Vad utgör medvetandets referens?
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Med-vetandets - veta något MED någon
Referens är relationen mellan två objekt, där det ena utgör eller anger någon form av koppling till det andra. Ett sådant objekt kan till exempel vara en källhänvisning i en text vid referat eller citat av en annan text.
Referens är relationen mellan två objekt, där det ena utgör eller anger någon form av koppling till det andra. Ett sådant objekt kan till exempel vara en källhänvisning i en text vid referat eller citat av en annan text.
Veritas vos liberabit
-
- Inlägg: 2345
- Blev medlem: 06 aug 2017 10:22
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Tror inte riktigt så.
Vad Illusionen menar med referens är nog snarare en prövosten för våran realuppfattning.
Tacksamt att Illusionen snappade upp det av mej skrivna, som jag lånade av Marx, begreppet "atomärt".
Atomär uppfattning dunklas av allehanda ovidkommande. Vårat förstånd består av fem atomära delområden. Studera hjärnan om du inte tror mej.
Vad Illusionen menar med referens är nog snarare en prövosten för våran realuppfattning.
Tacksamt att Illusionen snappade upp det av mej skrivna, som jag lånade av Marx, begreppet "atomärt".
Atomär uppfattning dunklas av allehanda ovidkommande. Vårat förstånd består av fem atomära delområden. Studera hjärnan om du inte tror mej.
- Illusionen
- Inlägg: 1323
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: Vad utgör medvetandets referens?
531bts skrev:Illusionen: ja min tro att Gud införlivade sina likasinnade delar i skapelsen som kvinnor o män, är för att motsvara Guds ENDA o med människans gemensamma behov kräver att delen, människan kan förstå o spegla sig i det behovet. Det skiljer sig avsevärt från de religiösas självstympande inställning att man inte kan förstå Gud. Jag ställer motfrågan: hur kan man fullt ut, älska det man inte förstår? Jag menar att Gud är medveten om sina delar, människan o har försett henne med ed ALLA möjligheter att förverkliga en förnufts- o verklighetsbaserad Gudstro. Vi kan som delar naturligtvis aldrig få en objektiv förståelse av Gud men vi kan som likasinnade delar förnuftsbaserat sätta oss in i Guds situation som ingående delar. Jag tror inte på en cynisk Gud som via skapelsen försett oss med förnuft o möjlighet till filosofisk insikt o ett heltäckande språk, inte alls eller nästan kan förstå Gud. Självklart kan människan förstå Gud. Varför inte? Jag har aldrig förstått varför de religiösa så gärna vill ha ett outgrundligt, mystiskt förhållande till Gud. Ngt slags utfall av falsk ödmjukhet, feghet eller vad? För så fort man tar " älska din Fader av hela ditt hjärta, kraft o FÖRSTÅND på allvar, börjar helvetet: du tar på dig ett ansvar som i mötet i människornas värld inte är någon dans på rosor
I mitt inlägg den 09 apr 2019 13:36 förklarar jag bakgrunden till mitt koncept och aktuell tråd.
Avslutningen lyder citat,
”För mig är det inte så viktigt vad omgivningen anser och tycker om mitt koncept.
Grunden finns dokumenterad i patentansökan, och det räcker för min del.
Skulle jag mot förmodan ha rätt i något avseende, så kommer det att visa sig med tiden.
Jag hävdar inte att jag har rätt, det överlåter jag till andra att ta ställning till.”
Vad gäller synen på Gud är det inte min uppgift att predika vad andra ska tro på eller ej,
utan anser och respekterar att det är var människas ensak.
Det är en av anledningarna till att jag helst begränsar skrivandet till den här tråden.
Det jag skriver i ämnet är således min personliga åsikt och inget annat.
Din tro att ”Gud införlivade sina likasinnade delar i skapelsen som kvinnor o män, för att motsvara Guds
enda o med människans gemensamma behov kräver att delen, människan kan förstå o spegla sig i det behovet”,
förefaller minst sagt tillrättalagt. Detta gemensamma behov utgör sedan, om jag tolkar dig rätt,
ditt argument för att hävda, ”Självklart kan människan förstå Gud.”
För att ha en grund att utgå från, förutsätts att du behärskar vad det mänskliga ”jaget” representerar,
och dess roll i sammanhanget. I mitt föregående inlägg skriver jag citat,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall
utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa
relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen,
kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”
När du är klar med beskrivningen av ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår verklighets
s k rum-tid, återstår att via det gemensamma ”behovet” sätta detta i relation till det du benämner Gud.
