Kants kausalitetsfälla

[xion]

Icke metafysiska tankar: Positivistiska tankar, tankar på arbete. Om jag tappar greppet om strykjärnet kommer det att falla. Alla tankar som bygger på en världsbild som inte kan förnekas utan att förnuftet kollapsar.
Frågor av metafysisk natur är sådana som inte entydigt kan besvaras. Guds existens, vad är universum bra för, finns rättvisa i naturen? Har vi en själ som överlever då vår kropp dör? Påståenden som kan förnekas.

Om de tankar du räknat upp inte är metafysik, vad är de då.
Vi kan inte uppleva dem med våra sinnesfunktioner, bara i vårt eget medvetande.

I vårt medvetande kan alla slags tankar rymmas. Det är ju inte det jag skriver. Läs en gång till!
Metafysiska frågor kännetecknas just av att de inte kan avgöras genom empiriska experiment eller logiska bevis på samma sätt som kemi eller matematik.

Eftersom du medger att alla tankar ryms i vårt medvetande, borde det inte vara naturligt att de också klassades som metafysik?
Tankar har ju ingen fysisk existens, de existerar bara som fenomen i vårt medvetande.

[Pilatus]

Om de tankar du räknat upp inte är metafysik, vad är de då.
Vi kan inte uppleva dem med våra sinnesfunktioner, bara i vårt eget medvetande.

I vårt medvetande kan alla slags tankar rymmas. Det är ju inte det jag skriver. Läs en gång till!
Metafysiska frågor kännetecknas just av att de inte kan avgöras genom empiriska experiment eller logiska bevis på samma sätt som kemi eller matematik.

Eftersom du medger att alla tankar ryms i vårt medvetande, borde det inte vara naturligt att de också klassades som metafysik?
Tankar har ju ingen fysisk existens, de existerar bara som fenomen i vårt medvetande.

Du missförstår ordets betydelse (denotation). Metafysik syftar inte på tankarnas läge eller hjärnans processer.
Metafysik handlar om tillvarons yttersta orsaker, ontologi. Även det som ligger bortom den sinnliga världen, religioners hinsides karaktär.

[Vega]

”Frågan om vi kan veta något om metafysiken är en av de mest centrala och omdiskuterade frågorna inom filosofin.” - Google

[Pilatus]

”Frågan om vi kan veta något om metafysiken är en av de mest centrala och omdiskuterade frågorna inom filosofin.” - Google

Det finns lika mycket inom metafysik som är vetbart som inom fysiken. Vad tänker du på som kan vara svårt att veta något om? Vi kan skilja mellan påståenden och frågor som som vi kan veta något om och sådana påståenden som är ovetbara.

[Vega]

”Frågan om vi kan veta något om metafysiken är en av de mest centrala och omdiskuterade frågorna inom filosofin.” - Google

Det finns lika mycket inom metafysik som är vetbart som inom fysiken. Vad tänker du på som kan vara svårt att veta något om? Vi kan skilja mellan påståenden och frågor som som vi kan veta något om och sådana påståenden som är ovetbara.

Hur skiljer du på fysik och metafysik?

[Pilatus]

”Frågan om vi kan veta något om metafysiken är en av de mest centrala och omdiskuterade frågorna inom filosofin.” - Google

Det finns lika mycket inom metafysik som är vetbart som inom fysiken. Vad tänker du på som kan vara svårt att veta något om? Vi kan skilja mellan påståenden och frågor som som vi kan veta något om och sådana påståenden som är ovetbara.

Hur skiljer du på fysik och metafysik?

Fysik är sådant du kan erfara med dina sinnen. Metafysik är sådant du tänker; logik, matematik, ontologi, religion, själen och liknande.

[xion]

I vårt medvetande kan alla slags tankar rymmas. Det är ju inte det jag skriver. Läs en gång till!
Metafysiska frågor kännetecknas just av att de inte kan avgöras genom empiriska experiment eller logiska bevis på samma sätt som kemi eller matematik.

Eftersom du medger att alla tankar ryms i vårt medvetande, borde det inte vara naturligt att de också klassades som metafysik?
Tankar har ju ingen fysisk existens, de existerar bara som fenomen i vårt medvetande.

Du missförstår ordets betydelse (denotation). Metafysik syftar inte på tankarnas läge eller hjärnans processer.
Metafysik handlar om tillvarons yttersta orsaker, ontologi. Även det som ligger bortom den sinnliga världen, religioners hinsides karaktär.

Ingen äger betydelsen av ett ord.
Att dela upp tillvaron i fysik och metafysik, som man gjorde utifrån Aristoteles skrifter, tycker jag var ett genidrag om man vill förstå världen.
Jag tycker att det är du som missförstår ordet metafysik.
Det du räknade upp (rödmarkerat) finns ingenstans förutom i vårt medvetande.
Mest bara "flum" som vi inte kan veta något om.

