Den Nikomachiska Etiken

[Ongemo]

Hej,

Jag är ny här och tänkte inleda mitt postande med en tråd om nämnda bok av Aristoteles. Nu undrar jag bara följande: Hur essentiellt är egentligen detta verk? Har läst de första femtio sidorna samt - utifrån rubrikerna - valda delar ur resten av boken, allt som allt kanske sjuttio sidor och jag upplever att det är sövande intetsägande. Om någon vänlig själ vill peka på något specifikt avsnitt samt redogöra för varför just detta segment förmedlar något verkligt intressant så vore jag tacksam. Eller bör man rent av förhålla sig till boken som historisk kuriosa bara?

[Smisk]

Hej,

Jag är ny här och tänkte inleda mitt postande med en tråd om nämnda bok av Aristoteles. Nu undrar jag bara följande: Hur essentiellt är egentligen detta verk? Har läst de första femtio sidorna samt - utifrån rubrikerna - valda delar ur resten av boken, allt som allt kanske sjuttio sidor och jag upplever att det är sövande intetsägande. Om någon vänlig själ vill peka på något specifikt avsnitt samt redogöra för varför just detta segment förmedlar något verkligt intressant så vore jag tacksam. Eller bör man rent av förhålla sig till boken som historisk kuriosa bara?

Jag har inte läst den men tänker mig att du verkar läst så det räcker. Titta på lite youtubeklipp istället det är smidigare

[Ongemo]

Hej,

Jag är ny här och tänkte inleda mitt postande med en tråd om nämnda bok av Aristoteles. Nu undrar jag bara följande: Hur essentiellt är egentligen detta verk? Har läst de första femtio sidorna samt - utifrån rubrikerna - valda delar ur resten av boken, allt som allt kanske sjuttio sidor och jag upplever att det är sövande intetsägande. Om någon vänlig själ vill peka på något specifikt avsnitt samt redogöra för varför just detta segment förmedlar något verkligt intressant så vore jag tacksam. Eller bör man rent av förhålla sig till boken som historisk kuriosa bara?

Jag har inte läst den men tänker mig att du verkar läst så det räcker. Titta på lite youtubeklipp istället det är smidigare

Gillar dock inte att interagera med tänkare genom videoklipp bara, det blir för snuttifierat.

[David H]

Jag har läst lite av Aristoteles, men det var längesen, och jag kommer inte ihåg vilka texter jag läste - ett tecken på att det inte gjorde särskilt starkt intryck på mig. Men ändå är jag skeptisk till uttryck som "historisk kuriosa", om man med det antar att det går att ersätta kontentan/essensen av flertusenår gamla texter, med något nyare och modernare. Språket, mentaliteten, upplevelsevärlden, sinnesstämningen, med mer, kan inte väntas vara densamma nu som förr... och läsa texter som är flera tusen år gamla, har jag ibland upplevt kan vara som att få en glimt in till något annat, annan upplevelsevärld, som kan va upplysande, insiktsskapande m.m. Men just Aristoteles berörde mig inte särskilt, då tycker jag exvis Platon gjorde mer intryck.

[Algotezza]

Dygdeetik handlar det väl om om jag ej minns fel. Hitta balansen mellan ytterligheter. Givmild finns t.ex. mellan snål och slösaktig. Men idag är det väl ingen som söker balans mellan ytterligheterna utan man svänger mellan ytterligheter utan vija att finna någon balanspunkt. Man ska synas och sticka ut hakan och agera enligt sin diagnos. Man ska känna klimatångest och flygskam. Förr var det bara klimakterieångest och flygrädsla. Ett samhälle i obalans omfattar ej ideal där individen ska sträva efter balans. Varför ska individen sträva i annan riktning än samhället?

Idealen idag handlar väl inte om balanserade dygder direkt?

Både ideal och ideologier har dött sotdöden. Eller fått ryggmärgstvinsot...

[Ongemo]

Jag har läst lite av Aristoteles, men det var längesen, och jag kommer inte ihåg vilka texter jag läste - ett tecken på att det inte gjorde särskilt starkt intryck på mig. Men ändå är jag skeptisk till uttryck som "historisk kuriosa", om man med det antar att det går att ersätta kontentan/essensen av flertusenår gamla texter, med något nyare och modernare. Språket, mentaliteten, upplevelsevärlden, sinnesstämningen, med mer, kan inte väntas vara densamma nu som förr... och läsa texter som är flera tusen år gamla, har jag ibland upplevt kan vara som att få en glimt in till något annat, annan upplevelsevärld, som kan va upplysande, insiktsskapande m.m. Men just Aristoteles berörde mig inte särskilt, då tycker jag exvis Platon gjorde mer intryck.

Min avsikt har egentligen hela tiden varit att läsa Aristoteles primärt i förberedande syfte. Förberedande för att längre fram kunna läsa Kant, Hegel och Heidegger med maximal behållning och förståelse dvs. Har redan läst Platon och tänkte följa upp med Arist. och Descartes innan jag går vidare. Kommer undersöka Tre böcker om själen och Politics under morgondagen, med något kuvad geist får tillstås.

[Ongemo]

Dygdeetik handlar det väl om om jag ej minns fel. Hitta balansen mellan ytterligheter. Givmild finns t.ex. mellan snål och slösaktig. Men idag är det väl ingen som söker balans mellan ytterligheterna utan man svänger mellan ytterligheter utan vija att finna någon balanspunkt. Man ska synas och sticka ut hakan och agera enligt sin diagnos. Man ska känna klimatångest och flygskam. Förr var det bara klimakterieångest och flygrädsla. Ett samhälle i obalans omfattar ej ideal där individen ska sträva efter balans. Varför ska individen sträva i annan riktning än samhället?

Idealen idag handlar väl inte om balanserade dygder direkt?

Både ideal och ideologier har dött sotdöden. Eller fått ryggmärgstvinsot...

Så sant. Spengler är mer väl avpassad för att förstå vår samtid och dess underliga excesser.

[hakkapeliitta]

Jag har läst lite av Aristoteles, men det var längesen, och jag kommer inte ihåg vilka texter jag läste - ett tecken på att det inte gjorde särskilt starkt intryck på mig. Men ändå är jag skeptisk till uttryck som "historisk kuriosa", om man med det antar att det går att ersätta kontentan/essensen av flertusenår gamla texter, med något nyare och modernare. Språket, mentaliteten, upplevelsevärlden, sinnesstämningen, med mer, kan inte väntas vara densamma nu som förr... och läsa texter som är flera tusen år gamla, har jag ibland upplevt kan vara som att få en glimt in till något annat, annan upplevelsevärld, som kan va upplysande, insiktsskapande m.m. Men just Aristoteles berörde mig inte särskilt, då tycker jag exvis Platon gjorde mer intryck.

Min avsikt har egentligen hela tiden varit att läsa Aristoteles primärt i förberedande syfte. Förberedande för att längre fram kunna läsa Kant, Hegel och Heidegger med maximal behållning och förståelse dvs. Har redan läst Platon och tänkte följa upp med Arist. och Descartes innan jag går vidare. Kommer undersöka Tre böcker om själen och Politics under morgondagen, med något kuvad geist får tillstås.

Din agenda är berömvärd men leder ingenstans i verkliga livet.
De flesta människor är rätt pantade, demokratin tillåter ett skenbestämmande där folk lägger sin röst, en röst som är ett slags gisslantagande där MAKTEN alltid kan hänvisa till allas rösträtt.
Skrattretande, nu i dagarna gick Indien till val, världens största demokrati, haha, såg på tv indier som röstade, de tryckte sitt fingeravtryck på valsedeln eftersom de är analfabeter och varken kan skriva eller läsa.
Fantastisk demokrati.

[hakkapeliitta]

Jag har läst lite av Aristoteles, men det var längesen, och jag kommer inte ihåg vilka texter jag läste - ett tecken på att det inte gjorde särskilt starkt intryck på mig. Men ändå är jag skeptisk till uttryck som "historisk kuriosa", om man med det antar att det går att ersätta kontentan/essensen av flertusenår gamla texter, med något nyare och modernare. Språket, mentaliteten, upplevelsevärlden, sinnesstämningen, med mer, kan inte väntas vara densamma nu som förr... och läsa texter som är flera tusen år gamla, har jag ibland upplevt kan vara som att få en glimt in till något annat, annan upplevelsevärld, som kan va upplysande, insiktsskapande m.m. Men just Aristoteles berörde mig inte särskilt, då tycker jag exvis Platon gjorde mer intryck.

Min avsikt har egentligen hela tiden varit att läsa Aristoteles primärt i förberedande syfte. Förberedande för att längre fram kunna läsa Kant, Hegel och Heidegger med maximal behållning och förståelse dvs. Har redan läst Platon och tänkte följa upp med Arist. och Descartes innan jag går vidare. Kommer undersöka Tre böcker om själen och Politics under morgondagen, med något kuvad geist får tillstås.

Din agenda är berömvärd men leder ingenstans i verkliga livet.
De flesta människor är rätt pantade, demokratin tillåter ett skenbestämmande där folk lägger sin röst, en röst som är ett slags gisslantagande där MAKTEN alltid kan hänvisa till allas rösträtt som legitimerar rådande.
Skrattretande, nu i dagarna gick Indien till val, världens största demokrati, haha, såg på tv indier som röstade, de tryckte sitt fingeravtryck på valsedeln eftersom de är analfabeter och varken kan skriva eller läsa.
Fantastisk demokrati.