Du har här möjlighet att visa att ”Självklart kan människan förstå Gud.” genom att förklara
begreppet Gud och ”jaget” samt jagets och Guds gemensamma sammanlänkande ”behov”.
/ Illusionen
Pax vobiscum
https://www.youtube.com/watch?v=Qul0b3e631k
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
-
- Inlägg: 2345
- Blev medlem: 06 aug 2017 10:22
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Patent på gudsuppfattning? Inga dåliga grejor.
- Illusionen
- Inlägg: 1323
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: Vad utgör medvetandets referens?
hakkapeliitta skrev:Patent på gudsuppfattning? Inga dåliga grejor.
Patentansökan avser principerna MP och DRP.
DRP beskrivs som en REFERENSNEUTRAL normerad ömsesidig VÄXELVERKAN, medan FÖRNIMMELSEN,
till skillnad från den balanserade växelverkan är, REFERENSBEROENDE.
∆Ø är således en följd av tillämpning av olika referenser, eller om man så föredrar, referensdifferens.
/ Illusionen
Pax vobiscum
https://www.youtube.com/watch?v=gypAjPp6eps
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Jaget är idén/illusionen om relativa tankar, känslor, omdömen som genom livet grundar sig, dels på av vad som faller in på det medvetna sinnet via sinnesportarna, o dels på förnimmelser i den anknutna kroppen. En idé om ett unikum av egenskaper, kvaliteter o färdigheter som skiljer mig från alla andra. Ett mentalt fängelse eller en berikande mångfald om man genomskådat "jaget" o förhåller sig till medvetandet, det som gör det möjligt att förverkliga det behov som människan har gemensamt med Guds ENDA behov.
Gud är den osynliga bestående, levande, om sig själv o sina ingående delar, medvetna orsaken till verkligheten, skapelsen, universum.
Gud är den osynliga bestående, levande, om sig själv o sina ingående delar, medvetna orsaken till verkligheten, skapelsen, universum.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
531bts skrev:Gud är den osynliga bestående, levande, om sig själv o sina ingående delar, medvetna orsaken till verkligheten, skapelsen, universum.
Låter som en panteistisk gud eller en mycket inaktiv gud... som liksom universum bara är där.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Universum/skapelsen är den förmedlande länken mellan Gud/helheten o mäniskan/delen. En dynamisk tredimensionell bild som genom människans 100%iga beroende av den, tvingas att leva av o i förhållande till. Människan har möjlighet, av fri vilja, att göra filosofiska antaganden om den som antingen meningslös/död eller som ett uttryck från Gud för att förverkliga människans o Guds ENDA gemensamma behov.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
531bts skrev:Universum/skapelsen är den förmedlande länken mella Gud/helheten o mäniskan/delen. En dynamisk tredimensionell bild som genom människans 100%iga beroende av den, tvingas att leva av o i förhållande till den. Människan har möjlighet, av fri vilja, att göra filosofiska antaganden om den som antingen meningslös/död eller som ett uttryck från Gud för att förverkliga människans o Guds ENDA gemensamma behov.
Delar av det du skriver är kanske möjligtvis så i detta förhållande mellan Gud/människan - men jag har inte upplevt annat än personliga tilltal, en individ och person - mer konkret MANLIG sådan, och upplevelser som varit helt knutna till verkligheten och inte min upplevelse av den.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Hela skapelsen är, om du så vill, "personligt tilltal" när du valt att etablera dig i Gudsmedvetande/förnuftsbaserad Gudstro.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Risken att jag inte kommer ha tid att förstå konceptet vidare där jag var i somras förrän då jag går om pension om en tio år känns överhängande
Men vem vet...
Men vem vet...
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Zizek - Om kaos, filosofi, kapitalism och globalisering
4 november 2017
Zizek - Om kaos, filosofi, kapitalism och globalisering
4 november 2017
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Närå Anders --- lyssna in här så fattar du snart mitt eviga tjat om Gud också ...
De som skrattade bäst kommer inte att skratta sist - det är 100% säkert.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Esther skrev:Närå Anders --- lyssna in här så fattar du snart mitt eviga tjat om Gud också
Är detta verkligen relevant för trådens ämne?
Moderator
- Illusionen
- Inlägg: 1323
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Anders,
Inom bl a radiotekniken används spolar, s k induktanser, L, och kondensatorer, kapacitanser, C.
Dessa komponenter har en s k impedans, som utgör komponenternas ”motstånd” mot växelström.
Impedansen benämns reaktans för både induktans och kapacitans.
Impedansen för L och C baseras på naturkonstanterna, εο och μο.
