J R Auk skrev:Vadå det gäller all moral? De flesta moralteorier har inte som riktighetskriterium att maximera något, och är alltså inte så beroende av just objektiva värden som utilitarismen är.
De som inte är godtyckliga är det.
Ta tex en dygdeetiker, de snackar inte ens värden. Eller värdet föregår inte moralen. Det är gott att agera så att man är tempererad mellan laster, alltså dygdig.
Dessa kan lika lite som några andra bevisa objektivt varför man bör agera så. Fundamenten i alla etiska teorier hänger i luften.
Ex, det är moraliskt rätt att vara givmild, men man skall inte vara slösaktig. Det skall balanseras mellan ytterligheterna snål och slösaktig. Den som i sin karaktär införlemmat ett agerande så att det är mellan dessa har ett gott agerande, det goda agerandet gör att de agerar moraliskt.
Värdet är alltså definierat här och inte bara stipulerat som i utilitarismen.
Det är dock helt taget ur luften och helt utan bevis. Fundamentet har inget bevis. Detta gäller alla moraliska teorier.
Varför behöver vi sådana system? Jag spelar inte poker efter system tex, där är det helt jävla idiotiskt att spela efter ett system. Man måste göra induktiva bedömningar hela tiden. Inget system hjälper med det. (sen finns det så klart olika pokerspel, men jag referera till no-limit.
Testa att spela poker utan att använda sannolikhetslära...

Det här är inte alls något som de andra moraliska teorierna har problem med. Hitta ett exempel av en pliktetikers moral som väcker sådan aversion hos gemene man. Ge ett exempel på en omsorgsetikers påbjudna handlingar som väcker en sådan reaktion.
Sex med barn som moraliskt rätt brukar väcka starka känslor.
"Handla bara enligt en maxim som är sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle upphöjas till allmän lag"
Jag förstår inte vad du snackar om här.
Frågan är. Varför kompenseras en persons olycka av en annans lycka? Hur är det moraliskt att en potentiellt offrar sig om och om igen, för att det ger mer lycka till andra.
Med andra ord, varför tillåta slaveri?
Lycka ses som gott i sig själv, ju mer desto bättre. Huruvida en persons olycka kompenseras av en annans lycka beror på kontexten. En moder som offrar sig på ett dåligt jobb för att kunna ge sitt barn en bra utbildning är en situation där offer kan ge goda effekter. Om alternativet är att modern får det lite lättare men att barnet sedan också fastnar i skiten, då är det totalt sett sämre än det andra scenariot.
(Utilitarism stödjer inte slaveri, gör ett nytt (seriöst) försök.)
Krenek skrev:J R Auk skrev:4. Hur skall vi ta hänsyn till temporaliteten inför riktighetskriteriumet? Alltså, när, (nu, då eller sen) skall vi fokusera på?
Om vi antar utilitarism när skall vi "maximera" för att nå ett riktigt agerande?
Är det framtidens generation, våra generationer. Eller hur är det egentligen? Är vi påbjudna att offra allt vi har för de kommande generationerna bara för att de har en potential till att vara flera, och kvantitativt ha kapacitet för mer lycka?
Du agerar på den informationen du har tillgänglig. Det är vad som sätter begränsningarna. Detta är ytterst tydligt om du tagit dig några minuter för att sätta dig in i utilitarism. Vi har ju väldigt långtgående resonemang inom det utilitaristiska lägret, det finns ingen annan begränsning än den information vi har. Vi kan inte förutsäga saker hur långt fram som helst.
Jo det är ett unikt problem för utilitarismen. Vilka andra använder sig av beräkningar på det sätt som utilitarismen gör?
Alla etiska system (som går att tillämpa) stöter på problemet med att vara i samordning med verkligheten. Om du tittar på alternativen kommer du finna att de lämnar stora luckor där utilitarismen ger svar. Den dagen ni försöker formulera alternativ kommer ni inse detta.
Sen försöker du nedlusa andra moraliska system med utilitarismens brister. Men det är ju direkt felaktigt. Visa det genom exempel istället för att bara påstå. Annars liknar du bara en politiker.
Eftersom ni vägrar formulera alternativ till utilitarismen är det svårt. Utilitarismen vinner på default just nu, vilket är lite tråkigt. Det vore kul om ni försökte finna ett alternativ.
Man kan exempelvis kritisera vetenskapen på ENORMT många punkter om man vill idag. Däremot är det VÄLDIGT svårt att hitta ett bättre alternativ.