Antic skrev:Logik
Det finns inget undantag från den, inte ens ett. Skall vi följa logik så finns det ingen begynnelse utan någon/något måste alltid funnits och vara utan början.
Satsen, att det inte finns någon begynnelse är endast ett antagande. Än mer problematiskt blir det om vi gör antagandet att det alltid måste ha funnits något. Det är en oerhört statisk syn på tillvaron. Skulle antagandet vara sant får vi göra om hela termodynamiken. Materien är inte statisk, energitillstånden ändras efterhand.
Antic skrev:Det är enda sättet att följa logik och komma ifrån att något kommer av ingenting.
Vad är det för logik du hänvisar till? Det finns ingen logik som hindrar att något kan hända utan orsak. Krävs ingen orsak så lägger inte logiken några hinder i vägen.
Antic skrev:Däremot kan inte den/det som är utan början komma från ingenting eller från något, och vi följer logik.
Så slipper vi hamna i evighets-loopen också på köpet. Vem skapade den som skapade den som skapade den etc.
Du tvingas bortse från åtskilliga fakta för att din teori skall kunna stämma på någon enda punkt. Materiens sammansättning, mängden mycket långlivade isotoper och annat, pekar på att universum har en specifik ålder. Universum kan inte ha expanderat under tusentals miljarder år. Det finns inte tillräckligt med materia för att universum skall kunna expandera under oändlig tid och där utslocknade stjärnsystem ersätts av nya. Materien kommer till slut att vara alltför utspridd.
Enklast är att stödja sig på vetenskapliga upptäckter. I de fall vetenskapens upptäckter går emot religiösa uppfattningar så har det alltid visat sig att religionen haft fel i slutändan. Religionen har alltid velat bevara det som är, de gamla antika uppfattningarna. Var och en får givetvis tro på livets fortsättning i någon form. Men varför bråka om vad vi faktiskt vet om universum och materiens sätt att fungera?