Reaktansen är i båda fallen (L resp C) en funktion av frekvensen.
När spole/induktans kopplas samman med kondensator/kapacitans bildas en svängningskrets.
Svängningskretsen kan vara av två närbesläktade typer, benämnda seriell och/eller parallell typ.
Kännetecknande för dessa svängningskretsar är att impedansen går mot min för serievarianten,
och mot max för parallellvarianten, vid en viss frekvens, den s k resonansfrekvensen.
Kombinationer av dessa resonansvarianter används för att beskriva växelverkan via 2∆Ø.
Vid resonans balanserar (jmf resonans och 2Ư !)spolens induktiva reaktans, kondensatorns kapacitiva reaktans.
Q-värdet på en svängningskrets, är ett tal som anger hur frekvensselektiv resonanskurvan är.
Ju högre Q-värde, desto skarpare frekvenskaraktäristik.
Resonanskurvan, x, kan skrivas som, x = cosΦ = 1 / √1 + tg2 Φ ≈ 1/ √1 + (Q ∙ 2Δωo/ω)^2
Φ står här för vinkeln mellan impedansens reella och komplex del/vektor.
2Δωo = bandbredd = bredden på resonanskurvans topp på viss nivå.
Vid små värden på Δωo (= bandbredden) kan uttrycket x ≈ 1/ √1 + (Q ∙ 2Δωo/ω)^2 skrivas som,
X ≈ √1 – (Q ∙ 2Δωo/ω)^2. Notera här den principiella likheten med ESR och γ = √(1–V^2/C^2).
Så här långt är det konventionell radioteknik utan några konstigheter.
Resonemanget som leder fram till begreppet RUM-TID, framgår av följande nedkortade sammanfattning,
som är besläktat med ovanstående. Naturkonstanterna, εο och μο, är fundamentala till sin natur,
och krävs för att förklara rum-tid, så försök gärna sätta dig in i vad naturkonstanterna har för bakgrund !
En första lämplig ansats är att begrunda vad naturkonstanterna, εο och μο, representerar, där,
εο = 10ⁿ / 4 π c² n=7
μο = 4 π / 10ⁿ n=7
Tänk dig att εο och μο, indirekt symboliserar de olika (via MP och DRP) perspektivberoende ”lagringsstrukturer”,
som ömsesidigt (ur resp MP-förankringsperspektiv) balanserar varandra. Dessa strukturer/perspektiv kan vi,
för att göra det enkelt att förstå, något förenklat betrakta som symboliserande de rumsliga begreppen,
LINJÄRT ("kondensatorn") och CIRKULÄRT ("spolen").
De elektromagnetiska fälten har sin grund i dessa olika strukturer/perspektiv.
BALANSEN/REPRODUKTIONEN, lagringsformerna emellan, symboliserade av 2∆Ø inkl resonansförutsättningar,
stipulerar att PRODUKTEN mellan εο och μο är konstant, vilket ger, μο ∙ εο = konstant,
varför vi skriver,
εο ∙ μο = (10ⁿ / 4 π c²)∙ ( 4 π / 10ⁿ) = 4 π / 4 π c² = 1 / c² vilket ger, c = 1/√(εο∙ μo)
Relationen/förhållandet mellan naturkonstanterna, εο och μο, i form av konstanten, c²,
symboliserar PRODUKT-RELATIONEN mellan varandra balanserande perspektivberoende ”lagringsstrukturer”,
refererande till aktuella MP-förankringar i G.
c², representerar därigenom (enligt konceptet) en av MP beroende relationskonstant, vars rot är fälthastigheten, ±c.
Notera det negativa tecknet, som i förlängningen indirekt verifierar DRP-växelverkan mellan MP-förankringar i G.
Hur vi förnimmer vår atomära verklighet inkl dess RUM-TID, är således bl a en funktion av G, MP och därav beroende ±c.
Maskerings-förankringen, via MP, medför alltså att medelvärdet √c² = ±c refererar till MP-förankringar.
Fälthastigheten c kan därigenom beskrivas som en typ av skalär perspektiv-relation, kopplad till respektive
maskeringsförankring och G.
Ser du sambanden som ges av naturkonstanterna, och det atomära begreppet RESONANS ?
/ Illusionen
Pax vobiscum
https://www.youtube.com/watch?v=t894eGoymio
PS Vart tog Zokrates vägen, saknar hans klarsynta inlägg ?
Inom bl a radiotekniken används spolar, s k induktanser, L, och kondensatorer, kapacitanser, C.
Dessa komponenter har en s k impedans, som utgör komponenternas ”motstånd” mot växelström.
