Solipismen - en världsbild för den galne

[reflex]

Sen kan man ta i beaktande att för att vi ska få en upplevelse så måste det ju finnas något att uppleva, såvida inte allt endast finns i vårt medvetande.

[Illusionen]

Sen kan man ta i beaktande att för att vi ska få en upplevelse så måste det ju finnas något att uppleva,
såvida inte allt endast finns i vårt medvetande.

Ja rätt, det som hitintills skrivits i den här tråden visar återigen på behovet av att först definiera vad som
ligger till grund för aktuella resonemang och påståenden, och då räcker det inte med att postulera grunden.
Först därefter går det att dra några mer välgrundade slutsatser.
I annat fall rör det sig om ett godtyckligt tyckande, som är svårt att bemöta på saklig grund.

Är någon beredd att kortfattat och tydligt besvara frågan, vad utgår resonemanget från ?
Om inte, vad hoppas ni få ut av tråden ?

Ex,
Vad avses med existens ?
Vad avses med "jaget" ?
Vad avses med medvetande ?
Vad avses med förnimma/uppleva ?
Vad utgör referens/förankring ?

/ Illusionen

[reflex]

Sen kan man ta i beaktande att för att vi ska få en upplevelse så måste det ju finnas något att uppleva,
såvida inte allt endast finns i vårt medvetande.

Ja rätt, det som hitintills skrivits i den här tråden visar återigen på behovet av att först definiera vad som
ligger till grund för aktuella resonemang och påståenden, och då räcker det inte med att postulera grunden.
Först därefter går det att dra några mer välgrundade slutsatser.
I annat fall rör det sig om ett godtyckligt tyckande, som är svårt att bemöta på saklig grund.

Är någon beredd att kortfattat och tydligt besvara frågan, vad utgår resonemanget från ?
Om inte, vad hoppas ni få ut av tråden ?

Ex,
Vad avses med existens ?
Vad avses med "jaget" ?
Vad avses med medvetande ?
Vad avses med förnimma/uppleva ?
Vad utgör referens/förankring ?

/ Illusionen

Vad jag kan göra är ge min uppfattning om ordens definition. Jag svarar kort eftersom den första tanken ofta är den bästa.
Existens: Min syn på det här ordets betydelse har jag redogjort för i flera olika trådar och jag vill inte bli "tjatig".
Jaget: Jag ingår i ett socialt sammanhang. Jaget är min roll i "det hela" och den utgångspunkt varifrån jag "agerar".
Medvetande: Tänkandet och reflekterandet över tillvaron. Dessutom mina sinnens aktivering för att "hålla koll" på omgivningen.
Uppleva: Medvetandets aktivering på olika sätt.
Referens/förankring: Det eventuella stöd man har för sin uppfattning i olika frågor.

[Antic]

Hur vet du att du själv existerar och inte är en del av upplevelsen?

Därför att jag upplever mig själv. Det skulle jag inte kunna göra om jag vore en upplevelse, eller hur? Därför vet jag också att universum existerar även utanför upplevelsen. Men inte i den formen som jag upplever det inom mig.

Vad är det som upplever? Om det som upplever skadas och du blir medvetslös, finns inte atomer då?

Det som är jag (processen). Jag måste uppleva både universum och mig själv eftersom jag inte kan se någon av dem som de är.

Och den dag du drar ditt sista andetag, försvinner världen för alla i din upplevelse i samma stund?

Bara för mig. Kan jag inte längre uppleva existerar inga atomer eller något annat för min del. Men finns det fortfarande några kvar som kan uppleva efter det att jag är borta, så upplever de givetvis både ljus, ljud, färger, atomer, ljusvågor etc.

[Pilatus]

Hur vet du att du själv existerar och inte är en del av upplevelsen?

Därför att jag upplever mig själv. Det skulle jag inte kunna göra om jag vore en upplevelse, eller hur? Därför vet jag också att universum existerar även utanför upplevelsen. Men inte i den formen som jag upplever det inom mig.

