Pilatus skrev:Illusionen skrev:Till alla er som lever i tron att fenomenet TID är trovärdigt definierat, ...
Du skriver om "Gummisnoddens skalära förändring" som "förflyttning" och "som ingrediens i konceptets definition av TID".
Om det nu är en rörelse som ingår i konceptets definition av tid, så liknar det ju vad jag skriver om att tid är avståndet mellan händelser och även Lars-Göran Johanssons beskrivning att tid används för att jämföra tillståndsförändringar hos fysiska objekt, antingen förflyttningar i rummet eller inre tillståndsförändringar.
Din uppsats verkar vara i behov av en viss korrigering. Jag är osäker på hur du betecknar storhetssymboler (ej versaler). T ex hastighet, v(elocitet) och konstanten c, ljusets hastighet i vakuum. Kanske framgår det av sammanhanget för den som kan litet mer, men varför acceptera uppenbara fel?
En anledning till att den allmänna relativitetsteorin inte definierar tid explicit är att den ingår i begreppet rumtid.
Vidare uppehåller du dig mycket kring den speciella relativitetsteorin. Borde inte intresset ligga på den allmänna relativitetsteorin? Tid och gravitation är ju där nära förbundna med varann. T ex så går tiden långsammare under inverkan av gravitation. "En praktisk konsekvens av detta är att GPS-satelliternas atomklockor måste korrigeras med hänsyn till att gravitationen är svagare på satellitbanornas avstånd jämfört med gravitationen vid jordytan."
Gummisnodd-metaforen är enbart tänkt att förklara hur en imaginär/dold/balanserad dubbel-rotation
kan beskrivas vid skalär förändring. (Det sker en växling mellan linjärt och cirkulärt inom vxv, pga DRP)
Det är därför jag skriver ”(inkl DRP)”, för att förtydliga att det rör sig om en delprincip ingående i DRP.
Vad gäller uppsatsens utformning är vi nog överens, men jag har för tillfället inte tid att omarbeta den.
Min förhoppning är att i en mer slutlig form även få med principen för det jag benämner ”avig och rät”.
Gravitationen är i min tolkning beroende av polarisationen av grundtillståndet, G, som i sin tur är beroende
av principen ”avig och rät”.
Nyligen skrev jag i ett inlägg citat, ”För några år sedan hade jag kontakt med en trevlig matematiker
från Uppsala. Han visade mig ett examensarbete där han härledde väteatomen, om jag nu minns rätt.
Det var ett uttryck i vilket olika varianter av Eulers formel ingick i såväl täljare som nämnare.
Jag är intresserad av att, om möjligt, få ta del av detta, men kan inte finna något på nätet.
Känner du till uttrycket ifråga, eller något liknande, och i så fall hur får man tag i informationen ?”
Har du kanske tillgång till informationen ?
/ Illusionen