Vad är värde?

[xion]

Värde i allmänhet finns inte utan det finns olika specifika värden beroende på sammanhanget.(Observera gärna att jag undviker det populära ordet kontext i stället för mer självförklarande 'sammanhang')
Det är korrekt att skilja på subjektivt värde, intrinsikalt värde, och det objektiva instrumentella värdet.
Inbillar mej att värde kan översättas till utbyte i många sammanhang. En friluftsmänniska får någonting i utbyte att vistas i naturen, en konstälskare får utbyte av vacker konst, båda fallen ett subjektivt värde som inte kan mätas i pengar. Någon gör en bra affär och tjänar pengar, ett instrumentellt värde. instrumentellt värde skiljer sig från intrinsikalt värde genom att det kan omsättas i andra värden.
Detta var utgångspunkten för Marx analys om den kapitalistiska varuproduktionen. I förkapitalistiska samhällen existerade endast naturahushållning, dvs. man producerade endast det man själv konsumerade. I kapitalistisk varuproduktion tillverkas inget för egen konsumtion utan huvudsyftet är att producera instrumentella värden som är omsättningsbara.
Marx skiljde på intrinsikalt värde och instrumentellt värde, men använde orden bruksvärde resp. bytesvärde istället. Det intressanta är vad grundas bytesvärdet på i en marknadsekonomi?
Här måste man komma ihåg att en varas bytesvärde och dess pris inte är samma sak. Priset kan fluktuera med tillgång/efterfrågan men en varas bytesvärde är konstant.
Varför?

Ifall Marx skrev så, så hade han fel. (eller om det är fel översatt).
Bytesvärde och pris kan fluktuera på samma sätt.

[Pilatus]

Det intressanta är vad grundas bytesvärdet på i en marknadsekonomi?
Här måste man komma ihåg att en varas bytesvärde och dess pris inte är samma sak. Priset kan fluktuera med tillgång/efterfrågan men en varas bytesvärde är konstant.
Varför?

Ifall Marx skrev så, så hade han fel. (eller om det är fel översatt). Bytesvärde och pris kan fluktuera på samma sätt.

Marx insåg att bytesvärdet är föränderligt som ett resultat av det sociala sammanhanget och utvecklingen inom produktionsteknik och arbetsorganisation. Men jag tror att hakkapeliitta menar att bytesvärdet för en vara eller tjänst bestäms av mängden "socialt nödvändig arbetskraft" som krävs för att producera den. Bytesvärde är hur värdet manifesterar sig.

[Anders]

Vad som är värde nuförtiden är väl svårt att säga, hur mycket är en anställd i vården värd.... enligt vissa en kostnad enligt andra en tillgång...

Alla vuxna borde leva under värde = värdet på ens arbete. Och jodå, det skulle kunna bedömas, bara man uppfann lögndetektorer. Var bra är vet alla, men många vill få del av kakan de inte gjort sig förtjänta av. Mest beroende på bortskämmande föräldrar.

Och... Sverige är hyfsat därvidlag! Inte så bra som 1990 men hyfsat.

[hakkapeliitta]

Det intressanta är vad grundas bytesvärdet på i en marknadsekonomi?
Här måste man komma ihåg att en varas bytesvärde och dess pris inte är samma sak. Priset kan fluktuera med tillgång/efterfrågan men en varas bytesvärde är konstant.
Varför?

Ifall Marx skrev så, så hade han fel. (eller om det är fel översatt). Bytesvärde och pris kan fluktuera på samma sätt.

Marx insåg att bytesvärdet är föränderligt som ett resultat av det sociala sammanhanget och utvecklingen inom produktionsteknik och arbetsorganisation. Men jag tror att hakkapeliitta menar att bytesvärdet för en vara eller tjänst bestäms av mängden "socialt nödvändig arbetskraft" som krävs för att producera den. Bytesvärde är hur värdet manifesterar sig.

Nej inte riktigt, värdet av det producerade är konstant oavsett prisbildning, priset för en vara.
Skilj på marknadspriset och värde, värde som manifesterar sig som bytesvärde på marknaden är oberoende av priset.
Marx skriver om värde i största allmänhet som ett allmänt begrepp för att sedan dela värdet i bruksvärde och bytesvärde.
Varför är värdet orubbat? Enkelt sagt, marknadsekonomin bygger på bytesvärde men bytesvärdet kan gå om intet för vissa varor med ny teknik osv. dock består värdet i det omodernt byggda, nämligen det samhälleligt nödvändiga arbetet som finns i produkten. Att denna produkt som en gång krävde stor arbetsinsats är nu prissatt ner förändrar inte saken.
Marx ansåg att en varas värde är i balans när värdet motsvarar priset.

