Vilar filosofi och naturvetenskap på solid grund?

[Illusionen]

Hej!

Detta inlägg är ett test av om jag lyckats formulera några tankar jag har, på ett begripligt sätt. Mitt dilemma är att jag tycker mig förstå vissa, ur filosofisk synpunkt, viktiga samband, men att ingen i min bekantskapskrets verkar förstå det jag beskriver.

Den i grunden existentiella frågeställningen om vad det mänskliga "jaget" representerar, har sysselsatt och fascinerat mänskligheten inkl filosofer i tusentals år, och fortsatt med oförminskad intensitet in i vår tid. Trots braskande rubriker genom åren om förväntade vetenskapliga genombrott, har ingen trovärdig förklaring på/till vad "jaget" , inkl dess mekanismer, representerar ännu presenterats. Som exempel har under senare tid experimentellt inriktade forskare börjat undersöka det mänskliga medvetandets väsen. Denna forskning förefaller enligt facklitteraturen i första hand inriktad på hjärnan ur vårt ”verkliga” atomära perspektiv, utan egentlig påvisbar koppling till universum och de reella och imaginära strukturella fältsamband jag hävdar borde inkluderas. Som jag ser det finns det strukturella imaginära samband som över huvud taget ej uppmärksammas, därav rubriken.

Efter att ha begrundat ovanstående är min slutsats att det inledningsvis krävs svar på ett begränsat antal fundamentala frågor som grund för att försöka förstå och förklara medvetandets mer grundläggande basala mekanismer. Då svaren är ömsesidigt beroende av varandra, går det inte att ignorera någon av frågorna. Svaren utgör alltså grundförutsättning för förståelse på ett djupare plan.
Frågorna som är av fundamental betydelse för förståelsen av medvetandet är enligt min mening,

- VAD UTGÖR MEDVETANDETS/JAGETS REFERENS ?
- VAD ÄR DET VI FÖRNIMMER ?
- VAD ÄR TID ?

Frågorna återkommer ofta i olika skepnader, på olika forum, och förblir alltid obesvarade. Det kommer även fortsättningsvis att förbli så, så länge logiskt underbyggda svar ej presenteras. Avsaknad av svar kan inte tolkas på annat sätt än att mycket inom såväl filosofi som naturvetenskap saknar en solid grund. Krasst uttryckt förefaller det som att ingen förstår på ett djupare plan.

Mitt koncept, är ett försök att redogör för principer där den verklighet medvetandet förmedlar är en transformerad skenförnimmelse, närmast att likna vid en illusion. Denna illusion kan betraktas som en spegling via ett överordnat universellt komplext grundtillstånd, G.

En av konceptets bärande principer benämns maskeringsprincip, MP. Enligt MP maskerar sinnets struktur sin ”egenstruktur” i G. Detta resulterar i att en OBALANS introduceras i relation till G, som funktion av den maskerade egenstrukturen. Sinnets egenstruktur sätter därigenom sin EGEN REFERENS i förhållande till G. Obalansen kan ses som en skenbar polarisationseffekt i G. Kommunicerande atomer maskerar var för sig, vilket innebär att växelverkan, vxv, innefattar obalanser som refererar till skilda atomer. MP möjliggör därigenom att vxv förmedlar OLIKA perspektiv av G.

Den subjektiva obalansen ger upphov till varierande strukturella skalfaktorvariationer i G, ur respektive sinnes perspektiv. Dessa obalanser kompenseras/sammanlänkas via "balanssubstitut". Fenomenet TID är ett exempel på sådant substitut, som länkar samman olika skalfaktorer.I förlängningen medför detta att vi "atomer" inkl vårt medvetande, är involverade i genererandet av fenomenet tid, via MP.

Växelverkan beskrivs i konceptet som motriktade strukturer, via varianter av Eulers formel. Enligt den modell konceptet tillämpar sker kommunikationen atomer emellan m a o via ett ömsesidigt abstrakt strukturberoende, i form av växelverkan, vilket medför att kommunikationen är beroende av minst två referenspunkter, vilket benämns Dubbelreferensprincip, DRP.

