Harald Davidsson skrev:ondskan är ologisk, följer inga andra lagar än känslornas, och kan definitivt inte förstås genom sannolikheter,
Jag håller inte med. Allt vi gör när vi tänker, inklusive allt du gör när du tänker, är sannolikhetsbedömningar. Det finns logiska orsaker till allt människor gör. Alla känslor har logiska orsaker.* Däremot är det idag svårt för oss att identifiera dessa orsaker, då de är komplexa. Och det är svårt för oss att bedöma sannolikheterna. Det betyder inte att sannolikheterna och de logiska orsakerna inte finns, eller att vi
aldrig kommer att få reda på dem. Vi lär oss mer och mer om hur människor fungerar; i framtiden kommer vi att ha lärt oss allt om hur alla de människor som existerade nu (2011) fungerade nu (2011). (Dock kommer det vid det laget att finnas ännu mer komplexa människor/postmänniskor/AI, som man ännu inte lärt sig förstå sig på helt och hållet; och när man förstått sig på dessa helt och hållet har det kommit ännu mer komplexa varelser, och så vidare i evighet.)
Att prata om "ondska" som om "ondska" skulle vara en självklart och objektivt existerande egenskap hos vissa och endast vissa människor är att bortse från att
alla människor i princip kan, om de upplever sin situation på ett visst eller vissa sätt, handla på sätt som skulle kunna få dig att stämpla dem som "onda" och deras handlingar som "ondska". Det du kallar "ondska" är bara en kategori fenomen som består av att det i vissa situationer blir så att diverse var och en för sig helt naturliga drivkrafter hos en människa - och det kan vara vilken människa som helst - råkar sammanfalla på ett sätt som får eller löper stor risk att få olyckliga konsekvenser för andra människor. Att vilja främja sin egennytta är helt naturligt, det är en drivkraft alla människor har. Att inte alltid ta hänsyn till andra människor är en naturlig bieffekt av detta, något som vem som helst kan hänfalla till om omständigheterna gör så. Att missbedöma omständigheterna är också något varje människa kan råka göra. I olyckliga fall sammanfaller dessa faktorer på sätt som får människor att skada andra människor väldigt mycket och/eller döda väldigt många andra människor. Det är godtyckligt att, genom att kalla sådant för "ondska", kategorisera det som något
väsenskilt från vanliga människors sätt att fungera. Hitler, Stalin, Pol Pot, Mussolini, bin Ladin och alla andra som brukar kallas "onda" hade säkert kunnat leva på ett "gott" sätt och bara utföra "goda" handlingar (och varit lika "goda" som andra människor både innerst inne och hela vägen ut) om de hade fått en annan uppväxt än vad de fick. Och de kommer att gå att göra "goda", med teknikens hjälp, i framtiden (efter att ha blivit återskapade till livet). Det vad man nu kallar för deras "ondska" kommer då att betraktas som en begränsad tidsperiod av tillfälliga missbedömningar och misstag från deras sida, en misslyckad fas som inte längre definierar dem, eftersom de växt ur den (med betoning på "ur", inte på "växt"). Det är mänskligt att göra missbedömningar och misstag. Det gör vi alla.
Jag vill inte på något sätt förminska de lidanden som de här personerna åsamkat miljontals människor, verkligen inte. Jag vill bara att vi ska se till att det inte uppstår onödigt mycket lidande i framtiden. I det syftet tror jag att vi bör betänka att människor faktiskt är väldigt lika varandra, och att det bara är olyckliga omständigheter som gör att vissa beter sig på sätt som ställer till väldigt mycket lidande. Att kalla vissa människor för "onda" har oftast effekten att dessa människor och dessas bundsförvanter slutar lyssna på en och istället betraktar en själv och ens bundsförvanter som "onda" tillbaka, och så får man låsta positioner och då går man miste om många annars kanske fina möjligheter till fredliga lösningar. Med detta sagt bör man nog ändå nedkämpa sådana som Hitler, Stalin, Pol Pot, etc, för att förhindra att de ställer till med onödigt lidande. Men man behöver inte stämpla något som "ondska" för det.
