Illusionen skrev:Pilatus fråga verkar berättigad. Något som är lätt att förbise är detta med ”hönan och ägget”. Om nu verkligheten, så som vi upplever den, är en transformerad illusion, så blir konsekvensen att även vår egenbild är en illusion, och då får vi verkligen problem att beskriva vårt ”ursprung”. Vi har därför inget realistiskt alternativ till verkligheten, utan får hålla tillgodo med de verktyg vi försetts med.![]()
Ni kanske kommer ihåg predikan jag citerade, där prästen sade, ”Den som tror sig förstå Gud har inte förstått någonting”. Personligen delar jag fortfarande den uppfattningen.
Det är denna slutsats som fått mig att tidigare skriva, ”När människor anser sig vara helt säkra på sin sak, och kategoriskt förnekar att det finns en Gud, tar jag det som en bekräftelse på mänskligt övermod, och överskattning av den mänskliga förmågan. Så om det är så här svårt att komma till insikt om och acceptera att vår verklighet kanske är en typ av atomär illusion, så är det inte märkligt att det finns både troende och ateister.
Nu är jag inne på mycket privata funderingar som jag har svårt att beskriva och verifiera spontant, men till Pilatus vill jag säga betr den "dynamiska mekanismen", att du har nog rätt att det inte är liv utan ett ofattbart dynamiskt byggelement jag tycker mig se. Varhelst förutsättningarna finns kommer dock liv troligen förr eller senare att uppstå pga. dynamiken.
/ Illusionen
Finns inte mycket till orsak att mystifiera eller göra allt mer komplicerat och svårt?
Allt är betydligt enklare än man tror, det är bara om man går på detaljer som saker blir svåra egentligen.
Enligt Bibeln är vi avbilder, alltså är vi lika den som skapat allt. Varför skulle då Gud inte gå att förstå?
Då finns både ett syfte och en orsak till att vi finns. Allt annat vore pointless. Och både vår och universums funktion är i så fall hur uttänkt som helst av någon som är lik oss.
Liv kommer av liv, inte av någon dynamik, universum eller något annat. Och det är precis vad vi ser själva hela tiden, liv kommer av liv. Finns ingen orsak heller till att liv skulle komma av något annat som inte vore liv, och gjorde det så skulle det krossa allt vad logik heter dessutom. Att vi ärver egenskaperna av den som skapade oss ser vi också. Varför inte anta samma sak i det stora hela?
Så fort du tar bort en skapare lik oss själva går ingenting att begripa det minsta av, men det är väl inte så vår värld fungerar, eller hur?. Tar du med en skapare däremnot så får det mesta en vettig förklaring. Då börjar man förstå varför allt fungerar som det gör, inklusive vårt sätt att uppleva universum.
Ett oberoende universum är universum som det är när ingen upplever det. Universum i sitt ursprungsskick utanför upplevandet.