Rummet vi förnimmer i vår verklighet, här benämnt det atomära perspektivet, kan beskrivas via koordinater som refererar till EN punkt i vår verklighet. Till skillnad från vår verklighet beskrivs grundtillståndet G, som refererande till minst TVÅ punkter, benämnt det universella perspektivet. Dessa punkter är synonyma med två växelverkande atomer. Kommunikation mellan atomer i/via G, sker alltså som funktion av dessa skilda referenser, via växelverkan. Det som skiljer det atomära respektive universella perspektiven från varandra är alltså att de baseras på skilda referenser.
Detta i sin tur får till konsekvens att rummets referenspunkt måste ersättas av något ”annat” än en punkt, när kommunikationen skall beskrivas. Detta ”annat”, skilt från vår atomära ”referenspunkt”, är att betraktas som en typ av komplext strukturellt ”referensmedelvärde”, till vilket växelverkan har att förhålla sig till. För att beskriva detta använder sig konceptet av ett balanskriterie, benämnt Delta. De i Delta ingående ”fas-vektorerna” är viktade/normerade. Beroende på ”position” relativt ”referensmedelvärdet” skiljer konceptet på INTERNT respektive EXTERNT perspektiv.

Relativitetsbegreppet är en direkt följd av det strukturella ”referensmedelvärdet”. Som exempel,
Lorentz-transformationen och Einsteins speciella relativitetsteori, ESR, baseras på förutsättningar som utgår från det vi förnimmer och anser vara sann verklighet, men som alltså enligt detta koncept är en transformerad skenbild. Båda dessa teorier saknar adekvat referens, och är därför ofullständiga enligt mitt synsätt. ESR säger att tiden saktar ned i observerade system vid relativrörelse (s k Time Dilation). Sambandet beskrivs av uttrycket, Roten ur (1 – (V/C)^2). Detta samband gäller även reellt i fallet med MP och DRP, men med tillägget att det även förekommer ett imaginärt uttryck, Roten ur (1 + (V/C)^2) /j. Universellt förekommer därigenom ingen s k relativitet, då uttrycken balanserar varandra.
Vårt oändlighetsbegrepp förklaras likaså av ”referensmedelvärdet”.

Det är troligen svårsmält för många, men det konceptet redogör för är att ALLT i vår föreställningsvärld, inkl medvetandets EXISTENS förnimmelse, hänför sig till denna av oss "atomer", själva introducerade strukturobalans. Medvetandet är därigenom en typ av självförvållad/självgenererad illusion/skenbild, men existerar likväl som en del av universum, ur sitt eget perspektiv. Det går att formulera detta som att, vårt s k RUM atomärt är ett substitut för den kontraktion som vår interna egenstruktur döljer/maskerar. För att göra det än mer fascinerande, får detta balansfenomen till konsekvens att vårt medvetande "färdas", med hjälp av sen egenstruktur, i ett TIDLÖST universum.

Att då, som vissa gör, hävda att universum startade som en s k Big Bang får mig att tro att experterna tagit ut svängarna ordentligt, utan att först begrunda medvetandets och "jagets" mekanismer och roll. Min personliga slutsats blir därför att det ej existerar någon sann rättvisande atomär verklighet som kan göra anspråk på att utgöra livets referens. Livets referens bör således ligga "bortom" den självgenererade illusion som vi är delaktiga i skapandet av. När universum av fysiker tilldelas egenskaper, som är rent atomära till sin karaktär, utan att beakta de imaginära speglingars effekt, finns det därför goda skäl till att förhålla sig något skeptisk.

Har jag fel ? Om jag har fel, visar inte principen som sådan, att etablerade förklaringar av vår verklighet kan ifrågasättas, särskilt om aktuella frågor saknar svar ?

Föreliggande inlägg är hämtat från kapitel 3, Medvetandet, i en uppsats jag skrivit. Uppsatsen i sin helhet finns tillgänglig för nedladdning på http://www.maticweb.com .

Hälsar
Illusionen

[satan]

Om man vill förstå medvetandets struktur , varför inte ta del av den litteratur inom ps. som har ägnat tid åt att utforska medvetandet ?. Föredrar personligen den freudianska litteraturen även om den Jungianska litteraturen idag förefaller vara mera på modet

MVH Roger

[Pilatus]

Svaren utgör alltså grundförutsättning för förståelse på ett djupare plan.
Frågorna som är av fundamental betydelse för förståelsen av medvetandet är enligt min mening,

- VAD UTGÖR MEDVETANDETS/JAGETS REFERENS ?
- VAD ÄR DET VI FÖRNIMMER ?
- VAD ÄR TID ?