Impedansen benämns reaktans för både induktans och kapacitans.
Impedansen för L och C baseras på naturkonstanterna, εο och μο.
Reaktansen är i båda fallen (L resp C) en funktion av frekvensen.
När spole/induktans kopplas samman med kondensator/kapacitans bildas en svängningskrets.
Svängningskretsen kan vara av två närbesläktade typer, benämnda seriell och/eller parallell typ.
Kännetecknande för dessa svängningskretsar är att impedansen går mot min för serievarianten,
och mot max för parallellvarianten, vid en viss frekvens, den s k resonansfrekvensen.
Kombinationer av dessa resonansvarianter används för att beskriva växelverkan via 2∆Ø.
Vid resonans balanserar (jmf resonans och 2Ư !)spolens induktiva reaktans, kondensatorns kapacitiva reaktans.
Q-värdet på en svängningskrets, är ett tal som anger hur frekvensselektiv resonanskurvan är.
Ju högre Q-värde, desto skarpare frekvenskaraktäristik.
Resonanskurvan, x, kan skrivas som, x = cosΦ = 1 / √1 + tg2 Φ ≈ 1/ √1 + (Q ∙ 2Δωo/ω)^2
Φ står här för vinkeln mellan impedansens reella och komplex del/vektor.
2Δωo = bandbredd = bredden på resonanskurvans topp på viss nivå.
Vid små värden på Δωo (= bandbredden) kan uttrycket x ≈ 1/ √1 + (Q ∙ 2Δωo/ω)^2 skrivas som,
X ≈ √1 – (Q ∙ 2Δωo/ω)^2. Notera här den principiella likheten med ESR och γ = √(1–V^2/C^2).
Så här långt är det konventionell radioteknik utan några konstigheter.
Resonemanget som leder fram till begreppet RUM-TID, framgår av följande nedkortade sammanfattning,
som är besläktat med ovanstående. Naturkonstanterna, εο och μο, är fundamentala till sin natur,
och krävs för att förklara rum-tid, så försök gärna sätta dig in i vad naturkonstanterna har för bakgrund !
En första lämplig ansats är att begrunda vad naturkonstanterna, εο och μο, representerar, där,
εο = 10ⁿ / 4 π c² n=7
μο = 4 π / 10ⁿ n=7
Tänk dig att εο och μο, indirekt symboliserar de olika (via MP och DRP) perspektivberoende ”lagringsstrukturer”,
som ömsesidigt (ur resp MP-förankringsperspektiv) balanserar varandra. Dessa strukturer/perspektiv kan vi,
för att göra det enkelt att förstå, något förenklat betrakta som symboliserande de rumsliga begreppen,
LINJÄRT ("kondensatorn") och CIRKULÄRT ("spolen").
De elektromagnetiska fälten har sin grund i dessa olika strukturer/perspektiv.
BALANSEN/REPRODUKTIONEN, lagringsformerna emellan, symboliserade av 2∆Ø inkl resonansförutsättningar,
stipulerar att PRODUKTEN mellan εο och μο är konstant, vilket ger, μο ∙ εο = konstant,
varför vi skriver,
εο ∙ μο = (10ⁿ / 4 π c²)∙ ( 4 π / 10ⁿ) = 4 π / 4 π c² = 1 / c² vilket ger, c = 1/√(εο∙ μo)
Relationen/förhållandet mellan naturkonstanterna, εο och μο, i form av konstanten, c²,
symboliserar PRODUKT-RELATIONEN mellan varandra balanserande perspektivberoende ”lagringsstrukturer”,
refererande till aktuella MP-förankringar i G.
c², representerar därigenom (enligt konceptet) en av MP beroende relationskonstant, vars rot är fälthastigheten, ±c.
Notera det negativa tecknet, som i förlängningen indirekt verifierar DRP-växelverkan mellan MP-förankringar i G.
Hur vi förnimmer vår atomära verklighet inkl dess RUM-TID, är således bl a en funktion av G, MP och därav beroende ±c.
Maskerings-förankringen, via MP, medför alltså att medelvärdet √c² = ±c refererar till MP-förankringar.
Fälthastigheten c kan därigenom beskrivas som en typ av skalär perspektiv-relation, kopplad till respektive
maskeringsförankring och G.
Ser du sambanden som ges av naturkonstanterna, och det atomära begreppet RESONANS ?
/ Illusionen
Pax vobiscum
https://www.youtube.com/watch?v=t894eGoymio
PS Vart tog Zokrates vägen, saknar hans klarsynta inlägg ?
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster