Existerar vi?

[Esther]

Finns det alltid olika metoder. Jag använder min.

Det du skriver är inte något som jag förväntar mig som svar av en bildad människa.

OH, vad du förväntar dig. Är uppenbarligen inte vad jag (subjektet här) önskar
Återigen, vi ser "saken" från olika vinklar.

Sagt på ett annat sätt : du eller någon, inför inte spelregler för mig.
Autonomi, du vet.

[Pilatus]

Sagt på ett annat sätt : du eller någon, inför inte spelregler för mig. Autonomi, du vet.

Du får i så fall hålla till godo med din autonomi.

[Esther]

Sagt på ett annat sätt : du eller någon, inför inte spelregler för mig. Autonomi, du vet.

Du får i så fall hålla till godo med din autonomi.

Ja, det - och absolut ingenting annat - har varit och är min lott.
Att göra det bästa av den är knappast klandervärt.
Var inte indignerad
Det gör mig ont.

[Illusionen]

Frågeställningen är onekligen intressant.
Om du har missat något är kanske beroende av hur djupt du eftersträvar att se.
Allt skall dock i slutänden visa sig vara en undflyende illusion.
För att förstå detta, och vad begreppet EXISTERA representerar, behövs kunskap
om "jagets" natur och dess REFERENS-beroende förankring.
Frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion (fri från våra atomära begrepp
= ”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt (beskrivbart inom ramen för det förnimbara),
är därför fascinerande och återstår att här besvara för att ge ”existera” en djupare förankring.
Så hur definieras lämpligen existera i detta sammanhang ?

/ Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=YSY3zPluWCk

En illusion, liksom en hallucination är ändå en existens, om än i andra former. Det krävs någon form av existens för att framkalla en illusion eller en hallucination, som jag tänker det.

Ja, det undrar jag med lite över, hur ska begreppet egentligen definieras? Jag har även lite problem med att förstå ibland vad folk menar när de säger att något inte är verkligt. En lögn kan jag förstå vad det är, om en person hävdar att det står en kopp på ett bord exempelvis, trots att personen vet att det inte står någon kopp där, då är det en lögn. Däremot är drömmar verkliga, eftersom drömmar är upplevelser, om vi utgår från att vi upplever. Samma sak med fantasier då.

Se gärna mitt inlägg,
Vad utgör medvetandets referens?
Inlägg av Illusionen » 05 aug 2018 10:23

[hypotermi]

Se gärna mitt inlägg,
Vad utgör medvetandets referens?
Inlägg av Illusionen » 05 aug 2018 10:23

Jag hittade länken, tror det blev rätt: viewtopic.php?t=10395&start=4830

• Krävs det ”något” för att verkligheten, så som du förnimmer den, skall existera ?

Som spontant svar på den frågan skulle jag svara ja, eftersom det syftar till en persons upplevelser. För att medvetandet ska kunna uppfatta något så krävs en yttre stimulas typ.

• Om så är fallet, vilka kännetecken och egenskaper tillskriver du detta ”något” ?

Egenskaper kan man ju tvista om i viss mån men kännetecken är ju materien, kyla och värme, ljud och ljus i stora drag.

• Kan "något" då beskrivas via vår verklighets begrepp inkl storheter ?

Ja, men hur väl det överensstämmer med hur det skulle se ut om vi kunde ställa oss utanför den här världen vet jag inte. Vi är de betraktande subjekten här.
Jag tänkte mer på att det kanske inte finns någonting, inget medvetande, inget universium, ingenting. Problemet är ju att är ingenting någonting, eller är det avsaknaden av någonting? Grundtanken i tråden var ju lite det att hur kan vi existera nu, om ci aldrig kommer att ha existerat i framtiden. Kan mycket väl vara så att jag har missat något grundläggande av olika orsaker.

[klorofyll]

Var inte indignerad

Kan det vara Pilatus signum?

[Pilatus]

Var inte indignerad

Kan det vara Pilatus signum?

Nej, jag har inte något signum, speciellt inte så länge diskussionen handlar om filosofi.

[klorofyll]

Var inte indignerad

Kan det vara Pilatus signum?

Nej, jag har inte något signum, speciellt inte så länge diskussionen handlar om filosofi.

Mitt signum är typ: allt är meningslöst... I sådana stunder brukar du ha en nykter syn! Jag får väl rycka upp mig...

[Pilatus]

Nej, jag har inte något signum, speciellt inte så länge diskussionen handlar om filosofi.

Mitt signum är typ: allt är meningslöst... I sådana stunder brukar du ha en nykter syn! Jag får väl rycka upp mig...

Om du verkligen ansåg att allt var meningslöst, skulle du skriva på forumet då?

[klorofyll]

Allt är inte meningslöst. Vänskap är meningsfullt tex.

[Esther]

Nåja... eller bättre sagt ... såja....
Vore det inte så - att vi existerar - hade vi inte skrivit på forumet och dessutom varit väldigt lite överens och vidare mycket lite i koncensus och blivit överraskade över vad andra skriver som vi inte helt förstår. Hade detta varit mina egna självfabricerade tankar - hade jag fattat vad andra menat och inte ens behövt besvära mig att fråga.

[Esther]

Det som skiljer en psykiskt frisk person från en psykiskt inte så frisk person är det faktum att en som är frisk fråga om andras svar eller skrivelser. För att man inte greppar dessa.

De som är psykiskt icke friska tror sig veta om den andres mening, varför de skriver det de skriver, med vilken intention och till och med tror de sig kunna läsa in i skriftliga meddelanden - om individen som skriver är arg, ledsen, glad mm --- utan att denne skriver olika smilies för att visa på sinnesstämning. Det är den där omnipotenta galenskapen att tro sig ha tillgång till en annan individs inre sinnesstämningar och intentioner.

Vilket inte är friskt. De som lider av detta brukar också ha problem med att avgöra vad som är verklighet och dröm, fantasier och verklighet. De tror sig veta om andras intentioner och läser in hela sitt eget inre mönster i andra och därmed projicerar de sig själva i andra.


ganska enkel matte - små barn kan skilja direkt vad som är sagor och verklighet - de barn som inte kan detta --- brukar växa ur det vid 9-11 års ålder.

[xion]

små barn kan skilja direkt vad som är sagor och verklighet - de barn som inte kan detta --- brukar växa ur det vid 9-11 års ålder.
Men en del växer aldrig ur det

[klorofyll]

Det som skiljer en psykiskt frisk person från en psykiskt inte så frisk person är

Framför allt att man rationaliserar bort sådant som inte är "verkligt".

små barn kan skilja direkt vad som är sagor och verklighet - de barn som inte kan detta --- brukar växa ur det vid 9-11 års ålder.

Jag har aldrig haft problem med det... Jag har aldrig drömt, jag har levt drömmen.

[klorofyll]

små barn kan skilja direkt vad som är sagor och verklighet - de barn som inte kan detta --- brukar växa ur det vid 9-11 års ålder.
Men en del växer aldrig ur det

Nej det är helt riktig, vissa är utvecklingsstörda... Ser inte det roliga dock.