Frågorna återkommer ofta i olika skepnader, på olika forum, och förblir alltid obesvarade.

Det är säkert bara du själv som kan städa upp bland dina funderingar. Och det är säkert fullt tillräckligt att försöka besvara en hypotetisk frågeställning åt gången. Det finns mycket bra skrivet om frågorna du ställer av, filosofer, fysiologer, psykologer och naturvetare. Om det är möjligt att dra någon slutsats i den riktning du antar kan jag inte svara på. Personligen tror jag inte att naturen djävlas med oss. Många av de frågor vetenskapen har ställt sig producerar dagligen nya kunskaper.

Esoteriska funderingar om några djupare samband i tillvaron tillhör möjligen religionens område. Varför duger inte verkligheten som den är?

[Illusionen]

Hej Pilatus!

Tack för dina synpunkter.
Tyvärr delar jag inte dina åsikter, vilket jag kommenterar och motiverar helt kort i det följande.

För att en diskussion ska vara meningsfull för mig, räcker det inte med att du använder dig av svepande intetsägande formuleringar, utan jag förväntar mig preciseringar och fakta när aktuella svar ges.
Som exempel på vad jag menar, redovisar jag definitionen av fenomenet TID via den inledande sammanfattande figuren i mitt koncept på, http://www.maticweb.com

Du skriver citat, ”Det är säkert bara du själv som kan städa upp bland dina funderingar.”
Du ger här uttryck för en subjektiv värdering/åsikt som inte säger mig något.

Du skriver vidare citat, ”Och det är säkert fullt tillräckligt att försöka besvara en hypotetisk frågeställning åt gången.”
Här anser jag att du är helt fel ute, då frågorna jag ställer tveklöst är avhängiga varandra.

Du skriver vidare citat, ”Det finns mycket bra skrivet om frågorna du ställer av, filosofer, fysiologer, psykologer och naturvetare.”
Det är ett korrekt konstaterande, men inget av det som är skrivet presenterar de svar jag efterfrågar.
Detta förtydligar jag i kapitel 3, Medvetandet, i mitt koncept.

Anser du att jag har fel, så låt oss göra det enkelt och begränsa frågeställningen till frågan, - VAD ÄR TID ?
Definition av fenomenet TID är, såvitt jag förstår, en av de fundamentala frågorna även inom filosofin,
så svaret på frågan borde intressera flertalet filosofiintresserade personer.
Jag skulle därför uppskatta om du vill redovisa vad svaret är, gärna med hänvisning till åberopad litteratur.

Du skriver vidare citat, ”Personligen tror jag inte att naturen djävlas med oss.”
Det är en åsikt jag delar, men jag förstår inte var detta kommer in i bilden ?

Hälsar
Illusionen

[Pilatus]

Du skriver citat, ”Det är säkert bara du själv som kan städa upp bland dina funderingar.”
Du ger här uttryck för en subjektiv värdering/åsikt som inte säger mig något.

Mitt svar uttrycker en skeptisk hållning till det du skriver. Jag tror att det är få medlemmar på forumet som har tillräckliga kunskaper att guida dig framåt.

Du skriver vidare citat, ”Och det är säkert fullt tillräckligt att försöka besvara en hypotetisk frågeställning åt gången.”
Här anser jag att du är helt fel ute, då frågorna jag ställer tveklöst är avhängiga varandra.

Så hur skulle en tänkbar syntes kunna se ut?

Du skriver vidare citat, ”Det finns mycket bra skrivet om frågorna du ställer av, filosofer, fysiologer, psykologer och naturvetare.”
Det är ett korrekt konstaterande, men inget av det som är skrivet presenterar de svar jag efterfrågar.

Alltså är det bara du själv som kan städa upp bland dina funderingar?

Anser du att jag har fel, så låt oss göra det enkelt och begränsa frågeställningen till frågan, - VAD ÄR TID ?
Definition av fenomenet TID är, såvitt jag förstår, en av de fundamentala frågorna även inom filosofin,
så svaret på frågan borde intressera flertalet filosofiintresserade personer.
Jag skulle därför uppskatta om du vill redovisa vad svaret är, gärna med hänvisning till åberopad litteratur.

