Illusionens Filosofi: Delta Konceptet.

[Illusionen]

Menar du att Delta-konceptet är ett rent metafysiskt koncept, som inte är förankrat i eller beroende av någon form av empirisk observation?

Jag kan tänka mig att om någon vill lansera en "metafysisk teori" om något går det inte riktigt att bedöma detta på samma sätt som en teori som är förankrad i någon form av empiriska observationer. Till exempel kan man fråga sig om en metafysisk teori alls kan ha falsifierbarhetskriterier?

Resonemanget som varit vägledande för konceptet är okomplicerat, och utgår från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande, över- respektive under-skott, i G.
Konceptet utgår från verkligheten, och är väl förankrat i denna i flera avseenden.
Grundstatus, G, representerande sammantagen effekt av universum utgör t ex förankring.
Maxwells och Eulers ekvationer utgör därutöver sannolikt de mest framträdande förankringarna.
Atomen är i sammanhanget att betrakta som referens-struktur, som ger atomär selektivitet.
Det som kännetecknar konceptet här är sambandens referensberoenden.
Se det som att verklighetens begrepp bryts ned i mer basala och på olika sätt referensberoende
samband, vilket resulterar i en mer ”högupplöst” bild. Denna mer detaljerade/högupplösta bild
förklarar t ex vad TID representerar, samt ifrågasätter några av de mer framträdande paradoxerna
inom fysiken som t ex big bang och tolkningen av Einsteins speciella relativitetsteori, ESR.
Kravet på falsifierbarhet går (såvitt jag kan bedöma) av principiella skäl ej att tillämpa för
metafysiskt samband på likartat sätt som i fallet med atomära/verkliga begrepp och storheter.
Sambanden ifråga är dock inte rena fantasiprodukter utan till sin natur logiskt underbyggda.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum.

[Pilatus]

Kravet på falsifierbarhet går (såvitt jag kan bedöma) av principiella skäl ej att tillämpa för metafysiskt samband på likartat sätt som i fallet med atomära/verkliga begrepp och storheter.

Men menar du ändå inte att en utsaga av metafysisk karaktär skulle kunna ge belägg för att etablerade teorier inom fysik och kosmologi kan vara mer eller mindre bristfälliga?

Till exempel skriver du i Kapitel 15 att gravitation räknas till en av de fundamentala krafterna. Kanske bara en lapsus? Det är ju en uppfattning från Newtons gravitationslag. I den allmänna relativitetsteorin hävdas att objekt med massa och energi böjer eller kröker rum-tiden omkring sig.

[Illusionen]

Kravet på falsifierbarhet går (såvitt jag kan bedöma) av principiella skäl ej att tillämpa för metafysiskt samband på likartat sätt som i fallet med atomära/verkliga begrepp och storheter.

Men menar du ändå inte att en utsaga av metafysisk karaktär skulle kunna ge belägg för att etablerade teorier inom fysik och kosmologi kan vara mer eller mindre bristfälliga?

Exakt, dilemmat är att man behöver förstå skillnaden mellan verklighetens begrepp och metafysik, för att
inse att metafysik inte alltid går att verifiera i atomära termer och experiment, men likväl kan ha bärkraft.
Det är därför jag lägger så stor vikt vid att försöka förklara ”jagets” roll, och undflyende karaktär.
Det innebär att metafysik som metod inte är diskvalificerad när den bakomvarande logiken är tydlig.
När antalet pusselbitar som uppenbart passar in i helhetsmönstret är tillräckligt många, och paradoxer
samtidigt elimineras, bör man m a o överväga att ta sig en funderade på vad det kan bero på.

Enligt litteraturen betraktas gravitationen som en av de fundamentala krafterna. Den metafysik som tillämpas
i konceptet säger dock att KRAFT inkl gravitation har SAMMA basala/metafysiska växelverkan-mekanism
(resonans-avvikelse) som ursprung, vilket alltså gäller för samtliga angivna kraft-begrepp,
• Svag
• Stark
• Gravitation
• Elektromagnetisk

Det som skiljer de olika krafterna från varandra är sättet varpå störningen ”anbringas” och påverkar
växelverkan-balans-loopen.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum.

