Fakta - vad är det?

[Vertumnus]

Ett drastiskt exempel: min motorcykelhjälm. Inte fördold, vare sig som skydd eller som objekt för min föreställning.
Att vi inte vet allt om X (vi gör inte det) - t ex cykelhjälmen - betyder inte att X är fördolt. Vi har tillgång till cykelhjämen och vi vet hur vi ska skaffa mer kunskap om dess beståndsdelar, skyddseffekt, estetiska kvaliteter, prisvärdhet och mycket mer.

"Fördold" för tankarna till något mycket okatianskt i kontexten Kritik der reinen Vernunft, nämligen att han uttalar sig om tingens natur. KrV uttalar sig inte om det. Här finns inget som stöder tanken att Das Ding an sich är oåtkomlig.

Så har jag läst Kritik der reinen Vernunft.

Att tinget i sig är oåtkomligt är själva definitionen på tinget i sig. Att det är oåtkomligt talar inte om tinget som sådant utan om att vår kunskapsförmåga är begränsad.
Det intressanta här är emellertid att det finns något bakom framträdelsen, att fakta och åsikt är skillda ting.

Nej!
I min läsning är tinget i sig blott DET som vi riktar vår uppmärksamhet mot när vi söker kunskap om DET, oavsett om DET är något inbillat eller något reellt. Oåtkomlighet har inget med Kritik der reinen Vernunft att göra. Hans undersökning har ju med åtkomlighet att göra.

Det hela kan reduceras till följande enkla modell. Det vi riktar vår uppmärksamhet mot är tinget. Det våra sinnen och vårt förnufts regler och strukturer tillåter oss att se är tinget för oss. Det som faller utanför dessa begränsningar är tinget för sig.

[Vertumnus]

Vi behöver förstås inte gå till Kant för att övertyga oss om att tinget i form av fakta existerar utanför mänsklig kontext. Platon förde ett liknande resonemang i Theaitetos mot Protagoras och dennes utgångspunkt att "människan är alltings mått". Är vinden varm eller kall(?). Åsikterna går isär. Något väsentligt går förlorat när förnimmelse misstas för kunskap. Platons objekt var emellertid inte fakta utan logiken och tänkandets legitimitet.

Men på samma sätt som logik ger legitimitet hos tänkandet ger fakta legitimitet hos erfarenheten. Solen syns på morgonen gå upp i öster och syns på kvällen gå ned i väster. Detta är fakta - fakta som kan struktureras i den Ptolemaiska såväl som i den heliocentriska kontexten. Kontexten tilldelar fakta betydelse men fakta överskrider kontexten.

[xion]

Solen syns på morgonen gå upp i öster och syns på kvällen gå ned i väster. Detta är fakta -

Förlåt att jag bryter ut en mening ur kontexten.
Fakta kan inte vara något som ännu inte inträffat. Att solen går upp i morgon är istället berättigad tro. Synnerligen berättigad eftersom den alltid brukar göra det. Man skulle kunna kalla det för erfarenhetsfakta. En lägre grad av fakta som bygger på sannolikhet. Ju större sannolikhet dess mer berättigad är tron på dess giltighet.

[Smisk]

Solen syns på morgonen gå upp i öster och syns på kvällen gå ned i väster. Detta är fakta -

Förlåt att jag bryter ut en mening ur kontexten.
Fakta kan inte vara något som ännu inte inträffat. Att solen går upp i morgon är istället berättigad tro. Synnerligen berättigad eftersom den alltid brukar göra det. Man skulle kunna kalla det för erfarenhetsfakta. En lägre grad av fakta som bygger på sannolikhet. Ju större sannolikhet dess mer berättigad är tron på dess giltighet.

Det verkar vara en semantisk fråga, en definitions och användningsfråga.
Saker som har hänt, som händer nu och som kommer hända är olika typer av saker.
Vi skulle i vissa fall kunna kalla dem för fakta men det viktiga är vad vi menar med begreppen och i vilket sammanhang.

[Vertumnus]

Solen syns på morgonen gå upp i öster och syns på kvällen gå ned i väster. Detta är fakta -

Förlåt att jag bryter ut en mening ur kontexten.
Fakta kan inte vara något som ännu inte inträffat. Att solen går upp i morgon är istället berättigad tro. Synnerligen berättigad eftersom den alltid brukar göra det. Man skulle kunna kalla det för erfarenhetsfakta. En lägre grad av fakta som bygger på sannolikhet. Ju större sannolikhet dess mer berättigad är tron på dess giltighet.

Vetenskapliga teorier bygger förstås på gjorda observationer med syfte att kunna förutsäga kommande. Och häri ligger en svaghet hos den vetenskapliga metoden att den måste förlita sig till induktion; den är hänvisad till sannolikheter.

[Pilatus]

Vetenskapliga teorier bygger förstås på gjorda observationer med syfte att kunna förutsäga kommande. Och häri ligger en svaghet hos den vetenskapliga metoden att den måste förlita sig till induktion; den är hänvisad till sannolikheter.