Du vet att du existerar genom din upplevelse av dig själv.

Allt som kan upplevas (inklusive dig själv) innehåller molekyler, atomer och subatomära partiklar. Så för att bilden av dig själv skall gå ihop med din upplevelse, måste världen existera.

Det finns något som upplever vad som existerar.

Begränsar vi vad som existerar till själva upplevelsen, så faller det upplevande subjektet bort. Om inte har vi ett cirkelresonemang! ("Därför att jag upplever mig själv. Det skulle jag inte kunna göra om jag vore en upplevelse, eller hur?")

[Illusionen]

Vad jag kan göra är ge min uppfattning om ordens definition. Jag svarar kort eftersom den första tanken ofta är den bästa.
Existens: Min syn på det här ordets betydelse har jag redogjort för i flera olika trådar och jag vill inte bli "tjatig".
Jaget: Jag ingår i ett socialt sammanhang. Jaget är min roll i "det hela" och den utgångspunkt varifrån jag "agerar".
Medvetande: Tänkandet och reflekterandet över tillvaron. Dessutom mina sinnens aktivering för att "hålla koll" på omgivningen.
Uppleva: Medvetandets aktivering på olika sätt.
Referens/förankring: Det eventuella stöd man har för sin uppfattning i olika frågor.

Personligen är jag övertygad om att det inte räcker med rum-tiden och dess egenskaper som grund.
Vill vi nå längre i vår förståelse, gäller det att tillvarata det som står till förfogande på basal nivå,
och då tänker jag närmast på de elektromagnetiska fälten och Eulers formel.
Dessa till sin natur abstrakta fält, och Eulers formel, utgör sannolikt de enda "hjälpmedel" som har
kapacitet att verifiera om en modell som sträcker sig bortom rum-tiden har förutsättningar att utgöra
den grund ni söker. Modellen som krävs för att trovärdigt besvara aktuella frågor, måste alltså på ett
enkelt och tydligt sätt inkludera de elektromagnetiska fälten och Eulers formel.
Någon sådan modell har ingen skribent i tråden redovisat, så då saknas den grund jag efterlyser.

/ Illusionen

[Antic]

Allt som kan upplevas (inklusive dig själv) innehåller molekyler, atomer och subatomära partiklar. Så för att bilden av dig själv skall gå ihop med din upplevelse, måste världen existera.

Helt fel, inget som kan upplevas får innehålla en enda atom.

Den måste skapas i upplevelsen.

Annars kan vi inte uppleva. (vi kan inte uppleva något som är objektivt)

Eller ännu enklare, något som är något. En atom är något och kan upplevas lika lite som 10 Cm.

Hur skulle det vara att ge lite belägg för din tänkta "fysiska värld" därute.

[Pilatus]

Dessa till sin natur abstrakta fält, och Eulers formel, utgör sannolikt de enda "hjälpmedel" som har kapacitet att verifiera om en modell som sträcker sig bortom rum-tiden har förutsättningar att utgöra den grund ni söker.

Det finns dock ingen utsaga om världen som kan verifieras med hjälp av en hypotetisk modell.

Alla hittillsvarande accepterade utsagor om världen är verifierade genom experiment som ger evidens till hypotesen.

Övriga utsagor kan vara teoretiska konstruktioner som t ex takyonen, en hypotetisk partikel som alltid rör sig snabbare än ljuset (på grund av sin imaginära massa). Takyonen är en partikel som har alltför otroliga egenskaper och för hög instabilitet för att finnas annat än som matematiskt koncept. (I strängteorin.)

[Pilatus]

Helt fel, inget som kan upplevas får innehålla en enda atom.

Den måste skapas i upplevelsen.

Annars kan vi inte uppleva. (vi kan inte uppleva något som är objektivt)

Eller ännu enklare, något som är något. En atom är något och kan upplevas lika lite som 10 Cm.