[Algotezza]

När det gäller metafysiska påståenden/antaganden som inte kan verifieras med hjälp av empiri, alltså observation, mätningar och experiment, får vi fråga oss om vi kan verifiera dem indirekt och om antagandena bringar klarhet när det gäller det som går att observera, mäta och göra experiment om. Kort sagt kan man säga, vilken nytta har vi av dem? Om de är korrekta, ger de en djupare kunskap om tillvaron, leder de till intressanta frågor och experiment? Finns det alternativa metafysiska antaganden?

Detta är bara allmänna synpunkter.

[Pilatus]

Enligt litteraturen betraktas gravitationen som en av de fundamentala krafterna.

Jadå, Newtons gravitationslag ja. Men den allmänna relativitetsteorin har ersatt Newtons lagar när det gäller massiva objekt som t ex svarta hål.

Den metafysik som tillämpas i konceptet säger dock att KRAFT inkl gravitation har SAMMA basala/metafysiska växelverkan-mekanism (resonans-avvikelse) som ursprung, vilket alltså gäller för samtliga angivna kraft-begrepp,
• Svag
• Stark
• Gravitation
• Elektromagnetisk

Det som skiljer de olika krafterna från varandra är sättet varpå störningen ”anbringas” och påverkar växelverkan-balans-loopen.

Jag skall inte tjata om detta, endast nämna om kvantkromodynamiken som är en kvantfältteori på den fundamentala nivån. Det finns därmed redan en teori som bygger på experiment och test. Jag vet inte hur långt man kommit, men kanske inte något som kan appliceras på samtliga kraftbegrepp. Känner du till något om forskningsläget då det gäller de fundamentala krafterna?

[Illusionen]

Enligt litteraturen betraktas gravitationen som en av de fundamentala krafterna.

Jadå, Newtons gravitationslag ja. Men den allmänna relativitetsteorin har ersatt Newtons lagar när det gäller massiva objekt som t ex svarta hål.

Den metafysik som tillämpas i konceptet säger dock att KRAFT inkl gravitation har SAMMA basala/metafysiska växelverkan-mekanism (resonans-avvikelse) som ursprung, vilket alltså gäller för samtliga angivna kraft-begrepp,
• Svag
• Stark
• Gravitation
• Elektromagnetisk

Det som skiljer de olika krafterna från varandra är sättet varpå störningen ”anbringas” och påverkar växelverkan-balans-loopen.

Jag skall inte tjata om detta, endast nämna om kvantkromodynamiken som är en kvantfältteori på den fundamentala nivån. Det finns därmed redan en teori som bygger på experiment och test. Jag vet inte hur långt man kommit, men kanske inte något som kan appliceras på samtliga kraftbegrepp. Känner du till något om forskningsläget då det gäller de fundamentala krafterna?

Konceptet är genomgående baserat på egna resonemang, fristående från etablerade teorier.

I konceptets inledande avsnitt skriver jag följande vars budskap fick mig intresserad.
Konceptet redovisar resultatet av mina funderingar kring dessa frågeställningar.
I övrigt är jag väl medveten om att det förekommer omfattande forskning inom området, men saknar
information om vad den omfattar. Är målsättningen att trovärdigt ifrågasätta konceptet är ett rimligt
önskemål från min sida att man först förvissar sig om att man behärskar motargument man refererar till.
För mig som pensionerad självlärd båtbyggare räcker det bra med svaren jag funnit.

StandardModellen, SM, är den teori som ofta tillämpas av forskarvärlden för att beskriva naturens
elementära partiklar, och de krafter som verkar mellan dem.
Standardmodellen stämmer med hög precision överens med erhållna experimentella resultat.
Forskarna är dock väl medvetna om att det finns många teoretiska oklarheter med modellen.

