Absoluta sanningar?

[Algotezza]

Vad menas med en absolut sanning?

Kan annat än logiska och matematiska tautologier vara absolut sanna?

Kan ett fakta- eller sakpåstående som vilar på empiri vara absolut sant? Kan teorier som vilar på empiri vara absolut sanna? Är inte all empiri primärt betingad av en observatör och har inte en observatör alltid ett perspektiv på och en observationspunkt utifrån vilken hen observerar? Blir då inte sanningar på empirisk grund relativa då de är sanna relativt observatören och hens perspektiv och observationspunkt?

/Algotezza

[Pilatus]

Vad menas med en absolut sanning?

Kan man gradera något som är sant? Som när ingenjören använde sin räknesticka och kom fram till att två gånger två var cirka fyra?

Kan annat än logiska och matematiska tautologier vara absolut sanna?

Det är absolut sant att det står en mugg med kaffe här jämte tastaturen.

Kan ett fakta- eller sakpåstående som vilar på empiri vara absolut sant?

Enkla fakta som: Stockholms folkmängd är större än folkmängden i Göteborg. Utomhustemperaturen (klockan 09:00) är i dag under 0°C på de flesta av SMHIs mätstationer i Sverige.

Kan teorier som vilar på empiri vara absolut sanna? Är inte all empiri primärt betingad av en observatör och har inte en observatör alltid ett perspektiv på och en observationspunkt utifrån vilken hen observerar? Blir då inte sanningar på empirisk grund relativa då de är sanna relativt observatören och hens perspektiv och observationspunkt?

Observationen i sig kan vara reliabil och valid. Eventuella svårigheter kanske beror det på vad som observeras. Att avläsa en termometer är enkelt. Att ställa rätt diagnos kan vara svårare, är det t ex erytropoetisk protoporfyri som vampyrer lider av? (Ett slags ljusallergi)

[Algotezza]

Det finns olika teorier om sanning.

Kolla: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sanning

Det finns olika typer av sanning, som logiska och matematiska sanningar som är giltiga i alla möjliga världar. Det finns sådant som är sant vid en viss tidpunkt men lika gärna kunde vara falskt/inte sant, som att jag skriver på ett tangentbord just nu. Om en kvart är det inte sant.Det finns sanningar som gäller allt biologiskt liv i alla tider det funnits, sådana som gäller allt medvetet liv, alla människor, allt och alla som kan uppleva. Det finns sanningar som gäller om en viss människa under hela hennes tid - och inte andra, eller under en viss tid i hennes liv men inte hela livet. Det finns påståenden var sanning är oavgörbar. "Det finns ett slott på månens baksida som blir osynligt om man tar sig dit för att kolla om det finns."

Vad är relativa sanningar och vad är absoluta av dessa?

Ja, ungefär så...

/Algotezza

[skwuim]

Vad menas med en absolut sanning?

Kan annat än logiska och matematiska tautologier vara absolut sanna?

Kan ett fakta- eller sakpåstående som vilar på empiri vara absolut sant? Kan teorier som vilar på empiri vara absolut sanna? Är inte all empiri primärt betingad av en observatör och har inte en observatör alltid ett perspektiv på och en observationspunkt utifrån vilken hen observerar? Blir då inte sanningar på empirisk grund relativa då de är sanna relativt observatören och hens perspektiv och observationspunkt?

/Algotezza

Logiken (och dess syster matematiken) är det renaste sanningssökande kunskapsmodeller vi människor har. Vetenskapen är något mer subjektivt färgad, men den blir succesivt mer objektiv genom vetenskapligt peer review. Ändå är förstås hypotesen alltid subjektiv, men vetenskapen är så finurlig att den ser till och med ett misslyckad hypotes som en framgång. Vetenskapen är givetvis högst objektivt i jämförelse med humanioran. Vad gäller absoluta sanningar så tror jag att logiken är det närmaste vi kommer. Huruvida den i sig, liksom matematiken är absolut sann är förstås diskuterbart. Det kan nog brytas ned till om vi ser matematiska axiom som just axiom. Jag vill personligen inte spekulera så mycket i huruvida det finns en absolut sanning, mer sann än logiken, därför att den diskutionen lär bli fruktlös. Om inte, på vilket sätt kan en sådan diskussion föras?

[Zokrates]

En absolut sanning är att om man söker på google efter "judarna som styr sverige" så hittar man
bland de översta resultaten en pdf-rapport från säpo som snällt berättar att det är vad extremisterna
anser...

[reflex]

Matematiska sanningar finns dessa egentligen i "verkligheten"?
För om människan inte fanns. Om inget fanns som kunde göra matematiska beräkningar.
Då skulle matematiken inte existera.
Då skulle 1+1 inte längre vara 2,
Allt skulle vara mänger.