[Smisk]

Man kan säga att omdömet har ett sanningsvärde. En värdeobjektivist anser att värdeomdömen som; det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk, har ett sanningsvärde. De ser sådana omdömen som sanna eller falska, beroende på om de överensstämmer med objektiva fakta.

Detta står förstås i bjärt kontrast till subjektivismen, som ser värdeomdömen som beroende av individuella eller kulturella åsikter utan något som helst sanningsvärde.

Det kan bli en semantisk fråga som handlar om vad man tycker saker borde heta.
Man får vara försiktig så man inte skriver över filosofisk insikt med begrepp som inte är vassa nog för att förmedla den.

Jag har tidigare talat om att vi i vardagligt tal blandar användandet av begrepp när vi använder ord som värde, sanning och objektivt, suvjektivt osv. Det är lätt gjort.

Ordet sanningsvärde kan röra ihop det

Att kunskap är värdefullt, att värde kan beskrivas som fakta och att vi kan placera våra tankar som helt inom oss, i världen där ute eller i ett spektrum mellan dem gör att vi lätt blandar saker.

Påståendet "hälsa är bättre än sjukdom" kan vara värdefullt eftersom vi erfar skillnaderna mellan dessa och då kan påverka livet för att leda från sjukdom till hälsa. Att denna tanke är värdefull gör inte detta till något oberoende av oss utan förklarar hur vi värderar hälsa och sjukdom, subjektivt.

[Pilatus]

Att denna tanke är värdefull gör inte detta till något oberoende av oss utan förklarar hur vi värderar hälsa och sjukdom, subjektivt.

Så om en person drabbas av malign tumör i prostata så kanske han inte anser att den är så farlig, det är ju bara hans subjektiva omdöme hur han bedömer tumören? Hur sjukdomar skall värderas är då enligt din uppfattning beroende av subjektet?

Men funder en gång till, när vi pratar om sjukdomar kan vi ofta beskriva dem som objektiva tillstånd som tillhör predikatet snarare än subjektet. Detta innebär att sjukdomar kan beskrivas som egenskaper eller tillstånd som objektivt kan tillskrivas en person, oberoende av den personens subjektiva upplevelse eller uppfattning.

[Algotezza]

Att denna tanke är värdefull gör inte detta till något oberoende av oss utan förklarar hur vi värderar hälsa och sjukdom, subjektivt.

Så om en person drabbas av malign tumör i prostata så kanske han inte anser att den är så farlig, det är ju bara hans subjektiva omdöme hur han bedömer tumören? Hur sjukdomar skall värderas är då enligt din uppfattning beroende av subjektet?

Men funder en gång till, när vi pratar om sjukdomar kan vi ofta beskriva dem som objektiva tillstånd som tillhör predikatet snarare än subjektet. Detta innebär att sjukdomar kan beskrivas som egenskaper eller tillstånd som objektivt kan tillskrivas en person, oberoende av den personens subjektiva upplevelse eller uppfattning.

Medicinska omdömen baseras på fakta om tillståndet hos den vars sjukdom omdömet gäller, oavsett den subjektiva upplevelsen av och den egna värderingen av ens eget tillstånd. Den egna attityden till sjukdomen kan vara avgörande för tillfrisknandet.

[Smisk]

Att denna tanke är värdefull gör inte detta till något oberoende av oss utan förklarar hur vi värderar hälsa och sjukdom, subjektivt.

Så om en person drabbas av malign tumör i prostata så kanske han inte anser att den är så farlig, det är ju bara hans subjektiva omdöme hur han bedömer tumören? Hur sjukdomar skall värderas är då enligt din uppfattning beroende av subjektet?

Men funder en gång till, när vi pratar om sjukdomar kan vi ofta beskriva dem som objektiva tillstånd som tillhör predikatet snarare än subjektet. Detta innebär att sjukdomar kan beskrivas som egenskaper eller tillstånd som objektivt kan tillskrivas en person, oberoende av den personens subjektiva upplevelse eller uppfattning.

Egenskaperna hos tumören och kroppen är en sak, värdet av dem är en annan.
Det är alltså smärta mm, medvetandet (erfarenheten inför vilket vi är medvetna), föreställningarna vi jämför hälsa/ohälsa osv med och hur vi väljer att göra med dem som skapar önskvärdheten tillsammans. Om en skada sker på en docka istället där inga av dessa saker existerar, hade samma resonemang fungerat?

Processen av händelser vi kan tänka oss för hälsa, liv, sjukdom osv har värde endast i relation till dessa erfarenhetsbaserade psykologiska funktioner.

Hur sjukdomar värderas, inte hur dem SKALL värderas, är alltid en funktion av relationen mellan dessa psykologiskt nödvändiga delar ja. Hur något SKALL göras eller bör göras är subjektivt, kontextuellt, valt av oss, individuellt och tillsammans.

[Hubert]

Om vi pratar om sjukdomar så har vi redan gjort en värdering: sjukdomar är inte goda.
Om vi pratar botemedel så är de båda goda, onda och vemvet.
Botemedlet åderlåtning var mycket länge ett gott botemedel.
Nu vet vi bättre och vår kunskap har gjort att åderlåtning inte längre är ett gott botemedel.
Kunskap/vetenskap och värde hör ihop!

Vad är det som gör att vissa människor inte begriper det?
Vet någon?

Egenskaperna hos tumören och kroppen är en sak, värdet av dem är en annan.
Det är alltså smärta mm, medvetandet (erfarenheten inför vilket vi är medvetna), föreställningarna vi jämför hälsa/ohälsa osv med och hur vi väljer att göra med dem som skapar önskvärdheten tillsammans. Om en skada sker på en docka istället där inga av dessa saker existerar, hade samma resonemang fungerat?

Processen av händelser vi kan tänka oss för hälsa, liv, sjukdom osv har värde endast i relation till dessa erfarenhetsbaserade psykologiska funktioner.

Hur sjukdomar värderas, inte hur dem SKALL värderas, är alltid en funktion av relationen mellan dessa psykologiskt nödvändiga delar ja. Hur något SKALL göras eller bör göras är subjektivt, kontextuellt, valt av oss, individuellt och tillsammans.

[Algotezza]

Känslan av behag ligger till grund för begreppet värde, antingen att något i sig upplevs som behagligt eller kan leda till ett mer långsiktigt och hållbart behag.

[Pilatus]

Känslan av behag ligger till grund för begreppet värde, antingen att något i sig upplevs som behagligt eller kan leda till ett mer långsiktigt och hållbart behag.

Välbehag, i litet animalisk mening, är något som många eftersträvar.
Värdefull kan även en stark känsla av åtrå vara, den kan fylla vårt liv med innehåll.
Kärleken är för många livets högsta önskan och värde.
I mer blygsamma fall, endast en begäran om frihet från lidande. Speciellt bland dem som inte tilldelades något annat än lidande.
Eller så kan vi läsa om Maslows behovshierarki. Har vi lyckats förverkliga våra potentiella möjligheter? Kanske kräver det en ansträngning som känns för betungande?
Lättjans lov.
Materiella värden bör finnas med då begreppet värde rannsakas. Vårt behov av betalningsmedel och gltter är knappast försumbart.

[Algotezza]

Känslan av behag ligger till grund för begreppet värde, antingen att något i sig upplevs som behagligt eller kan leda till ett mer långsiktigt och hållbart behag.

Välbehag, i litet animalisk mening, är något som många eftersträvar.
Värdefull kan även en stark känsla av åtrå vara, den kan fylla vårt liv med innehåll.
Kärleken är för många livets högsta önskan och värde.
I mer blygsamma fall, endast en begäran om frihet från lidande. Speciellt bland dem som inte tilldelades något annat än lidande.
Eller så kan vi läsa om Maslows behovshierarki. Har vi lyckats förverkliga våra potentiella möjligheter? Kanske kräver det en ansträngning som känns för betungande?
Lättjans lov.
Materiella värden bör finnas med då begreppet värde rannsakas. Vårt behov av betalningsmedel och gltter är knappast försumbart.

Ja, att slippa smärta och lidande är första steget. Det är ett slags behag när smärtan temporärt släpper.

Behag kan gälla allt från att äga materiella och monetära ting till, itill ntellektuellt behag och sexuellt. Eller skall det kallas tillfredsställelse?

Det som skänker tillfredsställelse ser vi som värdefullt och det som hotar denna ser vi som värdelöst eller destruktivt, obehagligt.

[Anders]

Känslan av behag ligger till grund för begreppet värde, antingen att något i sig upplevs som behagligt eller kan leda till ett mer långsiktigt och hållbart behag.

