Vad utgör medvetandets referens?

[Antic]

Men det är via våra sinnen vi avläser mätetalen, oavsett om vi mätt strålning eller kosmisk bakgrundsstrålning. Teleskop och olika mätinstrument kan ses som förlängningar av vår förnimmelseförmåga. Det är ju så de funkar. Det vi inte kan förnimma själva direkt kan vi få ett hum om genom mätapparatur. Men det är alltså vi som avläser mätetalen och vi som använder dem för våra syften. Vi tolkar dem och sätter dem i ett sammanhang som ger dem mening. Utan kontext är siffror utan mening.

/Algotezza

Oavsett om våra sinnen är fria så är resultatet på mätinstrumentet alltid detsamma. 1 km kommer alltid vara 1 Km oavsett hur vi än uppfattar den. Vi är oförmögna att se någonting som ett fast mått eftersom vi upplever världen. Det är just därför vi behöver fasta värden som vi alla kan följa, oavsett hur vi upplever dem.

Matematiken låter oss skåda utanför oss själva i en värld där det finns fasta mått.

[Antic]

Illusionen

Låt inte mig hindra dig från att ta upp dina teorier, vem vet, vi kanske kan snappa upp något bra från varandra till och med och komma vidare båda två när det gäller att sätta en referens för ett medvetande. Du brukar för det mesta ha ganska läsvärda inlägg.

[Algotezza]

Men det är via våra sinnen vi avläser mätetalen, oavsett om vi mätt strålning eller kosmisk bakgrundsstrålning. Teleskop och olika mätinstrument kan ses som förlängningar av vår förnimmelseförmåga. Det är ju så de funkar. Det vi inte kan förnimma själva direkt kan vi få ett hum om genom mätapparatur. Men det är alltså vi som avläser mätetalen och vi som använder dem för våra syften. Vi tolkar dem och sätter dem i ett sammanhang som ger dem mening. Utan kontext är siffror utan mening.

/Algotezza

Oavsett om våra sinnen är fria så är resultatet på mätinstrumentet alltid detsamma. 1 km kommer alltid vara 1 Km oavsett hur vi än uppfattar den. Vi är oförmögna att se någonting som ett fast mått eftersom vi upplever världen. Det är just därför vi behöver fasta värden som vi alla kan följa, oavsett hur vi upplever dem.

Matematiken låter oss skåda utanför oss själva i en värld där det finns fasta mått.

Människan har uppfunnit och definierat mätskalor och mätsorter, hon har uppfunnit mätinstrumenten. Ett mått blir bara begripligt när vi jämför med andra mått. Mått är inte fasta - vad vi får för mätvärden beror på i vilken skala vi mäter. Vad är en kilometer om vi inte jämför med decimetern och milen?

/Algotezza

[Antic]

Det finns bara ett korrekt sätt att mäta på, det som den objektiva världen där ute bestämmer åt oss. Sen spelar det ingen större roll vad vi kallar våra mått eller hur våra siffror ser ut. Det är det som är det viktiga, att det bara finns ett korrekt sätt att beräkna. Tack vare det så har vi kunnat räkna ut ganska mycket om den objektiva världen och lärt oss mycket om allting.

[Algotezza]

Det finns bara ett korrekt sätt att mäta på, det som den objektiva världen där ute bestämmer åt oss. Sen spelar det ingen större roll vad vi kallar våra mått eller hur våra siffror ser ut. Det är det som är det viktiga, att det bara finns ett korrekt sätt att beräkna. Tack vare det så har vi kunnat räkna ut ganska mycket om den objektiva världen och lärt oss mycket om allting.

Vilket är det korrekta sättet att mäta och väga? Hur många decimaler? Laser - måttband?

/Algotezza

[Antic]

Det fina är att räknar vi fel så märker vi det snabbt eftersom då den objektiva världen inte stämmer med våra beräkningar. Sen kan det vara allt från beräkning av planetbanor till avstånd eller massa.

Ett aldrig så litet fel ställer till det snabbt för oss och inget stämmer med världen därute.

Därför finns det bara ett sätt att räkna rätt på, och det bestämmer världen därute, inte vi.

[Algotezza]

Det fina är att räknar vi fel så märker vi det snabbt eftersom då den objektiva världen inte stämmer med våra beräkningar. Sen kan det vara allt från beräkning av planetbanor till avstånd eller massa.