[Pilatus]

Eftersom du medger att alla tankar ryms i vårt medvetande, borde det inte vara naturligt att de också klassades som metafysik?
Tankar har ju ingen fysisk existens, de existerar bara som fenomen i vårt medvetande.

Du missförstår ordets betydelse (denotation). Metafysik syftar inte på tankarnas läge eller hjärnans processer.
Metafysik handlar om tillvarons yttersta orsaker, ontologi. Även det som ligger bortom den sinnliga världen, religioners hinsides karaktär.

Ingen äger betydelsen av ett ord. Att dela upp tillvaron i fysik och metafysik, som man gjorde utifrån Aristoteles skrifter, tycker jag var ett genidrag om man vill förstå världen. Jag tycker att det är du som missförstår ordet metafysik. Det du räknade upp (rödmarkerat) finns ingenstans förutom i vårt medvetande. Mest bara "flum" som vi inte kan veta något om.

Ja, metafysik fanns i de böcker som kom efter fysiken. Aristoteles beskrev dessa som studiet av "det varande såsom varande" (ontologi). Där fanns även ämnen som teologi, kausalitet och matematik.

[Vertumnus]

Eftersom du medger att alla tankar ryms i vårt medvetande, borde det inte vara naturligt att de också klassades som metafysik?
Tankar har ju ingen fysisk existens, de existerar bara som fenomen i vårt medvetande.

Du missförstår ordets betydelse (denotation). Metafysik syftar inte på tankarnas läge eller hjärnans processer.
Metafysik handlar om tillvarons yttersta orsaker, ontologi. Även det som ligger bortom den sinnliga världen, religioners hinsides karaktär.

Ingen äger betydelsen av ett ord.
Att dela upp tillvaron i fysik och metafysik, som man gjorde utifrån Aristoteles skrifter, tycker jag var ett genidrag om man vill förstå världen.
Jag tycker att det är du som missförstår ordet metafysik.
Det du räknade upp (rödmarkerat) finns ingenstans förutom i vårt medvetande.
Mest bara "flum" som vi inte kan veta något om.

Frågan här är väl hur saker når vårt medvetande, hur nära ligger det tänkta det upplevda? Logiska resonemang där den ena logiska slutsatsen dras ur den andra kan i princip fortgå i det oändliga. Under en sådan process riskerar resonemangets premiss att alltmer skymmas och förlora i betydelse.
Vi har språkliga uttryck som "sinnesnärvaro" eller "att vara från sina sinnen" som båda beskriver förnuftets oförmåga att på egen hand greppa den verklighet där det förmodas verka. Jag tror det så man skall förstå citatet av Kant: "Tankar utan innehåll är tomma, åskådningar utan begrepp är blinda".

[xion]

Du missförstår ordets betydelse (denotation). Metafysik syftar inte på tankarnas läge eller hjärnans processer.
Metafysik handlar om tillvarons yttersta orsaker, ontologi. Även det som ligger bortom den sinnliga världen, religioners hinsides karaktär.

Ingen äger betydelsen av ett ord. Att dela upp tillvaron i fysik och metafysik, som man gjorde utifrån Aristoteles skrifter, tycker jag var ett genidrag om man vill förstå världen. Jag tycker att det är du som missförstår ordet metafysik. Det du räknade upp (rödmarkerat) finns ingenstans förutom i vårt medvetande. Mest bara "flum" som vi inte kan veta något om.

Ja, metafysik fanns i de böcker som kom efter fysiken. Aristoteles beskrev dessa som studiet av "det varande såsom varande" (ontologi). Där fanns även ämnen som teologi, kausalitet och matematik.

Allt du nämner här finns bara i vårt medvetande och är därmed inte fysik, alltså metafysik.

[Pilatus]

[/color]Ingen äger betydelsen av ett ord. Att dela upp tillvaron i fysik och metafysik, som man gjorde utifrån Aristoteles skrifter, tycker jag var ett genidrag om man vill förstå världen. Jag tycker att det är du som missförstår ordet metafysik. Det du räknade upp (rödmarkerat) finns ingenstans förutom i vårt medvetande. Mest bara "flum" som vi inte kan veta något om.

Ja, metafysik fanns i de böcker som kom efter fysiken. Aristoteles beskrev dessa som studiet av "det varande såsom varande" (ontologi). Där fanns även ämnen som teologi, kausalitet och matematik.

Allt du nämner här finns bara i vårt medvetande och är därmed inte fysik, alltså metafysik.

Men slå då upp ordet metafysik i ett lexikon, ett ords betydelse (denotation) har inte att göra med med att vi tänker ordet. Ett strykjärn faller om vi släpper det, är en utsaga om fysik. Dess motsats strider mot vad som är bevisbart. Själen är odödlig är en metafysisk utsaga. Dess motsats är fullt rimlig.

[xion]

Ja, metafysik fanns i de böcker som kom efter fysiken. Aristoteles beskrev dessa som studiet av "det varande såsom varande" (ontologi). Där fanns även ämnen som teologi, kausalitet och matematik.

