS?

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 10 mar 2011 09:10

VAD SKALL MÄTAS?

En övermänniska skulle nog inte be någon annan sätta upp måttskalan åt honom ; )
Det är väl inte så svårt att gör en skala på sin egen förmåga att stå emot grupptryck eller berömma sina egna talanger ?

Ett exempel, jag skiter fullständigt i lagen. När man berättar det så blir folk halvnojiga, han e kriminell eller inte pålitlig.
Men va attan, döm inte folk innan ni vet vad dom verkligen står för, hur ser deras egen moral ut ?
Det kan vara världens snällaste person man möter. Men det vi inte vet eller kan kontrollera, dvs övermänniskor så blir folk oroliga, vi har svårt att lita på omgivningen. Kanske världen behöver lite mer av övermänskliga drag...

själv kan jag inte vara övermänniska eftersom jag har en tro på ett högre väsen.

Användarvisningsbild
dokido
Inlägg: 1043
Blev medlem: 17 aug 2009 22:31
Kontakt:

Inläggav dokido » 10 mar 2011 09:12

Nej, men det är ju dina definitioner

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 10 mar 2011 09:16

dokido skrev:Nej, men det är ju dina definitioner


exakt ; )


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 19 och 0 gäster