SM, har t ex inte kapacitet att leverera en fullständig beskrivning av alla observerade fysikaliska fenomen.
Bl a saknar SM enligt litteraturen en förklaring för mörk materia trots att detta har observerats i astrofysik.
SM saknar även en fullvärdig teori som beskriver gravitation, som följd av att den inte går att förena
med den allmänna relativitetsteorin.
Det återstår m a o ännu många frågor inom partikelfysiken, inom ramen för SM, som saknar svar.

Citerar,
”Utgångspunkten för forskningen vid LHC är att standardmodellen som den ser ut idag inte kan vara den
slutgiltiga teorin för hur universum är uppbyggt.
Standardmodellen har brister som vi måste förhålla oss till.
T ex som att gravitationskraften inte finns med i teorin.
Eller att den inte kan förklara den mörka materian i universum eller varför universum består av lika
delar materia och antimateria.”

I sökandet efter mekanismerna bakom de elektromagnetiska fälten, har jag som pensionär och intresserad
av naturvetenskap, även fått tid att förundras över att den akademiska världen fortfarande förefaller
sakna förmåga att ge tydliga svar på några återkommande och fundamentala frågor inom fysiken.
Exempel, på sådana obesvarade fundamentala frågor och/eller definitioner är,

• ÄR VERKLIGHETEN EN ILLUSION (Citat A o B !) ?
• VAD UTGÖR MEDVETANDETS/JAGETS REFERENS ?
• VAD GER/STYR VERKLIGHETENS ”ORO”/BALANS ?
• VAD ÄR och/eller REPRESENTERAR, RUM ?
• VAD ÄR och/eller REPRESENTERAR, TID ?
• VAD ÄR och/eller REPRESENTERAR, KRAFT ?

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=-fDTjTzB0Gc

[hakkapeliitta]

Jag tror inte att man med rena metafysiska spekulationer typ vad är tid?, vad är kraft?, osv. kommer så långt.
Det var ju Galileis stora förtjänst att han bröt med den traditionen och började istället för rena spekulationer konkret mäta och observera. Det här nya synsättet kan väl sägas vara startskottet för den moderna fysiken, från att ha varit stillastående sedan de gamla grekerna formligen explodera i nya upptäckter.
Jag tror att frågan om vad tid är kräver att vi frågar istället varför vi behöver ett begrepp som "tid", hur manifesterar sig tiden, vilka egenskaper har den. För detta krävs att vi lämnar hängmattan och tar på oss blåkläder.

[David H]

Jag tror inte att man med rena metafysiska spekulationer typ vad är tid?, vad är kraft?, osv. kommer så långt.
Det var ju Galileis stora förtjänst att han bröt med den traditionen och började istället för rena spekulationer konkret mäta och observera. Det här nya synsättet kan väl sägas vara startskottet för den moderna fysiken, från att ha varit stillastående sedan de gamla grekerna formligen explodera i nya upptäckter.
Jag tror att frågan om vad tid är kräver att vi frågar istället varför vi behöver ett begrepp som "tid", hur manifesterar sig tiden, vilka egenskaper har den. För detta krävs att vi lämnar hängmattan och tar på oss blåkläder.

Benägen att instämma i detta. Jag menar dock inte att det behöver vara fel att filosofera från hängmattan, men problem kan uppstå om vi inte ser kopplingen mellan oss själva och blåkläderarbetaren. Vi behöver både hängmattefilosofer och blåkläderarbetare som faktiskt bryr sig om, ger erkännande till och kommunicerar med varandra. Och ibland kan det vara så att hängmattefilosofen behöver ta på sig blåkläderna o arbeta mer med händerna på, och det finns stunder då det må göra blåkläderarbetaren gott att lägga sig i hängmattan o fundera en stund.

Det är iaf några hängmattefunderingar från mig, som snart ska bege mig av till mitt blåkläderarbete

[Algotezza]

Jag har inget blåklädersjobb men jag rotar i trädgården ibland och städar toaletterna hemma, om det räknas.