Hur skulle det vara att ge lite belägg för din tänkta "fysiska värld" därute.

Det finns något som upplever vad som existerar.

Begränsar vi vad som existerar till själva upplevelsen, så faller det upplevande subjektet bort. Om inte har vi ett cirkelresonemang! ("Därför att jag upplever mig själv. Det skulle jag inte kunna göra om jag vore en upplevelse, eller hur?")

[Antic]

Och vad har det med en fysisk värld utanför upplevelsen att göra?

Ingenting.

Jag säger, vi kan inte uppleva något som är något. Oavsett vad det än gäller.

Något som är något kan vi bara se som det är och vi kommer alla att se det precis likadant.

Bevisat och klart.

Då är det din tur att bevisa en fysisk värld utanför upplevelsen nudå.

[Antic]

Objektivitet finns först i upplevelsen.

Både vi och universum är, men inget bestämt förrän vi upplevs. Annars kunde varken vi eller universum upplevas.

Att uppleva objektivitet är logiskt omöjligt.

[Pilatus]

Jag säger, vi kan inte uppleva något som är något. Oavsett vad det än gäller.

Vad är det som upplever sig själv som något? Du existerar ju genom upplevelsen, men vem är detta "du"?

[Antic]

Hur vi och universum är utanför upplevelsen vet vi inte och kommer aldrig få veta det heller. Däremot kan vi få veta vad vi inte är. Vi är inte objektiva och vi består inte av fysik.

Att uppleva är enda sättet som vi och universum skulle kunna finnas till på, annars handlar det inte om liv överhuvudtaget.

Först när sinnena skapar ljus, färg, former, hörbara ljud, lukter osv handlar det om liv.

[Pilatus]

Hur vi och universum är utanför upplevelsen vet vi inte och kommer aldrig få veta det heller.

Vad gör din bild av världen för skillnad mot min, bortsett från att du inte kan uttala dig om världen som den är?

Du utgår ju från att världen, du själv, består av någon slags substans. "Därför vet jag också att universum existerar även utanför upplevelsen."

Denna substans, som är du själv, har ett medvetande som upplever världen.

[Illusionen]

Om vi med Solipsism, avser att det enda som existerar är den egna upplevelsen som sådan,
så är det enligt min uppfattning inte klart formulerat, så länge begreppet ”existera” ej är entydigt definierat.
Om vi med existera begränsar oss till existera inom rum-tiden, så stämmer troligen beskrivningen.

Om vi däremot med Solipsism, avser att det enda som existerar är den egna upplevelsen som sådan,
utan några bakomliggande orsaker, så är det, med reservation för använda nya definitioner, enligt min åsikt
ett felaktigt påstående. Orsaken till detta är att de elektromagnetsiska fälten entydigt verifierar att
förnimmelsen har sin grund i en ömsesidig växelverkan, som utgör bakgrund till Eulers formel.
Hela problemställningen har alltså karaktären av ett svåröverblickbart överlagrat strukturellt ”sub-fenomen”.

Inte heller detta är dock hela sanningen, då detta gäller ur vårt atomära perspektiv inkl rum-tid,
som är förankrat via medvetandets referens, MR. Det Antic hävdar skulle alltså kunna ha bärkraft om du
menar att allt som refererar till medvetandets referens (= ”avkodat”) enbart ryms inom upplevelsen,
men då bör du klart redovisa detta, och beskriva hur medvetandets referens kommer in i bilden.

För att ytterligare röra till begreppen så ”existerar” dock strukturen i ”ej avkodad” abstrakt form utanför upplevelsen.
Det är den ej ”avkodade” strukturen som jag benämner G, alltså förekommer det en bakomliggande orsak.
G är tillgänglig för växelverkan med ev övriga observatörer.

Ovanstående visar, om inte annat, på behovet av tydliga definitioner, men då jag verkar vara ensam om att se detta
behov får detta bli mitt sista inlägg i denna tråd.

/ Illusionen