Den vetenskapliga metoden sker i två steg:
• Första steget innebär att observationer med hjälp av induktion generaliseras till principer.
• Andra steget innebär att dessa principer genom deduktion används vid ytterligare observationer.

[Smisk]

David Hume skiljer ju mellan relationer av idéer och fakta. "Humes fork".

"The term ‘Hume's Fork’ refers to David Hume’s epistemological theory that all concepts are divisible into two distinct categories: ‘relations of ideas’ and ‘matters of fact’, and that genuine knowledge may only be derived from the those concepts identified as the latter. "

https://www.amyhileyart.com/essays/humes-fork

Fakta i detta fall verkar då definieras som sanna saker om världen men inte sanna saker om idéer.

[Anders]

Vetenskapliga teorier bygger förstås på gjorda observationer med syfte att kunna förutsäga kommande. Och häri ligger en svaghet hos den vetenskapliga metoden att den måste förlita sig till induktion; den är hänvisad till sannolikheter.

Den vetenskapliga metoden sker i två steg:
• Första steget innebär att observationer med hjälp av induktion generaliseras till principer.
• Andra steget innebär att dessa principer genom deduktion används vid ytterligare observationer.

Fy faan vad tråkigt det verkar och vad många bra hjärnor som blivit ingenjörer istället eller nåt annat åtminstone lite kul. Men det är bra för mänskligheten att såna som Pääbo orkar. Precis vad han verkat ha fått priset för. Men han verkar ju redan so väldigt liten fått resa till en massa spännande platser det kan ju väga upp. Eller så är han sån och det är bara att gratulera mänskligheten till det.

Finns det nån som tycker det är KUL att sitta och hitta logical fallacies i vad nån annan lite upphetsat tycker sig veta eller fått reda på? Jag gillar wowet i vad som påstås. Mennet dödar allt naivt roligt.

Förresten, behövs det inga hypoteser längre i den vetenskapliga processen? De var åtminstone lite kul. De och slutsatsdragningarna. Då hjärnan får tänka fritt, då det som alla begåvningstester mäter får verka fritt. Då hjärnan ordentligt får vara en hjärna och inte nåt jävla verktyg.

[Vertumnus]

Vetenskapliga teorier bygger förstås på gjorda observationer med syfte att kunna förutsäga kommande. Och häri ligger en svaghet hos den vetenskapliga metoden att den måste förlita sig till induktion; den är hänvisad till sannolikheter.

Den vetenskapliga metoden sker i två steg:
• Första steget innebär att observationer med hjälp av induktion generaliseras till principer.
• Andra steget innebär att dessa principer genom deduktion används vid ytterligare observationer.

Fy faan vad tråkigt det verkar och vad många bra hjärnor som blivit ingenjörer istället eller nåt annat åtminstone lite kul. Men det är bra för mänskligheten att såna som Pääbo orkar. Precis vad han verkat ha fått priset för. Men han verkar ju redan so väldigt liten fått resa till en massa spännande platser det kan ju väga upp. Eller så är han sån och det är bara att gratulera mänskligheten till det.

Finns det nån som tycker det är KUL att sitta och hitta logical fallacies i vad nån annan lite upphetsat tycker sig veta eller fått reda på? Jag gillar wowet i vad som påstås. Mennet dödar allt naivt roligt.

Förresten, behövs det inga hypoteser längre i den vetenskapliga processen? De var åtminstone lite kul. De och slutsatsdragningarna. Då hjärnan får tänka fritt, då det som alla begåvningstester mäter får verka fritt. Då hjärnan ordentligt får vara en hjärna och inte nåt jävla verktyg.

Med det deduktiva steget förbinds observerade fakta till en teori eller arbetshypotes. Dock kommer vi inte förbi det första steget, vi är fortfarande beroende av induktion.

[Anders]

Hur hänger då induktion ihop med kreativitet och fantasi? Exempel Kartor - sydamerikas passform i afrikas knä och pangaea.

[Vertumnus]

Hur hänger då induktion ihop med kreativitet och fantasi? Exempel Kartor - sydamerikas passform i afrikas knä och pangaea.

Inte särskilt mycket. Kontinentaldrift blev väl egentligen vetenskap först efter det att man formulerat den bakomliggande teorin om platt-tektonik . Sedan dess har man funnit ytterligare stöd för teorin då man med modern teknik kunnat mäta rörelser mellan kontinenter. Induktion för närmast tankarna till klassisk exprimentell naturvetenskap.

[Pilatus]

Hur hänger då induktion ihop med kreativitet och fantasi? Exempel Kartor - sydamerikas passform i afrikas knä och pangaea.

Inte särskilt mycket. Kontinentaldrift blev väl egentligen vetenskap först efter det att man formulerat den bakomliggande teorin om platt-tektonik . Sedan dess har man funnit ytterligare stöd för teorin då man med modern teknik kunnat mäta rörelser mellan kontinenter. Induktion för närmast tankarna till klassisk exprimentell naturvetenskap.