[Illusionen]

Jag tror inte att man med rena metafysiska spekulationer typ vad är tid?, vad är kraft?, osv. kommer så långt.
Det var ju Galileis stora förtjänst att han bröt med den traditionen och började istället för rena spekulationer konkret mäta och observera. Det här nya synsättet kan väl sägas vara startskottet för den moderna fysiken, från att ha varit stillastående sedan de gamla grekerna formligen explodera i nya upptäckter.
Jag tror att frågan om vad tid är kräver att vi frågar istället varför vi behöver ett begrepp som "tid", hur manifesterar sig tiden, vilka egenskaper har den. För detta krävs att vi lämnar hängmattan och tar på oss blåkläder.

Vad kan vi förvänta oss ?

[Pilatus]

Jag har inget blåklädersjobb men jag rotar i trädgården ibland och städar toaletterna hemma, om det räknas.

Oftast förändrar det något om man rotar i trädgården för att gynna det som växer. Att fundera ut en teori om hur detta skall göras kan ju ha ett syfte, men det som skulle växa och bära frukt hinner dö innan teorin är användbar och vatten och näring tillförts.

[David H]

Menar du att Delta-konceptet är ett rent metafysiskt koncept, som inte är förankrat i eller beroende av någon form av empirisk observation?

Jag kan tänka mig att om någon vill lansera en "metafysisk teori" om något går det inte riktigt att bedöma detta på samma sätt som en teori som är förankrad i någon form av empiriska observationer. Till exempel kan man fråga sig om en metafysisk teori alls kan ha falsifierbarhetskriterier?

Resonemanget som varit vägledande för konceptet är okomplicerat, och utgår från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande, över- respektive under-skott, i G.
Konceptet utgår från verkligheten, och är väl förankrat i denna i flera avseenden.
Grundstatus, G, representerande sammantagen effekt av universum utgör t ex förankring.
Maxwells och Eulers ekvationer utgör därutöver sannolikt de mest framträdande förankringarna.
Atomen är i sammanhanget att betrakta som referens-struktur, som ger atomär selektivitet.
Det som kännetecknar konceptet här är sambandens referensberoenden.
Se det som att verklighetens begrepp bryts ned i mer basala och på olika sätt referensberoende
samband, vilket resulterar i en mer ”högupplöst” bild. Denna mer detaljerade/högupplösta bild
förklarar t ex vad TID representerar, samt ifrågasätter några av de mer framträdande paradoxerna
inom fysiken som t ex big bang och tolkningen av Einsteins speciella relativitetsteori, ESR.
Kravet på falsifierbarhet går (såvitt jag kan bedöma) av principiella skäl ej att tillämpa för
metafysiskt samband på likartat sätt som i fallet med atomära/verkliga begrepp och storheter.
Sambanden ifråga är dock inte rena fantasiprodukter utan till sin natur logiskt underbyggda.

Mm... tror jag förstår eller åtminstone anar en del av vad du försöker säga, men det är inte något område där jag själv besitter någon djupare kunskap, och därför blir det delvis också svårt för mig att relatera till. Jag pluggade matte en termin på universitetet, och fick då en slags aning om en spännande värld som öppnade upp sig i den mer avancerade matematiken...men jag hade inte riktigt engagemanget att verkligen sätta mig in i det. Jag försov mig från de flesta föreläsningarna och lektionerna, och fick panikplugga veckan innan sluttenta och klarade med nöd och näppe att bli godkänd. Därefter var det skönt att lägga ner de studierna, och det var väl lite så att portarna till den världen därmed också stängdes för mig.
Starkaste minnet jag har från den terminen var för övrigt när läraren gick igenom någon typ av ekvationer, och kom då in på ett resonemang om specialfallet med Merkuriusbanan (dvs hur planeten Merkurius rör sig runt solen), men han råkade särskriva det så han skrev istället på tavlan "Merkurius banan" (något gult och ätbart), vilket jag tyckte var roligt. Fantasi och improvisation är något jag verkligen kan gå igång på, men mattestudierna kändes överlag för torra och avskalade för mitt tycke.