Jag är säker på att ingen av er håller med mig om detta, men jag tycker att det är ett intressant tankespår.

[Algotezza]

Vad menas med en absolut sanning?

Kan annat än logiska och matematiska tautologier vara absolut sanna?

Kan ett fakta- eller sakpåstående som vilar på empiri vara absolut sant? Kan teorier som vilar på empiri vara absolut sanna? Är inte all empiri primärt betingad av en observatör och har inte en observatör alltid ett perspektiv på och en observationspunkt utifrån vilken hen observerar? Blir då inte sanningar på empirisk grund relativa då de är sanna relativt observatören och hens perspektiv och observationspunkt?

/Algotezza

Logiken (och dess syster matematiken) är det renaste sanningssökande kunskapsmodeller vi människor har. Vetenskapen är något mer subjektivt färgad, men den blir succesivt mer objektiv genom vetenskapligt peer review. Ändå är förstås hypotesen alltid subjektiv, men vetenskapen är så finurlig att den ser till och med ett misslyckad hypotes som en framgång. Vetenskapen är givetvis högst objektivt i jämförelse med humanioran. Vad gäller absoluta sanningar så tror jag att logiken är det närmaste vi kommer. Huruvida den i sig, liksom matematiken är absolut sann är förstås diskuterbart. Det kan nog brytas ned till om vi ser matematiska axiom som just axiom. Jag vill personligen inte spekulera så mycket i huruvida det finns en absolut sanning, mer sann än logiken, därför att den diskutionen lär bli fruktlös. Om inte, på vilket sätt kan en sådan diskussion föras?

Deduktiva vetenskaper som logik och matematik som bygger på definitioner, axiom (grundantaganden) och härledningsregler genererar tautologier och kontradiktioner. Man kan skapa olika slags geometri, Euklidisk geometri och Icke-euklidisk geometri, genom att antaga olika axiom. Axiom kan inte bevisas inom det system där de är grundläggande. Man måste värdera dem innan man antar dem som grund för systemet.
---

NE
tautologi (alltid sann - mitt tillägg)
tautologi´, inom satslogiken en sats som är sann under varje värdering av de minsta (atomära) satser av vilka den är uppbyggd.

NE
analytisk sanning
analytisk sanning, enligt Kants terminologi en sanning som beror på att predikatet redan ingår i subjektets begrepp.

wikipedia
kontradiktion (alltid falsk - mitt tillägg) är en formel, som är falsk oberoende av dess variablers sanningsvärden
---

Sanningsvärde är inget subjektivt värde utan objektivt. Det finns dock också sannolikheter - på skalan 0 till 1. När man resonerar utifrån emipiri handlar det om sannolikheter och induktionsbevis (sannolikhetsbevis).

/Algotezza

[Algotezza]

Matematiska sanningar finns dessa egentligen i "verkligheten"?
För om människan inte fanns. Om inget fanns som kunde göra matematiska beräkningar.
Då skulle matematiken inte existera.
Då skulle 1+1 inte längre vara 2,
Allt skulle vara mänger.

Jag är säker på att ingen av er håller med mig om detta, men jag tycker att det är ett intressant tankespår.

Skulle jorden finnas om ingen upplevde den och sade "Detta är jorden!"

Skull något alls finnas om ingen upplevde det och sade "Det finns något!"?

Detta handlar om de kontrafaktiska satsernas problem. "Om det som finns inte funnits, hur hade det då blivit?" Svar: alla svar på den frågan är formellt sanna!

/Algotezza

[Algotezza]

En absolut sanning är att om man söker på google efter "judarna som styr sverige" så hittar man
bland de översta resultaten en pdf-rapport från säpo som snällt berättar att det är vad extremisterna
anser...

På vilket sätt är den absolut?

/Algotezza

[reflex]

Matematiska sanningar finns dessa egentligen i "verkligheten"?
För om människan inte fanns. Om inget fanns som kunde göra matematiska beräkningar.
Då skulle matematiken inte existera.
Då skulle 1+1 inte längre vara 2,
Allt skulle vara mänger.

Jag är säker på att ingen av er håller med mig om detta, men jag tycker att det är ett intressant tankespår.

Skulle jorden finnas om ingen upplevde den och sade "Detta är jorden!"

Skull något alls finnas om ingen upplevde det och sade "Det finns något!"?

Detta handlar om de kontrafaktiska satsernas problem. "Om det som finns inte funnits, hur hade det då blivit?" Svar: alla svar på den frågan är formellt sanna!

