Vad är meningen med livet?

Moderator: Moderatorgruppen

pumuckl
Inlägg: 17
Blev medlem: 09 okt 2007 10:02

Inläggav pumuckl » 09 nov 2007 16:19

A skrev:Nä. Ärligt, jag vet inte vad jag pratar om.
Detta känns bara löjligt, hejdå.


Vad är det som retar dig? Beskriv noga.

A
Inlägg: 486
Blev medlem: 23 aug 2004 18:17

Inläggav A » 09 nov 2007 16:31

Att jag försöker lista ut något, försöker få tag på något och så får jag inte tag på det, och så blir jag alldeles till mig. Då tappar jag fästet och när jag tappat fästet så brukar jag upptäcka nuet igen, och blir återigen fascinerad och får återigen hoppet tillbaks, tron på att en ny värld är precis lika sannolik som en gammal.

idealisten
Inlägg: 1
Blev medlem: 07 nov 2007 00:36

Inläggav idealisten » 09 nov 2007 21:24

Just det -vad är meningen med livet?

Jag tänkte försöka komma med ngt sorts svar till frågan, med utgångspunken att det finns en mer eller mindre universell mening (hur osannilikt det nu än skulle vara). . Hursomhelst..

Vad vi borde tänka på när vi bestämmer oss för svaret är att se vad vi egentligen kan göra här som människor. Om det finns ett syfte till varför vi är här så borde vi uppfylla syftet, oavsett om vi är medvetna om det eller ej. Det enda syftet som jag tycker vi människor faktiskt uppfyller är att vi upplever, relaterar till omgivningen.
Jag skulle alltså vilja påstå att meningen med livet är att kunna relatera till det.

tobiias
Inlägg: 64
Blev medlem: 17 okt 2007 05:34

Inläggav tobiias » 10 nov 2007 03:56

Vad är meningen med djurs liv? Är det samma som för människor?

Explorer
Inlägg: 134
Blev medlem: 19 okt 2007 14:56

Inläggav Explorer » 10 nov 2007 16:12

Livets mening är att grubbla över livets mening?
Varför skulle livet ha en "högre" mening eller ett syfte öht.?
Zokrates skrev en snygg sammanfattning om livets uppkomst i tråden
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?p=73018#73018
Men någonstans, på något sätt, sker ett kvalitativt språng i livets utveckling där den mest utvecklade livsformen, homosapiens, utvecklar ett medvetande som har förmågan till självreflektion. Genom abstraktion lösgöres, frikopplas, det egna jaget och objektivt ser man sig själv endast som materiens manifestationsform. Det rationella tänkandet vill då genast inordna detta i en struktur med kausaliteten som ledstjärna. Var kommer jag in i denna kausalitetskedja, i denna växelverkan? Har mitt liv inget annat syfte än att vara ett moment i densamma?

Nåväl, lite amatörtankar såhär en lördagseftermiddag äro väl på sin plats?
Men kan någon av er förklara varför människan ständigt ställer existentialistiska frågor och söker förklaring, ett syfte, en mening till sin existens?

redwood
Inlägg: 6
Blev medlem: 23 okt 2007 19:18

Inläggav redwood » 10 nov 2007 21:42

mingel
esse est percipi

Explorer
Inlägg: 134
Blev medlem: 19 okt 2007 14:56

Inläggav Explorer » 10 nov 2007 21:45

skitförklaring

Tony The Pony
Inlägg: 342
Blev medlem: 12 jul 2005 23:14

Inläggav Tony The Pony » 10 nov 2007 21:47

Det finns ingen mening - det är meningen!

Go bananas !!  :twisted:

Explorer
Inlägg: 134
Blev medlem: 19 okt 2007 14:56

Inläggav Explorer » 10 nov 2007 21:50

fu too

Explorer
Inlägg: 134
Blev medlem: 19 okt 2007 14:56

Inläggav Explorer » 10 nov 2007 21:51

ditt jävla hjärnsläpp. ställde en allvarlig fråga.

redwood
Inlägg: 6
Blev medlem: 23 okt 2007 19:18

Inläggav redwood » 10 nov 2007 21:54

mingel
esse est percipi

redwood
Inlägg: 6
Blev medlem: 23 okt 2007 19:18

Inläggav redwood » 11 nov 2007 14:25

mingel
esse est percipi

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 11 nov 2007 18:18

Jag kan inte se något djupare syfte för någon existens annat än att överleva och därmed ingår då som en följd av detta ett  mål, att föröka sig. Som en följd av syftet och målet uppstår en spridning av livet.

Finns det en mening bakom detta, en medveten tanke eller en reflexion som skall behöva rättfärdiga det som är, nej. Ett liv är en del av ett skeende som inte behöver ha en bakomliggande högre mening för att uppfylla dess syften och mål. Det finns ingen medveten planerad mening med ett liv i sig självt, avskilt från allt, varken innan eller efter dess existens.

Ju mer du söker och ju djupare kunskap om världen du erhåller, desto mer skall du förstå att allt du finner är död. Denna död är det lik som skapar din tillfälliga mening i tillvaron och gör dig till herre över syftet och i stånd att genomföra målet.
Detta är det yttersta, bortom all timlighet.

MissKafka
Inlägg: 24
Blev medlem: 06 okt 2007 12:36
Ort: another place

Inläggav MissKafka » 11 nov 2007 18:32

Om meningen med ens existens är överlevnad och att föröka sig så undrar jag vad som är meningen för dem som inte kan föröka sig? Klart, ren överlevnad finns ju kvar..... kanske i och för sig verkar meningsfullt, vissa dagar.....

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Inläggav Fromm » 11 nov 2007 21:36

Cosmic philosopher skrev:Just det -vad är meningen med livet?

Cosmic philosopher skrev:Välkommen i samma klubb Algotezza!Jag är också en Martinusian men även nyfiken på andra filosofer och tänkesätt givetvis.
Även att se hur ateister kan få ihop det med en mening med livet och hur de motiverar detta etc....

Rekryterings psykologin bakom religion och kulter.
Vad missionärer och rekryterare försöker göra är att kontrollera din självkänsla.

Först gäller det att fiska efter mottagliga personer.
Här på FF finns bra fiskevatten med gott om folk som söker efter meningen med livet.

Tydliggör och förstora sedan deras problem. Sänk deras självkänsla, t.ex. med att hitta en mening med livet.  
Få dem sedan att känna sig bättre.

Repetera 2-3 ggr tills deras självkänsla är beroende av kulten.
Avslöja sedan den ”rätta” tron. Förstärk gärna beroendet med andra knep.

Samma teknik fungerar och används för att rekrytera folk till mycket annat.  :(


http://hypnosiscontrol.com/the-psycholo ... sreligion/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Martinus


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster