Vad utgör medvetandets referens?

[Antic]

Vi tänker fel helt enkelt. Allt finns, men endast i oss själva. Varje antagande att det skulle finnas något utanför oss utgår helt och hållet från vad vi upplever helt och hållet inom oss utan ett enda belägg för att något skulle existera utanför oss i någon oberoende form. Utan upplevelsen finns ingenting kvar som ens skulle gå att sätta ord på.

INGENTING skulle kunna fungera om det fanns "utanför" oss lika lite som något skulle gå att uppleva överhuvudtaget. Inte minst att uppleva olika. Enligt konceptet att inget får vara något bestämt om det skall gå att uppleva. Allt som är objektivt kan endast existera som vetskap och matematiska värden som är 100% exakt likadana för alla utan åtskillnad.

1.Objektivitetsproblemet skulle göra det omöjligt att uppleva något
2.Spelar det någon roll om något existerar utanför oss eller i oss själva?
3.Nämn EN orsak till nyttan med att något skulle existera utanför oss.
4.Skulle vi märka minsta skillnad?

Nej, inte den minsta

Vi tänker fel helt enkelt och utgår helt och hållet från vår egen inre upplevelse. Det finns ingen värld därute och du skulle inte märka den minsta skillnad om det fanns en, även om den är logisk omöjlig.

När jag ändå hoppade in så har jag haft fullt jobb här ett tag. Det senaste, hela tiden.
https://www.facebook.com/groups/1911711 ... 9/?fref=ts

[Illusionen]

"Jag och Kant förefaller alltså vara överens ..."

Illusionen, här kommer en person som verkligen är intresserad av ditt projekt. Som faktiskt försöker förstå. Vad händer?
Jag skall inte ge någon goda råd, men ... tänk! som cawi skulle sagt.

I mitt inlägg den 21 jan 2018 14:06 sammanfattas rubricerad tråd.
Esther skriver citat: ”Illusionen vet inte vad han pratar om. det säger allt...”.
Du tycker att det då finns förutsättningar för en meningsfull dialog ?

Våra begrepp och storheter refererar genomgående till vår förnimbara verklighets, RUM och TID.
Vårt sätt att tänka och uttrycka oss, är format av dessa begrepp och storheter.
Min personliga åsikt är därför att det krävs svar på konceptets inledande och fundamentala frågor,
• Vad är/representerar TID ?
• Vad är/representerar RUM ?
för att resonemang och slutsatser som rör frågeställningar som härrör från ”strukturer bortom”
rum-tiden skall vara trovärdigt förankrade.
Utan denna förankring rör det sig om ett godtyckligt tyckande.

Esther vill framstå som en person med kristna värderingar, men framstår för mig snarare som en
typisk ”besserwisser” som förefaller sakna förmåga att besvara ovanstående frågor, men likväl tar
sig friheten att raljera och i nedlåtande ordalag recensera det andra skriver.
Såvitt jag kan se har Esther inte heller presenterat något eget alternativ till det jag beskriver.
Argumenteringen baserar på vad som tidigare är känt, och egna ej definierade påståenden.
Av det Esther skrivit och kommenterat hitintills drar jag slutsatsen att hon ej förstår mina inlägg.

Sättet varpå Esther valt att kommentera det jag skriver omöjliggör därför en fortsatt diskussion.
Hon deklarerar även i föregående inlägg att hon inte är intresserad av mitt koncept, varför hon som
den klarsynta och omtänksamma person hon vill framstå som, borde överväga att lämna tråden.

Om Esther anser sig ha något väsentligt nytt att presentera, som berör ämnet, finns alltid möjligheten
att öppna en egen tråd, och låta andra bedöma och recensera innehållet.
I den tråden förväntar jag mig att Esther inledningsvis ger sin version av vad TID och RUM representerar.
Intresset för redovisade åsikter och synpunkter kommer då snart att avspegla sig i antalet visningar.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=zzE-kVadtNw

[Pilatus]

Nämn EN orsak till nyttan med att något skulle existera utanför oss.

Att vi slipper vakna till en solipsistisk mardröm är vi tacksamma för varje morgon, då vi sätter våra fötter på golvet.

[Pilatus]

I den tråden förväntar jag mig att Esther inledningsvis ger sin version av vad TID och RUM representerar.

Bra, jag har läst och förstått din reaktion. Ingen skall behöva känna sig förolämpad.

Jag letade efter en förklaring till vad Kant skriver om tid och rum, att de är åskådningsformer. Men jag finner inget som jag tycker verkar användbart. Men vi är bekanta med begrepp som tids- och rumsrelationer. Och att tid är en dimension och rum tre dimensioner. Litet magert kanske.

[klorofyll]

Antic - jag förstår i princip hur du tänker! Men vad är fördelen för dig att tänka på det viset? Det skulle vara enklare att få ut någonting av det om jag visste... Jag gissar att du tänker som du gör för att du ser detta som enda realistiska förklaringen. Tror du att det finns någon mening med vad som händer? Skulle det inte kunna finnas en mening för oss i en värld där ute?

[Esther]

Nämn EN orsak till nyttan med att något skulle existera utanför oss.

Att vi slipper vakna till en solipsistisk mardröm är vi tacksamma för varje morgon, då vi sätter våra fötter på golvet.

jag vaknar och läser dina kruttorra och alltid med nageln i rätt öga - kommentarer och är så skrattig så mina fingrar knappt kan skriva -

[Esther]

"Jag och Kant förefaller alltså vara överens ..."

Illusionen, här kommer en person som verkligen är intresserad av ditt projekt. Som faktiskt försöker förstå. Vad händer?
Jag skall inte ge någon goda råd, men ... tänk! som cawi skulle sagt.

I mitt inlägg den 21 jan 2018 14:06 sammanfattas rubricerad tråd.
Esther skriver citat: ”Illusionen vet inte vad han pratar om. det säger allt...”.
Du tycker att det då finns förutsättningar för en meningsfull dialog ?

Våra begrepp och storheter refererar genomgående till vår förnimbara verklighets, RUM och TID.
Vårt sätt att tänka och uttrycka oss, är format av dessa begrepp och storheter.
Min personliga åsikt är därför att det krävs svar på konceptets inledande och fundamentala frågor,
• Vad är/representerar TID ?
• Vad är/representerar RUM ?
för att resonemang och slutsatser som rör frågeställningar som härrör från ”strukturer bortom”
rum-tiden skall vara trovärdigt förankrade.
Utan denna förankring rör det sig om ett godtyckligt tyckande.

Esther vill framstå som en person med kristna värderingar, men framstår för mig snarare som en
typisk ”besserwisser” som förefaller sakna förmåga att besvara ovanstående frågor, men likväl tar
sig friheten att raljera och i nedlåtande ordalag recensera det andra skriver.
Såvitt jag kan se har Esther inte heller presenterat något eget alternativ till det jag beskriver.
Argumenteringen baserar på vad som tidigare är känt, och egna ej definierade påståenden.
Av det Esther skrivit och kommenterat hitintills drar jag slutsatsen att hon ej förstår mina inlägg.

Sättet varpå Esther valt att kommentera det jag skriver omöjliggör därför en fortsatt diskussion.
Hon deklarerar även i föregående inlägg att hon inte är intresserad av mitt koncept, varför hon som
den klarsynta och omtänksamma person hon vill framstå som, borde överväga att lämna tråden.

Om Esther anser sig ha något väsentligt nytt att presentera, som berör ämnet, finns alltid möjligheten
att öppna en egen tråd, och låta andra bedöma och recensera innehållet.
I den tråden förväntar jag mig att Esther inledningsvis ger sin version av vad TID och RUM representerar.
Intresset för redovisade åsikter och synpunkter kommer då snart att avspegla sig i antalet visningar.

/ Illusionen

Det är tråkigt att du inte kan ta sak utan fokuserar på din person hela tiden (att någon sårat/anklagat eller si eller så mot DIG och sedan gör samma sak med motparten). Tycker du kan lämna det där och ha fokus på sak. Det hade varit mer konstruktivt om du istället för att tycka en massa om mig som du inte känner och tro att jag tycker en massa om dig - som jag inte känner - inser att jag pratar om det du säger. Inte dig. OM din kunskap som syns i det du skriver - eller brist på den. Du vill att andra ska ge dig det du inte själv vill hitta?
Börja då med Bodil Jönssons : Tio tankar om tid. Och hitta sedan andra böcker - som jag gjort. Det är ju du som framlagt en teori om något du uppenbarligen inte förstår grunden för.

[Esther]

I korta drag och berörande då både Antics och Pilatus svar ovan samt frågan som ställdes så kan man avseende Kants tankar i rena Förnuftet säga sammanfattningsvis att:

Han menar att människans vetande går långt över allt som hennes sinnesförnimmelser kan (och förmår) ta emot och sedan konstrueras med hjälp av dessa. Varesblivning är därmed inte själva grunden (den tillräckliga) för människans vetenskapliga begrepp eller vetandets sanning eller verifiering. Han menar att våra åskådningar och förnuft är underkastade vissa fundamentala betingelser som måste finnas för att en varseblivning eller tänkande ska kunna ske ens. Lagarna skapas via begrepp som MOTSVARAR de aprioriska (åskådningsformerna) - tid och rum samt även då kategorischman för : substans, orsak, existens, egenskap, relation, nödvändighet.... och ... dessa lagars sanning och säkerhet beror på de relationer som finns mellan förståndets och åskådningens aprioriska strukturer.

Klarare?

[Antic]

Att vi slipper vakna till en solipsistisk mardröm är vi tacksamma för varje morgon, då vi sätter våra fötter på golvet.

Skulle du märka skillnaden då?

Inte jag heller.

[Antic]

Antic - jag förstår i princip hur du tänker! Men vad är fördelen för dig att tänka på det viset? Det skulle vara enklare att få ut någonting av det om jag visste... Jag gissar att du tänker som du gör för att du ser detta som enda realistiska förklaringen. Tror du att det finns någon mening med vad som händer? Skulle det inte kunna finnas en mening för oss i en värld där ute?

Det är ingen fördel alls.

Bara ett konstaterande att en yttre värld skulle vara logisk omöjlig lika mycket som den skulle vara helt och hållet överflödig.

Men vi har faktiskt en "yttre värld" också, i form av siffror som är exakt likadana för alla. Och det är enda sättet en yttre värld skulle kunna existera på. Att den vore 100% exakt likadan för precis alla.

[Esther]

Till detta med rum/tiden såsom Einstein beskrev den i den speciella relativitetsteorin - kan man ju konstatera att vad den visar är att varken rummet eller tiden är oföränderligt, utan ljusets hastighet, och istället både rummet och tiden blir föränderliga.

[Esther]

Antic - jag förstår i princip hur du tänker! Men vad är fördelen för dig att tänka på det viset? Det skulle vara enklare att få ut någonting av det om jag visste... Jag gissar att du tänker som du gör för att du ser detta som enda realistiska förklaringen. Tror du att det finns någon mening med vad som händer? Skulle det inte kunna finnas en mening för oss i en värld där ute?

Det är ingen fördel alls.

Bara ett konstaterande att en yttre värld skulle vara logisk omöjlig lika mycket som den skulle vara helt och hållet överflödig.

Men vi har faktiskt en "yttre värld" också, i form av siffror som är exakt likadana för alla. Och det är enda sättet en yttre värld skulle kunna existera på. Att den vore 100% exakt likadan för precis alla.

Siffror är ju likadana - som det mesta vi använder av symboler och i detta även begreppen - för att vi kommit överens om att det ska vara det.