/Algotezza

Vad du påstår är alltså att om inte människan finns så finns ingenting?
Vad bryr sig vår planet om ifall det finns någon som säjer något över huvud taget.
Allt upphör inte att existera för att vi inte finns. Så viktiga är vi inte. Eller som Ferlin skrev: Stjärnorna kvittar det lika........

[ingenar]

/quote]
Vad du påstår är alltså att om inte människan finns så finns ingenting?
Vad bryr sig vår planet om ifall det finns någon som säjer något över huvud taget.
Allt upphör inte att existera för att vi inte finns. Så viktiga är vi inte. Eller som Ferlin skrev: Stjärnorna kvittar det lika........[/quote]



Människa verkar var just nu den som inte för tillfället passar i på jorden.

[Algotezza]

Matematiska sanningar finns dessa egentligen i "verkligheten"?
För om människan inte fanns. Om inget fanns som kunde göra matematiska beräkningar.
Då skulle matematiken inte existera.
Då skulle 1+1 inte längre vara 2,
Allt skulle vara mänger.

Jag är säker på att ingen av er håller med mig om detta, men jag tycker att det är ett intressant tankespår.

Skulle jorden finnas om ingen upplevde den och sade "Detta är jorden!"

Skull något alls finnas om ingen upplevde det och sade "Det finns något!"?

Detta handlar om de kontrafaktiska satsernas problem. "Om det som finns inte funnits, hur hade det då blivit?" Svar: alla svar på den frågan är formellt sanna!

/Algotezza

Vad du påstår är alltså att om inte människan finns så finns ingenting?
Vad bryr sig vår planet om ifall det finns någon som säjer något över huvud taget.
Allt upphör inte att existera för att vi inte finns. Så viktiga är vi inte. Eller som Ferlin skrev: Stjärnorna kvittar det lika........

Det finns ingen av människan upplevd värld om människan inte finns. Vet du hur världen ser ut bortom din upplevelse av den? Hur vet man att den alls "ser ut"? Vårt upplevande av vår omvärld organiserar den i tid och rum och i form av att vi bebor en planet och har medmänniskor och medvarelser. Kan vi ens tala om existens om ingen upplever existensen? Sedan kan det ju finnas andra som upplever verkligheten men de behöver ju inte organisera sin upplevelse av den som vi.

Jag är väldigt viktigt för mig själv, lika viktig som omvärlden, om det är uppleva och skapa/göra jag vill göra. Om jag inte har mig och min kropp och hjärna och min omvärld - vad har jag då?

Ferlin talar om stjärnor - något han upplevt som han kallar stjärnor. Vad är stjärnor i sig om de inte upplevs? Att vi beskriver dem som vi gör i naturvetenskapen beror ju på att vi upplever som det.


Vet du vad som menas med det kontrafaktiska problemet? Om inte kolla här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kontrafaktisk_villkorssats

/Algotezza

[Zokrates]

Kan vi ens tala om existens om ingen upplever existensen?

En dag sprids det ett luft och vattenburet virus som enbart drabbar människan, dödligheten är 100%.
Med vind och strömmars hjälp når det alla människor inom ett par veckor, den drabbade dör inom 2 dagar.
Tidigt konstaterar smittskyddsläkarna att det rör sig om en ny och obotlig sjukdom och att det är kört
för mänskligheten.
Man konstaterar samtidigt att inga andra arter drabbas, jorden kommer att fortsätta existera för andra arter,
liksom solsystemet, stjärnorna försvinner ju inte samtidigt bara för att betraktaren människan försvinner.
Huruvida liv i övrigt bryr sig om att namnge stjärnor påverkar inte stjärnors existens det minsta,
huruvida något är medvetet om sin egen existens påverkar inte själva existensen som sådan.

[Algotezza]

Kan vi ens tala om existens om ingen upplever existensen?

En dag sprids det ett luft och vattenburet virus som enbart drabbar människan, dödligheten är 100%.
Med vind och strömmars hjälp når det alla människor inom ett par veckor, den drabbade dör inom 2 dagar.
Tidigt konstaterar smittskyddsläkarna att det rör sig om en ny och obotlig sjukdom och att det är kört
för mänskligheten.
Man konstaterar samtidigt att inga andra arter drabbas, jorden kommer att fortsätta existera för andra arter,
liksom solsystemet, stjärnorna försvinner ju inte samtidigt bara för att betraktaren människan försvinner.
Huruvida liv i övrigt bryr sig om att namnge stjärnor påverkar inte stjärnors existens det minsta,
huruvida något är medvetet om sin egen existens påverkar inte själva existensen som sådan.