Ett aldrig så litet fel ställer till det snabbt för oss och inget stämmer med världen därute.

Därför finns det bara ett sätt att räkna rätt på, och det bestämmer världen därute, inte vi.

Hur avgör du om den objektiva världen överensstämmer med mätningarna/ beräkningarna eller ej? Du vet ju något om den bara via mätningar. Hur vet du om du mäter rätt?

/Algotezza

[Pilatus]

teorin för kvantfysiken är inte klarlagd och dessutom, fotonen är en gåta den kan upehålla sig på andra ställen än man väntat då den betraktas av någon än då den inte betraktas. En gåta.

Jag har svårt att förstå hur du menar. Kvantfysiken ägnas oerhört mycket forskning och kunskapen växer varje dag. Man får anlägga litet andra synsätt på elementarpartiklar än på biljardbollar, det är sant, men det betyder inte att vi inte vet hur de uppför sig. Fotonens dubbelnatur t ex. Det blir inte riktigt rätt om vi betraktar den som en våg, inte heller som en partikel. Fotonen uppför sig som en foton, men som sådan kan den beskrivas.

Men logiken är ändå där om man hade vetat varför och grundorsakerna. Varför naturlagarna säger så. Fler gåtor är vi se bara ljus elektromagnetiska strålningar med våglängder mellan 390 780 nanometer och det är massor vi inte ser.,,,

Det är sant att det obeväpnade ögat har begränsningar. Men det är lätt avhjälpt, det finns mängder av olika instrument som kan hjälpa oss att se hur olika slags strålning breder ut sig. Läs några sidor astronomi så ser du att man kan göra bilder inom ett mycket stort spektra, röntgen, mikrovågor, infraröd bakgrundsstrålning och mycket annat.

[Joakim Grundh]

Oj vad många sidor skrivna. Var en spännande tråd i början, men för lång att ta sig hela vägen.

Som jag ser det kan hjärnan, medvetandet, sinnet eller kalla det vad ni vill, inte ha någon annan referens än sig själv. Jag tror att ett problem med våra studier och funderingar kring medvetandet är att vi gör ett objekt av det. Om vi ser på våra minnen tex så skapar de ju stämningar, känslor, kanske till och med rädslor. Är inte då minnet i sig ett medvetande? Eller är det där minnet ett innehåll i medvetandet?

Jag tror istället att vårt medvetande är just sådana minnen, eller sedimenteringar, av tidigare tillstånd. Och jag tror att vi börjar väldigt lätt, med sådana saker som att skaffa oss begrepp, eller medvetande om, som kontrast. Eller ett, som i enhet. Och så bygger vi på det hela med begrepp och känsloströmningar.
Därför som vi kan se att vissa inte kan bli medvetna om något en annan kan vara medveten om. Som empati för en smärta eller så. Har vi inte älskat med passion kommer vi inte förstå smärtan i förlusten av en sådan relation.

[Algotezza]

Men logiken är ändå där om man hade vetat varför och grundorsakerna. Varför naturlagarna säger så. Fler gåtor är vi se bara ljus elektromagnetiska strålningar med våglängder mellan 390 780 nanometer och det är massor vi inte ser.,,,

Det är sant att det obeväpnade ögat har begränsningar. Men det är lätt avhjälpt, det finns mängder av olika instrument som kan hjälpa oss att se hur olika slags strålning breder ut sig. Läs några sidor astronomi så ser du att man kan göra bilder inom ett mycket stort spektra, röntgen, mikrovågor, infraröd bakgrundsstrålning och mycket annat.

Det vi inte kan se och höra kan transponeras om så vi kan förnimma det ändå. Kanske kan vi en dag kunna använda en extranäsa så vi kan lukta som en hund. Dock är det svårare att veta vad som händer i hundens hjärna när den sniffar.

Samma sak med vår begränsade hörsel. En gång på 90-talet var jag med yngste sonen på fladdermussafari här i Lund en septemberkväll, och vi hade då utrustning som drog ner svängningstalet på de högsta tonerna hos unga fladdermöss så vi kunde höra dem - och på så vis ana var de kunde finnas.

/Algotezza

[Pilatus]

Hela evolutionsteorin är så ofattbart simplifierad att den inget har med någon verklighet att göra, där allt består av överlevnad, inlärda beteenden och kemiska reaktioner där man inte ens kan förklara 1% av hur den skulle gått till annat än genom rena spekulationer som inte har någon som helst fakta som backar upp.