Ett enkelt svar är att tid är det vi mäter med klockor. Tiden tycks ha en riktning som är sammankopplad med entropin. Tid har definierats som ett avstånd mellan händelser i rumtiden. Tid tycks då inte vara något absolut eftersom partiklar blir relativt långlivade i en partikelaccelerator om de får färdas nära ljushastigheten. Det finns alltså en hel del som är känt om tiden. Men dessa allmänna kunskaper tror jag inte behöver några speciella källhänvisningar, de är (antar jag) allmänt kända. Vi kanske skall se tid som en vektor till de tre som definierar rummet.

[reflex]

Kan man säga att tid är något som människan har uppfunnit för att kunna hantera och se relationen mellan olika händelseförlopps hastighet?

[Pilatus]

Kan man säga att tid är något som människan har uppfunnit för att kunna hantera och se relationen mellan olika händelseförlopps hastighet?

Tid är inte någon uppfinning. Mycket i naturen är cykliskt och lätt att upptäcka. Månens faser, tidvattnet, årstider. Dygnets timmar var enkelt att mäta med hjälp av skuggan från en pinne nedstucken i marken. När människorna blev bofasta blev det viktigt att veta när det var tid att stoppa frön i backen. Även djuren styrs av årstider. Relationer mellan olika händelseförlopps hastighet är kanske intressant om man äger en snabb bil!

[Illusionen]

Hej Pilatus!

Du skriver citat, "Så hur skulle en tänkbar syntes kunna se ut?"

Det är exakt detta mitt koncept beskriver. Läs gärna även min kommentar under rubriken "Vad är Jaget ?
Sammanfattat redogör konceptet för hur våra sinnens interna atomstruktur utgör en del av universums i grunden balanserade struktur.
Sinnets interna struktur kan ej ”förnimma” sin egen struktur i G.
Den interna strukturen introducerar därigenom en strukturobalans i förhållande till sin egen struktur.
Enligt konceptet härrör vårt medvetande, inkl vårt ”jag” och fälten till denna strukturobalans.
För att balansera, av strukturobalans genererad skalfaktordifferens, i grundstrukturen, G, krävs en typ av ”balanssubstitut”.
Fenomenet TID utgör ett exempel på sådant substitut.

För att förtydliga min personliga något skeptiska inställning, och uppenbara brister i nuvarande vedertagen argumentation ang fenomenet TID, kan följande exempel användas.

• Att t ex hävda att universum har en viss ålder, utan att samtidigt entydigt definiera och ge svar på frågorna, vad är det vi FÖRNIMMER, och vad fenomen som TID står för, förefaller något anmärkningsvärt. Att påstå att universum har en ”ålder” trots avsaknad av entydiga definitioner kan då tolkas som ett förhastat påståendet, och att sannolikt ingen förstår, trots allt som skrivs och hävdas i medierna. Konceptet hävdar att det atomära fenomenet TID inryms i universum, som ett sub-fenomen, men att universum överordnat är tidlöst. Konceptet redovisar även att fenomenet TID kännetecknas av en komplex natur.

• Einsteins relativitetsteori, baserad på Lorentz-transformationen, LT, säger att tiden är relativ, och anses vara en av hörnpelarna inom fysiken. Antag, vilket är sannolikt, att TID är ett komplext fenomen, och att LT endast tar hänsyn till den reella komposanten av TID.
Einsteins relativitetsteori beaktar i så fall ej den imaginära komposanten i TID, och dess påverkan på resultatet. När fenomenet/begreppet TID inte är definierat, vad står då begreppet relativitet för, om vi inte förmår förklara vad TID är och härrör från? Det kan tyckas förmätet att hävda, men faktum kvarstår, ingen har kunnat förklara för mig vad relativitetsbegreppet egentligen står för, och det är givetvis djupt otillfredsställande.

• Om TID är en obestämd förnimmelse i vårt medvetande, som kräver materia, är det då förenligt med vårt förnuft att hävda att tid existerar utanför vårt medvetande och avsaknad av materia ? Har man inte ett säkert svar på frågeställningen, bör man noga tänka sig för innan man reservationslöst, som många förefaller göra, spekulerar kring frågor som rör bl a universums ålder, relativitet mm.

Mitt inlägg var enbart tänkt som en test av om det jag skriver var begripligt.
Jag har, som jag tolkar reaktionerna, fått ett svar, och är nöjd med det, så detta får bli min avslutande kommentar.
Tack för hjälpen, och lycka till,

Hälsar
Illusionen

[reflex]

Kan man säga att tid är något som människan har uppfunnit för att kunna hantera och se relationen mellan olika händelseförlopps hastighet?