Välbehag, i litet animalisk mening, är något som många eftersträvar.
Värdefull kan även en stark känsla av åtrå vara, den kan fylla vårt liv med innehåll.
Kärleken är för många livets högsta önskan och värde.
I mer blygsamma fall, endast en begäran om frihet från lidande. Speciellt bland dem som inte tilldelades något annat än lidande.
Eller så kan vi läsa om Maslows behovshierarki. Har vi lyckats förverkliga våra potentiella möjligheter? Kanske kräver det en ansträngning som känns för betungande?
Lättjans lov.
Materiella värden bör finnas med då begreppet värde rannsakas. Vårt behov av betalningsmedel och gltter är knappast försumbart.

Ja, att slippa smärta och lidande är första steget. Det är ett slags behag när smärtan temporärt släpper.

Behag kan gälla allt från att äga materiella och monetära ting till, itill ntellektuellt behag och sexuellt. Eller skall det kallas tillfredsställelse?

Det som skänker tillfredsställelse ser vi som värdefullt och det som hotar denna ser vi som värdelöst eller destruktivt, obehagligt.

Det där spinner ju sedan ned till någon slags utilitarism. Skall man ta emot flyktingar eller inte? Vilken glädje är värdefull?

[Algotezza]

Välbehag, i litet animalisk mening, är något som många eftersträvar.
Värdefull kan även en stark känsla av åtrå vara, den kan fylla vårt liv med innehåll.
Kärleken är för många livets högsta önskan och värde.
I mer blygsamma fall, endast en begäran om frihet från lidande. Speciellt bland dem som inte tilldelades något annat än lidande.
Eller så kan vi läsa om Maslows behovshierarki. Har vi lyckats förverkliga våra potentiella möjligheter? Kanske kräver det en ansträngning som känns för betungande?
Lättjans lov.
Materiella värden bör finnas med då begreppet värde rannsakas. Vårt behov av betalningsmedel och gltter är knappast försumbart.

Ja, att slippa smärta och lidande är första steget. Det är ett slags behag när smärtan temporärt släpper.

Behag kan gälla allt från att äga materiella och monetära ting till, itill ntellektuellt behag och sexuellt. Eller skall det kallas tillfredsställelse?

Det som skänker tillfredsställelse ser vi som värdefullt och det som hotar denna ser vi som värdelöst eller destruktivt, obehagligt.

Det där spinner ju sedan ned till någon slags utilitarism. Skall man ta emot flyktingar eller inte? Vilken glädje är värdefull?

Beror på vem du frågar.

[Algotezza]

Välbehag, i litet animalisk mening, är något som många eftersträvar.
Värdefull kan även en stark känsla av åtrå vara, den kan fylla vårt liv med innehåll.
Kärleken är för många livets högsta önskan och värde.
I mer blygsamma fall, endast en begäran om frihet från lidande. Speciellt bland dem som inte tilldelades något annat än lidande.
Eller så kan vi läsa om Maslows behovshierarki. Har vi lyckats förverkliga våra potentiella möjligheter? Kanske kräver det en ansträngning som känns för betungande?
Lättjans lov.
Materiella värden bör finnas med då begreppet värde rannsakas. Vårt behov av betalningsmedel och gltter är knappast försumbart.

Ja, att slippa smärta och lidande är första steget. Det är ett slags behag när smärtan temporärt släpper.

Behag kan gälla allt från att äga materiella och monetära ting till, itill ntellektuellt behag och sexuellt. Eller skall det kallas tillfredsställelse?

Det som skänker tillfredsställelse ser vi som värdefullt och det som hotar denna ser vi som värdelöst eller destruktivt, obehagligt.

Det där spinner ju sedan ned till någon slags utilitarism. Skall man ta emot flyktingar eller inte? Vilken glädje är värdefull?

Utilitarism är en konsekvensetisk form av etik där konsekvenserna avgör om en handling är rätt eller orätt och vad som skall kallas gott och ont.

Det jag skriver om handlar om alla typer av värden och värdesaker. Vi människor värderar ju inom livets alla områden, såsom estetik (som kan delas upp i bl.a. litteratur, konst, musik, film, balett), gastronomi, ja, vilket område du än nämner talar vi om värden. Jag försöker bara finna en gemensam nämnare för de olika värderingsområdena. Frågan är om behag - obehag är en sådan. Eller om det skall vara rimlig - orimlig.

För estetik gäller ju skalan vackert fult, för mat finns både nyttigt - onyttigt och välsmakande - äckligt.

Det kan säkert finnas fler skalor och ännu fler områden.

För filosofins del finns t.ex. skalan intressant - ointressant. Det finns skalan meningslöst - meningsfullt.

Så frågan är vad vi grundar begreppet värde i allmänhet på. Det var den frågan jag försökte besvara, på ett förenklat sätt naturligtvis. Det handlar då om mer än utilitarism.