Läste på lite om Euler och Maxwell, och som jag förstår det forskade båda i gränsområdet mellan matematik och fysik, Maxwell forskade t ex om elektronik och magnetism, och Euler specialiserade sig inom astronomi och optik med mer. Så visst kan man väl säga att deras intresse sträckte sig bortom bara metafysiken? Och som jag förstår det brydde de sig om att på olika sätt förankra sina teorier i empiri också, genom exempelvis observationer och experiment - och där kommer väl då också detta med falsifierbarhet in? Det verkar i alla fall inte som att de helt frikopplade sig från de empiriska aspekterna av tillvaron i sitt tänkande, även fast det må ha varit så att de fäste huvudsaklig tonvikt vid det mer abstrakta.

Och jag tror att det även finns sådan potential i det du själv skriver, att det verkligen skulle kunna vara gränsöverskridande, och angeläget inom fler områden än bara ren logik/metafysik. Jag har till exempel anat originella tankar när du skriver om moral, och som jag förstår har du t ex kunskap inom praktisk tillämpning av fysik. Lägg ihop allt detta i gemensam helhet, och det kan nog bli riktigt intressant tänker jag.

[Pilatus]

Benägen att instämma i detta. Jag menar dock inte att det behöver vara fel att filosofera från hängmattan, men problem kan uppstå om vi inte ser kopplingen mellan oss själva och blåkläderarbetaren. Vi behöver både hängmattefilosofer och blåkläderarbetare som faktiskt bryr sig om, ger erkännande till och kommunicerar med varandra.

Hängmatteanalogin är bra, det är lätt att hängmattan även tar över det kritiska tänkandet. Det leder ofta till "mattflykt" då det framgår att hemläxan inte är gjord. Det har hänt väldigt mycket sedan skoltiden och i en del frågor har ingen egentlig uppdatering skett. Jag kan se det på mig själv och jag ser det tydligt då det gäller Illusionen och hans koncept.

Ingen kan förvisso klaga på att han trivs i hängmattan, det måste få vara hans beslut. Om jag har något allmänt att säga om Illusionens metod (som jag är kritisk till) så är det hans inställning att hemsnickrade metafysiska spekulationer och gamla skolkunskaper tycks stå över mycket av vad som t ex kan läsas i Nationalencyklopedin. Man kan självklart inte ha allt man talar om aktuellt för sig. Men om man blir motsagd, hur gör man då?

Det som å andra sidan är bra med Illusionen är hans iver, uthållighet och kreativitet. Fantastiskt bra. Det har ofta styrt forumet val av diskussioner att ta upp frågor från Illusionens koncept.

[Illusionen]

Menar du att Delta-konceptet är ett rent metafysiskt koncept, som inte är förankrat i eller beroende av någon form av empirisk observation?

Jag kan tänka mig att om någon vill lansera en "metafysisk teori" om något går det inte riktigt att bedöma detta på samma sätt som en teori som är förankrad i någon form av empiriska observationer. Till exempel kan man fråga sig om en metafysisk teori alls kan ha falsifierbarhetskriterier?

Resonemanget som varit vägledande för konceptet är okomplicerat, och utgår från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande, över- respektive under-skott, i G.
Konceptet utgår från verkligheten, och är väl förankrat i denna i flera avseenden.
Grundstatus, G, representerande sammantagen effekt av universum utgör t ex förankring.
Maxwells och Eulers ekvationer utgör därutöver sannolikt de mest framträdande förankringarna.
Atomen är i sammanhanget att betrakta som referens-struktur, som ger atomär selektivitet.
Det som kännetecknar konceptet här är sambandens referensberoenden.
Se det som att verklighetens begrepp bryts ned i mer basala och på olika sätt referensberoende
samband, vilket resulterar i en mer ”högupplöst” bild. Denna mer detaljerade/högupplösta bild
förklarar t ex vad TID representerar, samt ifrågasätter några av de mer framträdande paradoxerna
inom fysiken som t ex big bang och tolkningen av Einsteins speciella relativitetsteori, ESR.
Kravet på falsifierbarhet går (såvitt jag kan bedöma) av principiella skäl ej att tillämpa för
metafysiskt samband på likartat sätt som i fallet med atomära/verkliga begrepp och storheter.
Sambanden ifråga är dock inte rena fantasiprodukter utan till sin natur logiskt underbyggda.