Allt du nämner här finns bara i vårt medvetande och är därmed inte fysik, alltså metafysik.

Men slå då upp ordet metafysik i ett lexikon, ett ords betydelse (denotation) har inte att göra med med att vi tänker ordet. Ett strykjärn faller om vi släpper det, är en utsaga om fysik. Dess motsats strider mot vad som är bevisbart. Själen är odödlig är en metafysisk utsaga. Dess motsats är fullt rimlig.

En utsaga (påstående) är en formulering av en tanke. Alltså metafysik oberoende av vad det handlar om.

[xion]

Du missförstår ordets betydelse (denotation). Metafysik syftar inte på tankarnas läge eller hjärnans processer.
Metafysik handlar om tillvarons yttersta orsaker, ontologi. Även det som ligger bortom den sinnliga världen, religioners hinsides karaktär.

Ingen äger betydelsen av ett ord.
Att dela upp tillvaron i fysik och metafysik, som man gjorde utifrån Aristoteles skrifter, tycker jag var ett genidrag om man vill förstå världen.
Jag tycker att det är du som missförstår ordet metafysik.
Det du räknade upp (rödmarkerat) finns ingenstans förutom i vårt medvetande.
Mest bara "flum" som vi inte kan veta något om.

Frågan här är väl hur saker når vårt medvetande, hur nära ligger det tänkta det upplevda? Logiska resonemang där den ena logiska slutsatsen dras ur den andra kan i princip fortgå i det oändliga. Under en sådan process riskerar resonemangets premiss att alltmer skymmas och förlora i betydelse.
Vi har språkliga uttryck som "sinnesnärvaro" eller "att vara från sina sinnen" som båda beskriver förnuftets oförmåga att på egen hand greppa den verklighet där det förmodas verka. Jag tror det så man skall förstå citatet av Kant: "Tankar utan innehåll är tomma, åskådningar utan begrepp är blinda".

Om man inte har det sammanhang ett citat är taget ur kan det missförstås.
Lösryckt måste man läsa som det står.

[Pilatus]

Allt du nämner här finns bara i vårt medvetande och är därmed inte fysik, alltså metafysik.

Men slå då upp ordet metafysik i ett lexikon, ett ords betydelse (denotation) har inte att göra med med att vi tänker ordet. Ett strykjärn faller om vi släpper det, är en utsaga om fysik. Dess motsats strider mot vad som är bevisbart. Själen är odödlig är en metafysisk utsaga. Dess motsats är fullt rimlig.

En utsaga (påstående) är en formulering av en tanke. Alltså metafysik oberoende av vad det handlar om.

Det är lätt att tro att allt som tänks är metafysik, men det stämmer inte. Allt som tänks finns i medvetandet, men det kan sorteras in i olika fack.
Men jag får väl acceptera att du inte förstår en av filosofins mest grundläggande begrepp, skillnaden mellan fysik och metafysik.

Fysik är läran om hur den materiella världen fungerar (massa, energi, krafter, tid och rum). Exempel: När du släpper strykjärnet faller det. Detta är fysik (gravitation). Det är objektivt – det händer oavsett vad du tänker eller tror om saken. Det kan mätas, vägas och förutsägas.

Metafysik, frågor om varför världen finns, vad som är verkligt, och vad existens faktiskt är. Vad som ligger "bortom" (meta) det rent fysiska.
En metafysisk fråga kan vara, varför finns det något snarare än ingenting?

[xion]

Men slå då upp ordet metafysik i ett lexikon, ett ords betydelse (denotation) har inte att göra med med att vi tänker ordet. Ett strykjärn faller om vi släpper det, är en utsaga om fysik. Dess motsats strider mot vad som är bevisbart. Själen är odödlig är en metafysisk utsaga. Dess motsats är fullt rimlig.

En utsaga (påstående) är en formulering av en tanke. Alltså metafysik oberoende av vad det handlar om.

Det är lätt att tro att allt som tänks är metafysik, men det stämmer inte. Allt som tänks finns i medvetandet, men det kan sorteras in i olika fack.
Men jag får väl acceptera att du inte förstår en av filosofins mest grundläggande begrepp, skillnaden mellan fysik och metafysik.

Fysik är läran om hur den materiella världen fungerar (massa, energi, krafter, tid och rum). Exempel: När du släpper strykjärnet faller det. Detta är fysik (gravitation). Det är objektivt – det händer oavsett vad du tänker eller tror om saken. Det kan mätas, vägas och förutsägas.

Metafysik, frågor om varför världen finns, vad som är verkligt, och vad existens faktiskt är. Vad som ligger "bortom" (meta) det rent fysiska.
En metafysisk fråga kan vara, varför finns det något snarare än ingenting?

Läran om hur den materiella världen fungerar är också metafysik, precis som allt annat vi tänker oss.
Gavitation är fysik därför att det kan upplevas med våra sinnen.
Filosofi är rent tänkande, alltså metafysik.