Det har hänt mycket sedan jag gick i skolan. Pangea var Alfred Wegeners hypotes (eller förmodan) år 1915, det var en djärv tanke. Att plattorna rör sig vet vi genom mätningar. Det är en pågående kontinental-rörelse. Jag antar att jordmagnetism och rörelser djupt under jordskorpan påverkar dessa rörelser, liksom var de magnetiska polerna befinner sig. Charles Darwin hade kunskap om att Afrika suttit samman med Sydamerika genom studier av vissa arters nära släktskap. Induktion och postulat. Men visst satt kreativiteten i högsätet, den kan inga dogmer tysta.

[Anders]

Men iden till pangaea kom från ursprungligen från människors iakttagande av världskartan, som den växte fram. Då Transatlantiska bergsryggen upptäcktes blev i och för sig teorin starkare men likväl - Att göra ansatser och att förstå resultat kommer alltid att involvera ren brainpower, och inte räknenissekunskap utan hjärnan som arbetar utan logik. Intelligenstester innehåller aldrig enbart logik. De svårare talen på matematikproven innehöll alltid ett mått av förståelsehopp. Lyssnar man på vilken som helst arkeologisk utgrävning eller upptäckt så finns det alltid ett element av förståelse.

"The geography of the continents bordering the Atlantic Ocean was the first evidence suggesting the existence of Pangaea. The seemingly close fit of the coastlines of North and South America with Europe and Africa was remarked on almost as soon as these coasts were charted. The first to suggest that these continents were once joined and later separated may have been Abraham Ortelius in 1596.[17]"

Den intelligentaste människa jag kommer träffa i mitt liv, Sveriges bäste programmerare och med papers(i annat än programmering) med >1000 referenser sade ofta under vår studietid - det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå. Och förståelsen kommer, trots allt vad alla räknenissar säger innefatta ett element av att hjärnan bara arbetar framgångsrikt. Vetenskapen, eller snarare vetenskapsvurmarna vill alltid spela ner "tänka fritt", men ingen kunskap nås utan fritt, bra tänkande. Våra hjärnor är vår konkurrensfördel, och ju bättre hjärna ju bättre power.

Sen att man inte, som på Timaios tid, stannar vid det som verkar rätt utan har utvecklat vetenskapen, räknenissarna tar vid, naturligtvis. Och allt börjar med sinnesintrycken, visst, men vi har en massa sinnesintryck och att förstå vilka sinnesintryck som är relevanta...

Det är liksom ett spel det där, das ding für mich, das ding für uns...

[Vertumnus]

Men iden till pangaea kom från ursprungligen från människors iakttagande av världskartan, som den växte fram. Då Transatlantiska bergsryggen upptäcktes blev i och för sig teorin starkare men likväl - Att göra ansatser och att förstå resultat kommer alltid att involvera ren brainpower, och inte räknenissekunskap utan hjärnan som arbetar utan logik. Intelligenstester innehåller aldrig enbart logik. De svårare talen på matematikproven innehöll alltid ett mått av förståelsehopp. Lyssnar man på vilken som helst arkeologisk utgrävning eller upptäckt så finns det alltid ett element av förståelse.

"The geography of the continents bordering the Atlantic Ocean was the first evidence suggesting the existence of Pangaea. The seemingly close fit of the coastlines of North and South America with Europe and Africa was remarked on almost as soon as these coasts were charted. The first to suggest that these continents were once joined and later separated may have been Abraham Ortelius in 1596.[17]"

Den intelligentaste människa jag kommer träffa i mitt liv, Sveriges bäste programmerare och med papers(i annat än programmering) med >1000 referenser sade ofta under vår studietid - det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå. Och förståelsen kommer, trots allt vad alla räknenissar säger innefatta ett element av att hjärnan bara arbetar framgångsrikt. Vetenskapen, eller snarare vetenskapsvurmarna vill alltid spela ner "tänka fritt", men ingen kunskap nås utan fritt, bra tänkande. Våra hjärnor är vår konkurrensfördel, och ju bättre hjärna ju bättre power.

Sen att man inte, som på Timaios tid, stannar vid det som verkar rätt utan har utvecklat vetenskapen, räknenissarna tar vid, naturligtvis. Och allt börjar med sinnesintrycken, visst, men vi har en massa sinnesintryck och att förstå vilka sinnesintryck som är relevanta...

Det är liksom ett spel det där, das ding für mich, das ding für uns...

Tänkande, logik och vetenskap är tre olika begrepp som visserligen något överlappar varandra, men som det finns all anledning att hålla isär.
Vetenskap är en metod för kunskapssökande och sätter på så vis gränserna för vad som kan kallas vetenskap.

[Vertumnus]

Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv, i översättning av Bengt Liliequist, Stockholm 1997

I korthet visar Fleck att fakta är resultat av vad vi förstår och hur vi förstår.

Det finns två begrepp här som bör hållas isär nämligen förnuftssanningar och sanningar i fakta. Veteskapliga fakta definierade som resultat av förståelse utgör ett slags mellanting.