Mm... tror jag förstår eller åtminstone anar en del av vad du försöker säga, men det är inte något område där jag själv besitter någon djupare kunskap, och därför blir det delvis också svårt för mig att relatera till. Jag pluggade matte en termin på universitetet, och fick då en slags aning om en spännande värld som öppnade upp sig i den mer avancerade matematiken...men jag hade inte riktigt engagemanget att verkligen sätta mig in i det. Jag försov mig från de flesta föreläsningarna och lektionerna, och fick panikplugga veckan innan sluttenta och klarade med nöd och näppe att bli godkänd. Därefter var det skönt att lägga ner de studierna, och det var väl lite så att portarna till den världen därmed också stängdes för mig.
Starkaste minnet jag har från den terminen var för övrigt när läraren gick igenom någon typ av ekvationer, och kom då in på ett resonemang om specialfallet med Merkuriusbanan (dvs hur planeten Merkurius rör sig runt solen), men han råkade särskriva det så han skrev istället på tavlan "Merkurius banan" (något gult och ätbart), vilket jag tyckte var roligt. Fantasi och improvisation är något jag verkligen kan gå igång på, men mattestudierna kändes överlag för torra och avskalade för mitt tycke.

Läste på lite om Euler och Maxwell, och som jag förstår det forskade båda i gränsområdet mellan matematik och fysik, Maxwell forskade t ex om elektronik och magnetism, och Euler specialiserade sig inom astronomi och optik med mer. Så visst kan man väl säga att deras intresse sträckte sig bortom bara metafysiken? Och som jag förstår det brydde de sig om att på olika sätt förankra sina teorier i empiri också, genom exempelvis observationer och experiment - och där kommer väl då också detta med falsifierbarhet in? Det verkar i alla fall inte som att de helt frikopplade sig från de empiriska aspekterna av tillvaron i sitt tänkande, även fast det må ha varit så att de fäste huvudsaklig tonvikt vid det mer abstrakta.

Och jag tror att det även finns sådan potential i det du själv skriver, att det verkligen skulle kunna vara gränsöverskridande, och angeläget inom fler områden än bara ren logik/metafysik. Jag har till exempel anat originella tankar när du skriver om moral, och som jag förstår har du t ex kunskap inom praktisk tillämpning av fysik. Lägg ihop allt detta i gemensam helhet, och det kan nog bli riktigt intressant tänker jag.

Det är trevligt att läsa ditt inlägg, som har en positiv grundton, det uppskattas, TACK !
Du har tydligen läst det jag skrivit tidigare, och försöker bilda dig en självständig och neutral uppfattning.
Det är så man förväntar sig att en moderator ska agera, och det stärker givetvis Filosofiforum.

Inlägget daterat 27 sep 2023 var tänkt som min avslutande kommentar i denna tråd, där jag som motiv
till konceptet lyfter fram brister i nuvarande uppfattning, och sätter dessa brister i relation till konceptets
förklaring till saknade basala begrepp som t ex TID.
Om jag har rätt eller fel får framtiden utvisa.

Notera gärna att det inte föreligger något motsatsförhållande mellan inom fysiken etablerad uppfattning,
och konceptets, på metafysik baserade slutsatser.
Metafysiken erbjuder dock en mer ”högupplöst” bild och ser därigenom ”bortom” verkligheten.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=CVKpvD3X6EM

[Pilatus]

Notera gärna att det inte föreligger något motsatsförhållande mellan inom fysiken etablerad uppfattning, och konceptets, på metafysik baserade slutsatser.

Det kan bero på att den etablerade uppfattningen inom forskningsområdet fysik inte har några beröringspunkter med konceptets metafysik.