ondskan är irrationell, överrumplande och mycket grym, för när vi tror att allt är under kontroll och sover sött i sängen är det dags för ondskan att kasta sig in på arenan,
Jag tror inte att någon enda människa verkligen tror att allt är helt under kontroll. Inget är väl egentligen helt under kontroll. För att kunna veta med 100 procent säkerhet om ens
någon enda sak att vi har den till 100 procent under kontroll, skulle vi behöva vara allsmäktiga, och det är vi som bekant inte. Vad du menar är kanske snarare att vi slappnar av och tror att det
förmodligen inte kommer att ske något terrordåd i ens närhet den närmaste tiden. Och att "då smäller det". Men de senaste tio åren - vilket alltså inkluderar 11 september 2001 - har det dött oerhört mycket färre människor av terrorism än av exempelvis bilolyckor. Om det dödas 3000 till 5000 personer i terrordåd varje årtionde, är terrorismen inget att hetsa upp sig över. Mänskligheten överlever det. Även om nästa terrordåd utförs med kärnvapen, dör fortfarande inte någon ansenlig andel av mänskligheten av det heller. Exempelvis 10 miljoner vore inte någon ansenlig andel av 7 miljarder. Det vore fortfarande inte på långa vägar lika otäckt som ett globalt Orwells 1984 lätt skulle kunna bli. Ett sådant skulle nämligen lätt kunna innebära livslångt lidande för 7 miljarder människor eller mer, i generation efter generation efter generation, utan ände i sikte.
Terrordåd är lika naturliga som krig, orkaner, vulkanutbrott, jordbävningar, tsunamis, översvämningar och annat som dödar. Förekomsten av galna människor som är beredda att begå terrordåd är lika naturlig som förekomsten av lejon, ormar, krokodiler, bakterier, virus och annat otäckt. Liksom man får förvänta sig att en viss mängd människor dör i sjukdomar per år, får man förvänta sig att det dör en viss mängd människor av terrordåd per årtionde eller per år. Människor har alltid tagit till våld då och då. Det är bara naturligt. Inget att göra någon jättegrej av. I själva verket tycker jag att det är konstigt att så pass nära 100 procent av människorna på jorden ändå är så pass fredliga som de faktiskt är.
jag har inte funderat så mycket över terrorism, det första vi måste klargöra då vi pratar om den muslimska terrorismen är varför den existerar, varför har den plötsligt dykt upp i världen på 1900-talet, då den egentliga terrorismen är från den Romerska kyrkan I.R.A. på nordirland, och även på baskien i Spanien, dessa organisationer, både kristna är de som sått frö till den senare utbredda terrorismen, alltså är det de kristna organisationerna som inspirerat muslimerna till att också de kunde ha framgång med terror-våld, men hade IRA framgång, hade den baskiska arbetar rörelsen i spanien framgång,
det andra är att vi inte vet hur många terrorister ett land har, jag tror att de har många flera än du försöker ge sken av, att de flesta dog 11 september,
kärnvapen-terrorismen kan komma vilken tidpunkt som helst,
men det måste finnas motiv för ett sådant agerande,
Eller så gör den inte det, och istället får vi ett globalt Orwells 1984. Ett globalt Orwells 1984 skulle drabba nästan
alla människor på jorden, medan en terrorattack med kärnvapen - även om den skulle drabba en av världens största städer - fortfarande bara skulle drabba en liten bråkdel av det totala antalet människor på jorden.
Vad man däremot får se upp med är framtida nanorobotar styrda med AI som närmar sig människans IQ. Sådana kan, i fel händer, förinta mänskligheten. Men den dag då sådan teknik dyker upp, finns den snart beskriven i detalj på internet, och från det ögonblicket är det inte bara terrorister som utgör en fara för mänskligheten; då utgör plötsligt i princip varenda människa med lite maktbegär som inte är under ständig och sträng övervakning en fara för mänskligheten. Inför den dagen bör vi nog ha byggt upp ett extremt övervakningssamhälle. Det viktiga när vi bygger upp det övervakningssamhället är att det blir
demokratiskt. Så som det övervakningssamhälle som nu byggs upp byggs upp, är detta verkligen inte vad som ser ut att bli fallet; det pekar snarare i riktning mot en diktatorisk global polisstat med några få maktgiriga ledare i toppen och så 7 miljarder fullständigt maktlösa slavar under denna lilla klick makthavare. Om dessa makthavare bara vill sina slavar väl, är kanske allt frid och fröjd, men vi bör knappast
lita på det. Säkrare är att bygga upp en global demokrati där den yttersta makten över mänskligheten är extremt jämnt fördelad över så många människor som möjligt - allra helst alla människor. Detta för att minimera risken för att mänskligheten kommer att styras av till övervägande del galningar, psykopater, sadister eller liknande. Att över hälften av mänskligheten skulle råka utvecklas till galningar, psykopater eller sadister inom en överskådlig framtid är betryggande osannolikt. Att en relativt liten klick makthavare, med monopol på makten över all övervakning av mänskligheten, skulle göra utvecklas till något sådant vore desto mer oroande sannolikt. Så för att hindra att det sistnämnda blir fallet innan det förstnämnda hunnit bli fallet, skulle det vara väldigt bra om allmänheten nu satte klackarna i backen när det gäller hetsen över "hotet från terrorism" och sådant (ty det är inte ett tillräckligt stort hot än så länge för att förtjäna första prioritet just nu), och att vi istället började fundera över hur en global demokrati kan byggas på bästa sätt så snart som möjligt. En global demokrati där
både de du kallar "onda"
och de många
fler som du inte kallar "onda" har en röst per person, och där de du inte kallar "onda" därmed alltid kommer att vinna över de du kallar "onda". (Om man nu överhuvudtaget ska tänka i termer av "ondska", något jag är mycket tveksam till.)
*) Som bekant upplever exempelvis många män ofta kvinnors beteende som ologiskt, men att kvinnor ofta beter sig på vad som verkar som ett ologiskt sätt är faktiskt helt logiskt. En attraktiv kvinna betraktar - med rätta - varje okänd intresserad man som en potentiell bluffmakare som försöker framstå som bättre än han är. Att förvirra kan vara en effektiv metod att avslöja en bluffmakare. En del av kvinnors till synes ologiska kritiserande och tjafsande har som syfte att avslöja för henne vad mannen som visar intresse för henne egentligen är "värd". Om han tar åt sig av hennes tjafs - antingen i form av att han blir sårad eller upprörd och argumenterar emot vad hon säger eller i form av att han håller med henne, viker sig, ber om ursäkt etc - är han i hennes ögon en "loser" som inte är värd henne. Slår han dövörat till hennes tjafs och bara stövlar på med vad han själv vill istället, eller gör klart för henne att han inte accepterar något tjafs och säger det på ett sätt som visar att han är van att få sin vilja igenom, är han mer värd i hennes ögon och hon blir mer öppen för hans förslag, t.ex. sex. Av någon anledning inser många män inte att en attraktiv kvinnas tjafs bara är ett test, och de "vekare" männen (som i övrigt kanske lyckats framstå som "hårda") klarar därför ofta inte testet. (De verkligt "hårda" männen klarar testet utan att kanske ens veta att det var ett test.) Därför är det logiskt att kvinnor använder "ologiskt" tjafsande som metod för att avslöja "veklingarna" och sålla fram "hårdingarna" (som visserligen ofta är kriminella skitstövlar men som på stenåldern skulle ha varit en kvinnas bästa val eftersom dessa män bättre än andra män kunde försvara sin kvinna och hennes kommande avkomma). Bara för att ta ett av många exempel. Att bete sig till synes ologiskt är en sorts krigslist, en strategi som (bland andra) både kvinnor och terrorister använder**. Det är fullt logiskt.
**) Därmed inte sagt att kvinnor är terrorister, naturligtvis.