Inläggav axioms » 24 jan 2019 21:31
del två postmodernism:
Nu började man leta efter grupper som var villiga att göra upprör och folk som inte var nöjda. Man delade in samhället i förövare/skyldiga och offer, makt mot maktlöshet, män mot kvinnor, väst mot arfrika, människor mot djur, demokrati mot kapitalism, medborgare mot invandrare, heterosexuella mot homosexuella, gamla mot unga, vetenskap mot relativism, privatkonsumtion mot klimathot, fakta mot känslor, rika mot fattiga, jämnlika mot ojämnlika, nationalism mot globalism, gränser mot öppna gränser, smala mot feta, rättigheter mot skyldigheter, individ mot grupp, kön mot könslösa konstruktioner, djurägare mot smällare, socker mot sockerfri, friska mot funktionsnedsatta, cyklister mot bilägare, sexistisk mot normal, porr mot att älska, traditionell familj mot polygam familj,
Postmodernisternas vapen är ord och målet är trasa sönder hela samhället och dess uppbyggnad. Alla ska tillhöra något grupp som är utsatt och den utsatta gruppen ska vara arga på en annan fiendegrupp som är förövare som de kämpar mot. Alla ”andra” kulturer är lika viktiga och ska hyllas för dess unika skillnader och respekteras förutom västvärldens kultur och samhälle för väst är värst på allt och alla. Jämlikhet (kommunism) är artilleriet. Då alla postmodernisternas tilltänka offer har haft det svårt i perioder under mänsklighetens och samhällets utveckling så var det lätt att mobilisera dem genom att fokusera på offerstudier som genusstudier, etnicitetsstudier, homosexuella studier, slav forskning, studier om hur djur och natur exploateras av människor, fattigdomsstudier, arbetar historia, romer i sverige etc etc Fler och fler började läsa kurser om alla orättvisor/ fick kunskaper om olika offer minoritet och hur de behandlats och kränkningar och förtryck både då och nu. Att forskare och medmänniskor genom tiderna kämpat för offer och utsatta lyfta inte upp. Allt är svart/vitt.
Allt som skrivits/utvecklats genom traditionell vetenskap under flera 100 år förkastades av postmodernisterna. De såg allt genom makt /genus /offer /förtryckare glasögon. Allt som inte var inkluderande var exkluderande och det bevisade enligt postmodernisterna att all forskningen var gjord av vita för vita. Den vitas sanning är inte offrens sanningar. Så all vetenskap och beprövade erfarenheter som gjort är inte värt något och all sanning är relativ beroende på vem som berättar den och för vem den berättas.
Hade det gjorts ett vaccin så fanns det någon folkgrupp i hela världen den inte testats på och då var de rasistiska mot den. Allt var fel på någon annan hela tiden.
Ju fler som fick kunskaper om detta om den relativa sanningen ju fler blev arga. Alla kurser fokuserar mest på hur allt är västvärlden/vitas fel och nu ville offren ta makten från förövarna. Marxisterna ville söndra sönder kapitalism och demokratin och nu hade de massa arga anhängare som ville hjälpa till att söndra samman det förtryckande samhället som det såg ut idag. Övriga samhället hade blivit individualistiskt och alla skötte sig själva förutom postmodernisterna som grupperade sig i grupper och organisationer och föreningar inom sina minoriteter. Tillsammans blev de starka precis som marxisterna ville för att kunna starta en revolution av samhället och demokratin och kapitalismen. Postmodernisterna premierar unga och yngre personer i samhället för då går revolutionen snabbare än att hålla på att övertyga äldre. Så unga idag har en högre ställning i samhället än en äldre person som har mer erfarenheter över flera generationer. De äldre får knappt något utrymme alls i media, politik, tidningar.
Postmodernisternas främsta vapen är ord. Då postmodernister inte tror på vita män och kvinnors forskningar/fakta utan de tror på relativa, självupplevda sanningar och egna känslor av upplevelser så blev det svårt för universitet/forskarsamhället att bevisa att de utsatta visst var inkluderade och att forskning inom medicin, lagar, samhällen, ekonomier visst tänker på alla. postmodernisterna ville inte lära/höra vad förtryckare sa längre. De protesterade mot att vissa föreläsare skulle få föreläsa, protesterade mot skolböcker etc Postmodernister ville ha fram sin sanning och den handlade mest bara om hur dumma alla var mot dem jämt och alltid och hur lagar, samhällen, företag ska gottgöra för allt dumt de gjort och de vill bli gottgjorda rejält så det känns bra och helst bli behandlade bättre än alla andra så förtryckare får känna hur det känns med orättvisa.
Postmodernister förolämpar folk genom att kalla dem för glåpord, de skammar folk genom att påstå att de gjort/sagt/stödjer/är för fruktansvärda saker för att få dem tysta, de massanmäler folk på nätet/plattformar som postmodernister tycker har en fel åsikt , sprider elaka rykten om forskare/kunniga så ingen ska tro på vetenskap längre eller börjar ifrågasatta forskaren som gjort undersökningar, de ifrågasätter all sanning om den ens finns och hur motbevisar du att sanning/erfarenhet/fakta finns till någon som inte vill lyssna eller förkastar sådant ihopkok. Fejk news. Vissa postmodernister är medvetna om rörelsen och dess ideologi och till dessa uppmuntrar/uppmuntrare postmoderna lärare/professorer att de skulle bekämpa diskriminering och förtryck som att bli politiker, jobba inom media för att upplysa folk och ändra opinionen så man kan ändra lagar och samhället, de uppmuntrades att bli lärare för att lära barnen det rätta från början. Vissa människor vet inget om postmodernismen men gillar det kritiska tänkandet och ifrågasättande av allt och alla för att må bättre själva. Då finns det inga smartare än andra längre då vetenskap inte ens räknas längre. Då är alla jämlika. Då är jag lika bra som du och då vill jag ha det du har för vi är lika.
Nu är vi inne på tredje generationens postmodernister och postmodernisterna har spridit ut sig på positioner i samhället där de sätter ribban. Folk upplever ett PK samhälle och att det finns en åsikskorridor. Vad man får säga och inte. Vad som är rätt eller fel. Vad som är tillåtet att säga eller känna utan att bli attackerad eller ifrågasatt på något sätt. Samma roll som kyrkan hade förr när de kontrollerade folket genom moral och dåligt samvete. Vi har statlig kontrollerad obligatorisk media som hatar kapitalistiska usa och trump men som inte rapporterar om diktaturer eller militärregimer eller kvinnlig omskärelse i afrika i övriga världen. Ingen får nämna något om någon för då ställer man grupp mot grupp och det är fel om man själv inte är en postmodernist för då är det okej att vara i grupper och agera för och med grupper. Vi har uppror på universitet/utbildningar i västvärlden då professorer fått barn och vissa barnbarn som blivit studenter och vill ha fram sin sanning istället för den som var. Folket har tappat förtroendet för demokratin och det demokratiska styret som det ser ut idag och folk är trötta på vårt samhälle som det ser ut idag. Vi lyssnar hellre på en klimatstejkande 15 åring än en klimatforskare på universiteten. Postmodernismen finns i alla länder i väst. Hur asiater/sydamerikaner/ryssar/afrikaner gjort mot och för folk är inte intressant alls. Sedan kan postmodernisterna inte säga vad de sträver efter för mål. Det är därför samhället känns flytande och destruktivt för ingen målar upp någon framtid eller målbild som alla kan se framemot. Den målbilden kommer innergänget presenterat när folket är i uppror.
Postmodernismen finns inom alla olika ämnen på universitet som läkare, konst, språk, ekonomi etc.