Tid är inte någon uppfinning. Mycket i naturen är cykliskt och lätt att upptäcka. Månens faser, tidvattnet, årstider. Dygnets timmar var enkelt att mäta med hjälp av skuggan från en pinne nedstucken i marken. När människorna blev bofasta blev det viktigt att veta när det var tid att stoppa frön i backen. Även djuren styrs av årstider. Relationer mellan olika händelseförlopps hastighet är kanske intressant om man äger en snabb bil!

Jag tror inte att du riktigt förstod hur jag menar.
Fanns inte människan skulle heller ingen kunna mäta tid. Alltså fanns då inte tiden som vi känner den.
Alla förlopp i naturen sker med sin fasta eller varierande hastighet.
För att vi skulle kunna säga hur lång tid någonting tar så måste vi ha ett mått på tid.
Om inte skulle bara vissa förlopp gå snabbare än andra. ( vid jämförelse, om det nu fanns någon som kunde jämföra)

[förstår mig själv]

Verkligheten är såklart subjektiv. Vad är tex materia/massa. Något som har ett förhållande till något annat och förnimmelse. Jaget är ett ord som människan konstruerat. Vi gör vad vi gör.

[Pilatus]

Fanns inte människan skulle heller ingen kunna mäta tid. Alltså fanns då inte tiden som vi känner den.

Jag utgår från att tid är en dimension som finns oberoende av människan. Tid behöver inte observeras för att finnas. Världen förändras oberoende av om människor mäter tiden mellan händelser.

För att vi skulle kunna säga hur lång tid någonting tar så måste vi ha ett mått på tid.

En sekund definieras som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133, enligt det 13:e CGPM-mötet 1967.

[Algotezza]

Tid kan definieras som möjlighet till rörelse och tillståndsförändring hos företeelser, medvetna och icke medvetna företeelser, i ett 3D-rum. Denna möjlighet kallar vi tid, fjärde dimensionen, vilken med denna definition närmast blir en egenskap hos 3D-rummet. Rörelse och tillståndsförändring finns även om ingen mäter tiden. Tidmätning kan definieras som att räkna en jämna rytm där man bara kan räkna själva taktslagen, inte det som är mellan dem. Hur vet vi då att en rytm är jämn? Naturen har också klockor, rätt långsamma sådana, dygnsklockan, månfasklockan och årsklockan, där vi mäter tid genom att räkna dygn månfaser och år, samt årstider, fyra eller två. Den snabbaste naturliga klockan är vårt hjärta, vår puls. Den klockan använde sig Galileo Galilei av. Han tog pulsen på en lugn och blid munk för sina experiment.

Fysiken definierar tid som det man mäter med en klocka men har ej definierat vad tidmätning är. Sekunden har definierats.

Från WP:

Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133 [1], enligt det 13:e CGPM-mötet 1967.

Men hur vet man att detta hypersnabba tickande är ett jämnt tickande (bortse från att det är så snabbt) - hur konstaterar man det objektivt, med vilken tidmätare då? Man förutsätter att cesium tickar jämnt men man kan ju inte bevisa det förrän man har en klocka. Så det är ett cirkelbevis.

/Algotezza

[reflex]

Tid kan definieras som möjlighet till rörelse och tillståndsförändring hos företeelser, medvetna och icke medvetna företeelser, i ett 3D-rum. Denna möjlighet kallar vi tid, fjärde dimensionen, vilken med denna definition närmast blir en egenskap hos 3D-rummet. Rörelse och tillståndsförändring finns även om ingen mäter tiden. Tidmätning kan definieras som att räkna en jämna rytm där man bara kan räkna själva taktslagen, inte det som är mellan dem. Hur vet vi då att en rytm är jämn? Naturen har också klockor, rätt långsamma sådana, dygnsklockan, månfasklockan och årsklockan, där vi mäter tid genom att räkna dygn månfaser och år, samt årstider, fyra eller två. Den snabbaste naturliga klockan är vårt hjärta, vår puls. Den klockan använde sig Galileo Galilei av. Han tog pulsen på en lugn och blid munk för sina experiment.

Fysiken definierar tid som det man mäter med en klocka men har ej definierat vad tidmätning är. Sekunden har definierats.

Från WP:

Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133 [1], enligt det 13:e CGPM-mötet 1967.

