reflex skrev:Illusionen skrev:
Min fråga lyder, hur vet vi att det inte är jaget och/eller dess struktur, som är upphovet till, eller delaktig i, vår verklighets tid ?
Kan den möjligheten uteslutas, och i så fall varför ?
Om jag fattar din fråga rätt (vilket jag säkert inte gör) så talar du här om vår upplevda tid.
Denna är subjektiv och inte matematisk.
Vill vi ha en matematisk tid måste vi använda fysikaliska fenomen som referens.
Trevligt att du intresserar dig för fenomenet tid Reflex !
Den tid jag beskriver refererar till balanskriteriet Ư.
∆Ø har sin grund i en typ av normerad/likvärdig ömsesidig växelverkan.
Den subjektivt upplevda tiden är något annat, och i sammanhanget mindre intressant.
Det följande är hämtat från mina senaste inlägg i tråden, Vad är tid ?
Medvetandets referens förutsätter ”G-densitets-koncentration”.
Det innebär att medvetandet refererar till centrumpositionen i figur 5 i mitt inlägg 27 aug 11:28.
Tid är det balanssubstitut som länkar samman (= överbryggar) centrum och periferin (= radien).
Tiden har m a o en riktning bestämd av medvetandets obalans (= radiens riktning) i ∆Ø.
Personligen är jag m a o av uppfattningen att både RUM och TID refererar till det jag benämner ∆Ø.
Både rum och tid krävs således för att upprätthålla balansen i balanskriteriet, ∆Ø.Små avvikelser, i förhållande till ljusets hastighet, c, t ex p g a relativrörelse, stör balansen och
påverkar det vi förnimmer, så som t ex den speciella relativitetsteorin beskriver.
Om du studerar figur 5 och tänker dig fenomenet tid som radien i ∆Ø så är det en förenkling.
Som enbart radie betraktad skulle man ev kunna se på tid som en extra dimension.
Egentligen så innefattar radien en "struktur" formad av det jag benämner "dubbel-rot" i konceptet.
Fenomenet tid har alltså en i vissa avseenden "spiralformad" typ av avancerad rotationssymmetrisk struktur,
sett ur vårt atomära perspektiv. Jag är tveksam till att benämna detta för en "dimension".
Personligen tolkar jag Eulers formel som den atomära beskrivningen av förhållandet mellan rummets
REELLA och IMAGINÄRA strukturer. Eulers formel blir därigenom ovärderlig som verktyg i mitt fall.
Här finns dock en begränsning så till vida att formeln ifråga endast beskriver aktuellt
förhållande,
men ej strukturerna som sådana på detaljnivå.
Fenomenet tid får därigenom tillsvidare karaktären av den ”ofullbordade strukturen”.
Var även observant på att allt detta härrör från en typ av växelverkan beskrivande ett ömsesidigt beroende.
Det går därigenom att skönja ytterligare bakomliggande "nivåer", som har betydelse för synen på universum.
Tro mig Reflex, universum är något helt annorlunda än det experterna försöker få oss att tro.
https://www.youtube.com/watch?v=DzdDf9hKfJwhttps://www.youtube.com/watch?v=Ss1URTJYlfQ/ Illusionen
3

5