[Antic]

Precis. Och vore en yttre värld objektiv, dvs den var något specifikt i sig, skulle den helt enkelt inte gå att uppleva. Vi skulle kunna uppleva den lika lite som vi kan uppleva ett exakt mått (därför vi är tvingade att använda siffror).

Lägger till lite...

Upplevelsen byggs som "ständigt föränderlig". Detta skapar konstant rörelse riktad åt ett enda håll (tid).

Därför kan vi omöjligt uppleva något som är statiskt, stilla och exakt. För oss varierar till exempel avstånd hela tiden och samma avstånd känns olika långa från stund till stund. Tiden hastighet känns olika från dag till dag.

Då vi inte kan uppleva något som är stilla så heter lösningen siffror. Det är det enda sätt vi kan få något att bli statiskt, stilla och exakt på.

Vore världen objektiv på något sätt och hade bestämda avstånd och materia, skulle de bli helt omöjliga att uppleva alls.

Vi skulle aldrig ens kunna nå den absoluta nollpunkten hur mycket vi än försökte eftersom inget någonsin kan vara stilla i upplevelsen. Och lika lite skulle vi kunna nå ljusets hastighet hur mycket vi än försökte.

[Esther]

Precis. Och vore en yttre värld objektiv, dvs den var något specifikt i sig, skulle den helt enkelt inte gå att uppleva. Vi skulle kunna uppleva den lika lite som vi kan uppleva ett exakt mått (därför vi är tvingade att använda siffror).

Lägger till lite...

Upplevelsen byggs som "ständigt föränderlig". Detta skapar konstant rörelse riktad åt ett enda håll (tid).

Därför kan vi omöjligt uppleva något som är statiskt, stilla och exakt. För oss varierar till exempel avstånd hela tiden och samma avstånd känns olika långa från stund till stund. Tiden hastighet känns olika från dag till dag.

Då vi inte kan uppleva något som är stilla så heter lösningen siffror. Det är det enda sätt vi kan få något att bli statiskt, stilla och exakt på.

Vore världen objektiv på något sätt och hade bestämda avstånd och materia, skulle de bli helt omöjliga att uppleva alls.

Vi skulle aldrig ens kunna nå den absoluta nollpunkten hur mycket vi än försökte eftersom inget någonsin kan vara stilla i upplevelsen. Och lika lite skulle vi kunna nå ljusets hastighet hur mycket vi än försökte.

Med andra ord: Panta Rei

[Esther]

Precis. Och vore en yttre värld objektiv, dvs den var något specifikt i sig, skulle den helt enkelt inte gå att uppleva. Vi skulle kunna uppleva den lika lite som vi kan uppleva ett exakt mått (därför vi är tvingade att använda siffror).

Lägger till lite...

Upplevelsen byggs som "ständigt föränderlig". Detta skapar konstant rörelse riktad åt ett enda håll (tid).

Därför kan vi omöjligt uppleva något som är statiskt, stilla och exakt. För oss varierar till exempel avstånd hela tiden och samma avstånd känns olika långa från stund till stund. Tiden hastighet känns olika från dag till dag.

Då vi inte kan uppleva något som är stilla så heter lösningen siffror. Det är det enda sätt vi kan få något att bli statiskt, stilla och exakt på.

Vore världen objektiv på något sätt och hade bestämda avstånd och materia, skulle de bli helt omöjliga att uppleva alls.

Vi skulle aldrig ens kunna nå den absoluta nollpunkten hur mycket vi än försökte eftersom inget någonsin kan vara stilla i upplevelsen. Och lika lite skulle vi kunna nå ljusets hastighet hur mycket vi än försökte.

Får jag fråga dig - har du någonsin läst Gottlob Freges Aritmetikens grundvalar?
Där beskriver han (varande matematiker och logiker) ganska väl vad matematik är... bland annat säger han: om man för a i a+a-a=a sätter in ett godtyckligt, men överallt det samma, tal, så erhåller man alltid en sann ekvation.