Zokrates skrev:nytt namn skrev:Zokrates skrev:Om en person beskriver en flygtur, så flyger ju inte denne på riktigt, uppenbarligen fattar du inte skillnaden mellan att beskriva logik generellt och att tillämpa logik praktiskt.
Snarare är det så att du tror att det finns en skillnad mellan logikteori och logikpraktik, när du samtidigt gång på gång försöker göra anspråk att "äga" och "sälja"
teorin till oss andra, genom att citera dig själv. Ganska underhållande att du gång på gång försöker erbjuda oss något som du gång på gång inte inser att vi inte vill ha.
Logiken är tyvärr inte till salu, den är nämligen helt gratis.
Använd den då! Först och främst är det ingen teori jag framfört, det är en förklaring bakom begreppet logik.
Jag använder ju logik redan hela tiden och jag säger ju att det är fritt fram för dig huruvida du vill använda dig av logik för att förstå detta.
Zokrates skrev:Jag har funderat på vad det här handlar om, det är maktanspråk som vanligt, exempel: säg att det brinner i ett hus och Pelle ropar att det brinner, men eftersom Pelle i de andras ögon tror sig veta bättre, så struntar de i varningen och det oavsett om det faktiskt brinner eller ej, ignoransen är ett led i denna tävlan om att vara accepterad och respekterad.
Bra att du inser att påståenden om huruvida något är logiskt (eller (o)ordning som du kallade motsatsen) handlar om maktanspråk, ju snabbare du inser detta, desto snabbare ser du relevansen i det du reflexmässigt avfärdade hos Algotezza:
"Mitt sätt att placera nydiskat porslin och glas i köksskåpen är i mina ögon logiskt och välordnat - jag har vant mig vi att ha det så - andras sätt är kaotiskt och ologiskt, det skär i ögonen. "Zokrates skrev:Jag har inga större krav på att bli tagen på allvar längre, jag märker ju hur få av er som verkligen kan och vill kommunicera och janteismen är för många av er en ledstjärna.
"kan och vill kommunicera" = "socialt kontraktskapande".
Tyckte Algotezza klart och tydligt både kunde och ville kommunicera det han ville ha sagt, däremot ville du inte kommunicera med honom och kallade det han sa för "(o)ordning".
Logiken är inte nyttig för att världen (bara) är ordnad och logisk - detta är ett världsfrånvänt antagande. Världen är både ordnad och oordnad, det är just därför logiken har sin plats, logiken är det som tar något oordnat och ordnar det enligt sin "logik". Men trots att logiken strävar mot ordning, så blir den aldrig helt i ordning, eftersom
alla ordningar skapar sin egen form av oordning i något annat sammanhang, och det är detta Algotezza kommunicerar: hans ordning är någon annans oordning.
Att logiken strävar mot ordning är inte samma sak som att logiken är (helt) ordnad, den är kanske mer ordnad än annan, men den undkommer aldrig helt oordning. Fascism och Nazism är exempel på ideologier som strävar efter ordning på ett politiskt plan, men samtidigt så ser vi hur motsägelsefulla resultat dessa ideologier presterat. Den Nazistiska ordningen var på bekostnad av någon annans oordning. Men man kan inte klandra ideologierna själva för detta, och tro att detta är något i det förflunta. De är producerade av någon med höga krav på ordning (Hitler), och detta krav är ett psykologiskt substitut för tidigare upplevd oordning (misshandlade i barndomen, etc).
Vi är inte så dumma som du framställer oss.
Jag vet mycket väl vad logik är i en konventionell mening. Men detta antar jag även är något de flesta andra också vet i någon mån. Det jag är intresserad av, är alltså när logiken, i sin ordning, övergår till att börja skapa oordning, i sitt försök att vara ordning.
Jag förstår att det jag skriver ibland upplevs som "oordning", och det jag försöker studera är "högre ordningar". Istället för att fly det oordnade, så försöker jag dyka ner i det. Det jag gör är att dyka ner i oordning, "ordning ur kaos", dvs. oordning blir ordning. Något som upplevs som oordnat blir tillslut ordnat.