Men hur vet man att detta hypersnabba tickande är ett jämnt tickande (bortse från att det är så snabbt) - hur konstaterar man det objektivt, med vilken tidmätare då? Man förutsätter att cesium tickar jämnt men man kan ju inte bevisa det förrän man har en klocka. Så det är ett cirkelbevis.

/Algotezza

Men om ingen definierar vad tid är och bestämmer ett värde för den så finns den väl inte - eller?
Tiden har ju ingen "egen" existens. Precis som matematiken så är den beroende av att vi använder oss av den. Utan en "värd" så existerar den inte.

[Algotezza]

Tid kan definieras som möjlighet till rörelse och tillståndsförändring hos företeelser, medvetna och icke medvetna företeelser, i ett 3D-rum. Denna möjlighet kallar vi tid, fjärde dimensionen, vilken med denna definition närmast blir en egenskap hos 3D-rummet. Rörelse och tillståndsförändring finns även om ingen mäter tiden. Tidmätning kan definieras som att räkna en jämna rytm där man bara kan räkna själva taktslagen, inte det som är mellan dem. Hur vet vi då att en rytm är jämn? Naturen har också klockor, rätt långsamma sådana, dygnsklockan, månfasklockan och årsklockan, där vi mäter tid genom att räkna dygn månfaser och år, samt årstider, fyra eller två. Den snabbaste naturliga klockan är vårt hjärta, vår puls. Den klockan använde sig Galileo Galilei av. Han tog pulsen på en lugn och blid munk för sina experiment.

Fysiken definierar tid som det man mäter med en klocka men har ej definierat vad tidmätning är. Sekunden har definierats.

Från WP:

Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133 [1], enligt det 13:e CGPM-mötet 1967.

Men hur vet man att detta hypersnabba tickande är ett jämnt tickande (bortse från att det är så snabbt) - hur konstaterar man det objektivt, med vilken tidmätare då? Man förutsätter att cesium tickar jämnt men man kan ju inte bevisa det förrän man har en klocka. Så det är ett cirkelbevis.

/Algotezza

Men om ingen definierar vad tid är och bestämmer ett värde för den så finns den väl inte - eller?
Tiden har ju ingen "egen" existens. Precis som matematiken så är den beroende av att vi använder oss av den. Utan en "värd" så existerar den inte.

Det beror ju på hur vi definierar tid: om den kan finnas i sig eller bara finns om någon definierar och mäter den. Finns ljus bara därför att vi definierat det?

/Alotezza

[reflex]

Tid kan definieras som möjlighet till rörelse och tillståndsförändring hos företeelser, medvetna och icke medvetna företeelser, i ett 3D-rum. Denna möjlighet kallar vi tid, fjärde dimensionen, vilken med denna definition närmast blir en egenskap hos 3D-rummet. Rörelse och tillståndsförändring finns även om ingen mäter tiden. Tidmätning kan definieras som att räkna en jämna rytm där man bara kan räkna själva taktslagen, inte det som är mellan dem. Hur vet vi då att en rytm är jämn? Naturen har också klockor, rätt långsamma sådana, dygnsklockan, månfasklockan och årsklockan, där vi mäter tid genom att räkna dygn månfaser och år, samt årstider, fyra eller två. Den snabbaste naturliga klockan är vårt hjärta, vår puls. Den klockan använde sig Galileo Galilei av. Han tog pulsen på en lugn och blid munk för sina experiment.

Fysiken definierar tid som det man mäter med en klocka men har ej definierat vad tidmätning är. Sekunden har definierats.

Från WP:

Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133 [1], enligt det 13:e CGPM-mötet 1967.

Men hur vet man att detta hypersnabba tickande är ett jämnt tickande (bortse från att det är så snabbt) - hur konstaterar man det objektivt, med vilken tidmätare då? Man förutsätter att cesium tickar jämnt men man kan ju inte bevisa det förrän man har en klocka. Så det är ett cirkelbevis.

/Algotezza

Men om ingen definierar vad tid är och bestämmer ett värde för den så finns den väl inte - eller?
Tiden har ju ingen "egen" existens. Precis som matematiken så är den beroende av att vi använder oss av den. Utan en "värd" så existerar den inte.

Det beror ju på hur vi definierar tid: om den kan finnas i sig eller bara finns om någon definierar och mäter den. Finns ljus bara därför att vi definierat det?

/Alotezza

Ljus är fotoner
Men vad är tidens fysiska beståndsdelar?