Med hjälp av DNA-analyser kan man se släktskapsförhållanden väldigt väl. Det har hänt mycket sedan Charles Darwin skrev om arternas uppkomst.

Hur skulle medvetandet blivit till? Det mest komplicerade i hela universum, så obegripbart att det faktiskt skapar upplevelsen av hela universum och något vi begriper noll om även idag.

Jag är av uppfattningen att medvetandet inte är något som finns separat från vår kropp. Det är en fysikalism som undviker den gamla dualismen mellan kropp och själ.

Vi är inga överlevare över huvudtaget, precis tvärtom faktiskt. Vi är lata livsnjutare och skulle helst inte vilja lyfta ett finger om vi kunde. Precis som vi beskrivs i Bibeln.

Riktigt så bra blev det nu inte. Möjligen förbisåg du vad som skrevs i 1 Mos 3:18,19
"Du skall äta av växterna på marken,
du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett
tills du vänder åter till jorden."

[Antic]

Hur avgör du om den objektiva världen överensstämmer med mätningarna/ beräkningarna eller ej? Du vet ju något om den bara via mätningar. Hur vet du om du mäter rätt?

/Algotezza

Skicka upp en raket med bara ett litet fel i kalkylen. Jag ställer inte upp som passagerare, gör du? Sen beräknar vi planetbanorna fel och kortar ett dygn till 3 timmar samt utökar veckan till 9 dagar. Dvs vi ändrar värdena godtyckligt efter upplevelse och struntar i den objektiva världen. Betänk sedan effekterna av detta när den objektiva världen vägrar att ändra på något.

[Antic]

Med hjälp av DNA-analyser kan man se släktskapsförhållanden väldigt väl. Det har hänt mycket sedan Charles Darwin skrev om arternas uppkomst.

Fråga dig varför det är så stor skillnad mellan oss och en schimpans mentalt fast vi är otroligt genetiskt lika.

Jag är av uppfattningen att medvetandet inte är något som finns separat från vår kropp. Det är en fysikalism som undviker den gamla dualismen mellan kropp och själ.

Är det därför du kan skapa upplevelser inom dig som inte är det minsta fysiska? Ta på en av dem får du se hur fysisk den tänkta cykeln är som du ser framför dig. Eller en dröm.

Riktigt så bra blev det nu inte. Möjligen förbisåg du vad som skrevs i 1 Mos 3:18,19
"Du skall äta av växterna på marken,
du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett
tills du vänder åter till jorden."

Efter synden ja, varför tror du att människan inte gillade att slita för sitt bröd och varför arbete var ett straff? Och hur tror du hon levde före synden i sitt paradis?

[Pilatus]

Hur avgör du om den objektiva världen överensstämmer med mätningarna/ beräkningarna eller ej? Du vet ju något om den bara via mätningar. Hur vet du om du mäter rätt?

Skicka upp en raket med bara ett litet fel i kalkylen. Jag ställer inte upp som passagerare, gör du?

Så vad är tillräcklig säkerhet? Hur kan du veta något om att beräkningarna och mätningarna är korrekta? Om rymdskeppet har mars som destination kan det ju vara bra att veta litet om möjligheterna att komma hem igen, om några år, men vid gott mod. Pröva gärna!

[Pilatus]

Med hjälp av DNA-analyser kan man se släktskapsförhållanden väldigt väl. Det har hänt mycket sedan Charles Darwin skrev om arternas uppkomst.

Fråga dig varför det är så stor skillnad mellan oss och en schimpans mentalt fast vi är otroligt genetiskt lika.

Jag tror du överdriver skillnaden. Men den gemensamme anfadern befinner sig likväl flera miljoner år bakåt och vi utvecklades åt ett annat håll då vi klättrade ner från träden och gav oss ut på savannen.

Jag är av uppfattningen att medvetandet inte är något som finns separat från vår kropp. Det är en fysikalism som undviker den gamla dualismen mellan kropp och själ.

Är det därför du kan skapa upplevelser inom dig som inte är det minsta fysiska?

Det där verkar vara en retorisk fråga. Men faktum är att tankearbete är något som lätt kan detekteras med modern utrustning. Ofta behövs ingen utrustning alls för att se om någon har förmåga att uppleva det som händer omkring honom. Hur är det med ditt eget medvetande? Kan ett sådant detekteras, eller är det litet för esoteriskt för att kunna spåras av maskiner?