Hur vet du det? Kan du kontrollera det empiriskt? Eller är det något du antar som ett axiom? Det verkar förnuftigt att anta? Vad jag vet om världen beror på min upplevelse av världen. Hur världen ser ut om den alls ser ut på något sätt eller kan kallas värld öht bortom mitt upplevande av den, det vet jag inte. Det är bortom mitt vetande. Men jag liksom de flesta andra antar i mitt vardagsliv precis det du förespråkar så det råder något slags konsensus kring att existensen är oberoende av att vara upplevd och att världen kommer att se ut som den gör även om vi eller ingen alls upplever den. Och så är ju fallet om man utgår från en materialistisk metafysik, där materian är grundläggande och sedan under vissa förutsättningar kan bli komplex nog för att kallas liv och liv komplext nog att ge upphov till eller bära medvetande. Detta gör de flesta i sitt common sense-präglade vardagsliv där man resonerar ungefär så här: om medvetandet försvinner finns livet kvar och om livet försvinner finns materian kvar.

Men du kan ju aldrig via empiri vare sig bevisa eller motbevisa dina grundläggande metafysiska antaganden, i detta fallet att materian är basen för all existens. Det är därför de kallas så. Men har man väl accepterat sina filosofiska metafysiska axiom ligger de till grund för allt annat och kommer även att påverka din perception och du kommer därför på sikt att uppleva att de stämmer. Och du menar kanske då att du i efterhand kan verifiera din grund. Men det är ett cirkelbevis. Antag att materian är grundläggande, detta kommer då att påverka din perception så att du kommer att uppleva materian som grundläggande. Plus att språket bidrar till att befästa ditt synsätt. Och att alla andra är överens med dig, eller de flesta, åtminstone till vardags. De flesta är hursomhelst överens om att världen finns kvar när man själv dör och skulle finnas kvar om både liv och medvetande försvann. Menar alla detta även i spekulativa och filosofiska sammanhang och inte bara till vardags, finns ju inget att diskutera.

Vi kan tala om sannolikheter, tro - hålla för sannolikt, vetande, absolut och relativt vetande, sunt förnuft-vetande, det i princip ovetbara...

Det beror på vad man vill med en diskussion. Utbyta tankar eller vinna. Kolla in varandras synsätt,blott tänkta eller verkliga, ta del av varandras spekulationer och tankeexperiment... eller... eller...

/Algotezza

[reflex]

[quote=reflex]Matematiska sanningar finns dessa egentligen i "verkligheten"?
För om människan inte fanns. Om inget fanns som kunde göra matematiska beräkningar.
Då skulle matematiken inte existera.
Då skulle 1+1 inte längre vara 2,
Allt skulle vara mänger.

Jag är säker på att ingen av er håller med mig om detta, men jag tycker att det är ett intressant tankespår.

Algotezza skrev:
Skulle jorden finnas om ingen upplevde den och sade "Detta är jorden!"

Skull något alls finnas om ingen upplevde det och sade "Det finns något!"?

Detta handlar om de kontrafaktiska satsernas problem. "Om det som finns inte funnits, hur hade det då blivit?" Svar: alla svar på den frågan är formellt sanna!

reflex skrev:
Vad du påstår är alltså att om inte människan finns så finns ingenting?
Vad bryr sig vår planet om ifall det finns någon som säjer något över huvud taget.
Allt upphör inte att existera för att vi inte finns. Så viktiga är vi inte. Eller som Ferlin skrev: Stjärnorna kvittar det lika........[/quote]

Algotezza skrev:
Det finns ingen av människan upplevd värld om människan inte finns. Vet du hur världen ser ut bortom din upplevelse av den? Hur vet man att den alls "ser ut"? Vårt upplevande av vår omvärld organiserar den i tid och rum och i form av att vi bebor en planet och har medmänniskor och medvarelser. Kan vi ens tala om existens om ingen upplever existensen? Sedan kan det ju finnas andra som upplever verkligheten men de behöver ju inte organisera sin upplevelse av den som vi.

Jag är väldigt viktigt för mig själv, lika viktig som omvärlden, om det är uppleva och skapa/göra jag vill göra. Om jag inte har mig och min kropp och hjärna och min omvärld - vad har jag då?

Ferlin talar om stjärnor - något han upplevt som han kallar stjärnor. Vad är stjärnor i sig om de inte upplevs? Att vi beskriver dem som vi gör i naturvetenskapen beror ju på att vi upplever som det.

Algotezza


Människan är utrustad med fantasi och kan därför mycket väl förställa sig världen utan människor.
Så ock Ferlin när han tänkte på hur våra bekymmer ser ut ur stjärnornas perspektiv.