Zokrates skrev:Vad jag särskilt reagerat mot är att jag märker hur svårt en del av er har att klart definiera det ni försöker beskriva, som i t.ex Algotezzas inlägg, flum på flum, men han har en talang för detta att leka med orden, men det är kanske det Auk också gör när han ger sig på ett försök att bena ut de punkter han valde att kritisera. Men i hans fall skulle jag och förmodligen fler med mig behövt noter bakom vart och vartannat ord med en direkt källhänvisning till just det ordets specifika filosofiska betydelsen i just detta sammanhanget, för annars blir det bara innehållslös rappakalja.
( Värre begreppsförvillare har jag aldrig stött på och jag undrar seriöst om han ens förstår sig själv. )
Om du tycker Auk är en "begreppsförvillare" så tycker jag att du har en naiv syn på begreppsbildande. Det handlar inte om att endast låta sig matas av någon auktoritet, utan att vilja skapa något meningsfullt, att skapa sin egen ordning.
Zokrates skrev:Metoden att ta en mening lösryckt ur ett vidare sammanhang, sätta ned foten och deklarera att det inte håller, hör till härskartekniker, att förminska någon annan och här ville han tydligen förminska mig och visa sitt stöd för dig Nytt namn och ditt pseudoinlägg, det går inte att dölja vissa intentioner då de klart lyser igenom, men jag får strunta i det och hoppas att någon annan är filosofiskt intresserad, kanske någon icke forumsmedlem som är inne och läser och som dessutom kan sålla agnarna från vetet.
Misstaget du gör, är att inte förstå att det är du som introducerar "härskarteknikerna". Det är du som "kastar första stenen" i tråden. Genom att "inte vilja kommunicera":
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... ht=#173398Zokrates skrev:Flera av er lider av allvarliga begreppsförvillningar där ingenting är självklart och allt ifrågasätts, Absurdistan kanske vore ett passande nytt namn på forumet?
Vi är flera här som studerat logik både hemma och på högskola/universitet. Vi är inte dumma i huvudet.
Och den som studerat en hel del, märker att det inte finns några givna svar. Om logik nu vore så förträffligt och exakt, som det påstås i denna tråd, varför har vi då, vid detta lag, inte löst världsproblemen genom att bara "tänka logiskt"? Problemen är inte så enkla så att vi löser allt genom att ta ett godtyckligt inlägg och sedan påstå att vi nu har "svaret" på frågan. Problem är mycket mer "komplexa" och "levande" än så. Vi måste har ett mer dynamiskt förhållningsätt till logik. Det finns inte "en" logik, det finns en uppsjö logiska system, inbäddade för sina egna syften.
Det finns helt andra sätt att tänka, och därför måste vi våga steget längre än vad som står i referensböckerna. Visst vi kanske inte vinner några "fina diplom" och "fina titlar" i etablerade institutioner av att gå bortom referensböckerna. Men det vi vinner är att vi istället är verklighetsförankrade.
Kanske ser mina inlägg ut att bara vara en hög av oordning. "Begreppsförvilling" och "Maktanspråk" rakt igenom. Men jag försöker gång på gång återkomma till idéen om "språket som 'socialt kontraktskapande'". Om man utgår ifrån att "begrepp är något som är under ständig förhandling" så löser slipper man hela tiden återkomma till slutsatser som att "begreppen är förvillade eller förvirrade".
Istället för att hela tiden komma till "samma tråkiga slutsats", så använder man sin intelligens till att justera sin språkvärld, tänka om sina modeller, hitta nya begrepp som fångar det som man hela tiden tycks fastna i.
Då blir det "tråkiga" en utgångspunkt där nytt undersökande kan ta vid.
Nog har vi alla tyckt att något varit "tråkigt" någon gång i livet, men det är för att vi drar fel slutsatser, eftersom vi inte omjusterar våra utgångspunkter.
den här skrattade jag gott åt.
