Den fria viljan

[Algotezza]

Era fria viljor tycks enbart handla om att välja mellan äpplen och päron.

Eller moddar sossar eller vänstern

teosofi antroposofi eller Martinus

religion eller ateism

chips användes bara för att ge exempel

elvis eller tommy

beatles eller stones


Väljer vi fritt eller ej, oavsett vad saken gäller?

Om inte annat kan vi välja att tänka ut alternativ till det vi gör...

Fri vilja = kunna använda sin fantasi?

När Gud tar sin får Fan ta sin...

/Algotezza

[Pilatus]

Min far tyckte mycket om klassisk musik, och särskilt italiensk opera stod högt på hans önskelista.
Mellansatserna i Mozarts violinkonserter är andra av våra favoriter. Jag har tveklöst ärvt hans musikintresse och speciella musiksmak.

För ett antal år sedan fanns det i P2 ett program där man spelade upp och resonerade kring fem olika tolkningar av ett musikstycke. Oerhört instruktivt. Jag tillämpar metoden emellanåt. Varför man tycker somliga inspelningar är bättre än andra kan tyckas mycket subjektivt. Det är dock en åsikt som jag aldrig till fullo delat. Eller är det för selektivt med risk för att jag bedömer hantverket och tekniken före uttrycket?

Varför vi blir så hänförda av den här musiken, och tycker den är vacker, fascinerar och är värt att begrunda.
Något bra svar på vad orsaken är har jag inte, annat än att vi tydligen ärvt vissa referensförutsättningar till det som ger oss skönhetsupplevelsen.

Platon ansåg att det sköna är skönt för att det har del i det skönas idé. Det är säkert mer trivialt. Vi lär oss, när vi börjar förstå så märker vi att vi kan göra egna bedömningar som ofta sammanfaller med andras omdömen. Vi kan urskilja vad som är bra, inte bara virtuost.

Om någon skulle fråga mig, vilken musik VILL du lyssna på förstår du vad svaret blir, men är det enbart av egen FRI VILJA jag väljer ?
Jag skulle utan större samvetsbetänkligheter kunna svara ja, men inser samtidigt att det inte enbart är mitt eget val.
Så mycket längre kanske vi inte kommer ?

Jo, ett steg till anser jag det vara när vi börjar fundera på Béla Bartóks stråkkvartetter och Beethovens stora fuga. Eller är det bara ett slags utforskande, en nyfikenhet på våra gränser?
Fri vilja, jodå det är det. Jag har aldrig haft något annat som tvingat mig än intresset av att förstå och glädjen i att finna det som jag finner vackert eller litet mer modernt än klassicismens och romantikens estetik. Steve Reich kanske, Different Trains är bra.

[förstår mig själv]

Förr gillade jag musik. Började redan i15 års åldern lyssna på klassisk musik. Pappa hade en grammofon.Han hade bl.a. Beethovens 5a. Och mussorgskis tavlor på en utställning. Han hade även en del orgelverk av Bach och shuberts stråkkvintett samt någon stråkkvartett av Beethoven. Framförallt älskar han Mahler, gillar själv inte Mahler. Sedan 3år har jag knappt lyssnat alls på musik. Musik är logiskt och skapar känslor hos lyssnaren. Spinoza angav att musik var något gott när man var deprimerad. Musiken tenderar att bilda norm tyvärr, även där vill ungarna vara som andra.

[Anders]

Musiken är ändå rätt konstant tycker jag. Spelade in min första kassett innan många här ens var tilltänkta, en sån där Philips som spolade om man drog knoppen åt nåt håll och spelade om man drog den neråt, kopplad med din-kontakt till farsans gamla grundig radio i trä.
Först några sekunder "Moldy old dough" våldsamt överstyrt, "16 tons" i nån coverversion, "Blue swede ties" med Tremeloes och Kaj Kindvall några sekunder, för att sen hoppa in mitt i "Easy action" med T Rex.
Och grejen är att jag tycker ungefär samma om de olika låtarna, de ger mig samma känslor, även om det går 5-6 år mellan varje gång jag lyssnar på det där bandet. 16 tons mesig och Easy action häftig. Så det slår an i några färdigprogrammerade synapser uppe i huvvet.

En annan sak : Det här antingen-eller är väl då det kommer till sin spets, då man verkligen måste försöka kliva ur det här relativistiska och måste ta ett beslut. Håller med Kierkegaard (har inte läst honom men det är det intryck jag fått) att det är där den fria viljan verkligen kommer till sin rätt, då man måste besluta sig om man skall flytta, skilja sig eller vad det nu kan vara.
Sen finns det ju en skog med fluffigare viljeyttringar som då i musiken, men det är i de stora antingen-eller den fria viljan, om den nu finns, verkligen manifesterar sig.