Marko skrev:transversal skrev:Mmm. De flesta anser sig vara mer begåvade än medeltalet människor och definierar begåvning som just sina egna egenskaper.
Dom orden fick mig att tänka en stund..
Varför anser många sig vara mer intelligenta än genomsnittet ?
Kanske för att en person förstår sig själv bättre än andra. Sen är bekantskapskretsen begränsad till likasinnade.
Där kanske referenserna ligger, i sin egen miljö och att man förstår sig själv bättre än de som man umgås med.
Sen är vi nog många inte helt ärliga heller, man gör ett test 10 gånger tills man lyckas prestera bra, man tar det bästa resultatet och gör det till sin 'begåvning'..
undrar hur en begåvad människa som umgås med sin enda livsvän som är en hamster, kommer att klassa sin begåvning..
Jag har min egen metod för att mäta mina kunskaps nivåer.
Jag tar en referens som befinner sig på en hög kunskaps nivå i en grupp. Över tid så försöker jag närma mig den personens kunskaps nivå. och vill helst passera dennes förmåga att lösa problem i det ämnet.
mäter tiden för inlärningen. Sen utefter det vet jag veta om jag har någon talang i det specifika ämnet eller inte.
även detta blir en lokal referens ram.
på det viset vet jag att jag har talang för att hantera datorers operativsystem och socialt möta människor med service.
Ja är språkligt obegåvad och har svårt för att minnas ansikten och namn, men läser desto fortare av en persons egenskaper.
De flesta är hyfsat begåvade på något. Frågan är om det är viktigt. Det är ju inte de intelligentaste vännerna som utgör de bästa vännerna alltid.