[Ongemo]

Jag har läst lite av Aristoteles, men det var längesen, och jag kommer inte ihåg vilka texter jag läste - ett tecken på att det inte gjorde särskilt starkt intryck på mig. Men ändå är jag skeptisk till uttryck som "historisk kuriosa", om man med det antar att det går att ersätta kontentan/essensen av flertusenår gamla texter, med något nyare och modernare. Språket, mentaliteten, upplevelsevärlden, sinnesstämningen, med mer, kan inte väntas vara densamma nu som förr... och läsa texter som är flera tusen år gamla, har jag ibland upplevt kan vara som att få en glimt in till något annat, annan upplevelsevärld, som kan va upplysande, insiktsskapande m.m. Men just Aristoteles berörde mig inte särskilt, då tycker jag exvis Platon gjorde mer intryck.

Min avsikt har egentligen hela tiden varit att läsa Aristoteles primärt i förberedande syfte. Förberedande för att längre fram kunna läsa Kant, Hegel och Heidegger med maximal behållning och förståelse dvs. Har redan läst Platon och tänkte följa upp med Arist. och Descartes innan jag går vidare. Kommer undersöka Tre böcker om själen och Politics under morgondagen, med något kuvad geist får tillstås.

Din agenda är berömvärd men leder ingenstans i verkliga livet.
De flesta människor är rätt pantade, demokratin tillåter ett skenbestämmande där folk lägger sin röst, en röst som är ett slags gisslantagande där MAKTEN alltid kan hänvisa till allas rösträtt.
Skrattretande, nu i dagarna gick Indien till val, världens största demokrati, haha, såg på tv indier som röstade, de tryckte sitt fingeravtryck på valsedeln eftersom de är analfabeter och varken kan skriva eller läsa.
Fantastisk demokrati.

Tror inte jag gett uttryck för någon form av demokrativurm. Delar i hög grad Platons syn på demokrati. Som jag förstått det är Arist. mindre kritisk bara för att han anser att demokrati ligger jämte sin korrupta upplaga oligarki på en skala av styrelseskick där dessa båda återfinnas i mitten. Att de ligger nära varandra innebär mindre turbulens när transformationen inträder. Knappast någon hyllning får man väl ändå säga.

[hakkapeliitta]

Min avsikt har egentligen hela tiden varit att läsa Aristoteles primärt i förberedande syfte. Förberedande för att längre fram kunna läsa Kant, Hegel och Heidegger med maximal behållning och förståelse dvs. Har redan läst Platon och tänkte följa upp med Arist. och Descartes innan jag går vidare. Kommer undersöka Tre böcker om själen och Politics under morgondagen, med något kuvad geist får tillstås.

Din agenda är berömvärd men leder ingenstans i verkliga livet.
De flesta människor är rätt pantade, demokratin tillåter ett skenbestämmande där folk lägger sin röst, en röst som är ett slags gisslantagande där MAKTEN alltid kan hänvisa till allas rösträtt.
Skrattretande, nu i dagarna gick Indien till val, världens största demokrati, haha, såg på tv indier som röstade, de tryckte sitt fingeravtryck på valsedeln eftersom de är analfabeter och varken kan skriva eller läsa.
Fantastisk demokrati.

Delar i hög grad Platons syn på demokrati.

Och hur såg Platons demokrati ut? De välbeställda, aristokratin hade rösträtt.

Studera vidare. Platon levde i en ankdamn, jämför med dagens samhälle som är globalistiskt.

[hakkapeliitta]

Dagens demokrati är en fasaddemokrati där alla medborgare görs ansvariga.
Rånarsystemet hänvisar alltid till demokratin där svagbegåvade puckon röstar, därmed legitimeras en rovdrift på människan i DEMOKRATINS NAMN.
DU RÖSTADE DÄRDÖR ÄR DU ANSVARIG OCH MEDSKYLDIG.

[Algotezza]

Dagens demokrati är en fasaddemokrati där alla medborgare görs ansvariga.
Rånarsystemet hänvisar alltid till demokratin där svagbegåvade puckon röstar, därmed legitimeras en rovdrift på människan i DEMOKRATINS NAMN.
DU RÖSTADE DÄRDÖR ÄR DU ANSVARIG OCH MEDSKYLDIG.

Det är bara en demo...

[Anders]

Platon, eller snarare Sokrates var märkvärdigt lite påverkad av sin börd. Tycker hans syn på demokrati flyger än. Han sa inte att det var dåligt, det är det minst dåliga snarast. Men mellanmjölk, vilket fortfarande är styrkan. En stark, bra ledare kan skapa jäkligt mycket bättre än det mediokra, se bara på länder med presidenter. Men det är risky. Först Obama, sen Trump. Här hemma har vi alltid en kompromiss mellan höger och vänster och det är rätt kass hela tiden men inga katastrofer, skulle jag påstå. Trots att många ser 2015 som en katastrof. 2015 är också en sak som går utanför demokratin.

Staten har inget med Platons syn på demokrati att göra, skulle jag grovt påstå, om nu någon försöker hitta Platons politiska tänkande där. . Det är i andra dialoger, som Stadsmannen man får bilden av hans sätt att resonera och som sagt, det flyger märkvärdigt bra.

Hade lite samma tankar som du med läsordning, men jag tror det är bättre att läsa filosofihistoria. Har du dragit igenom Russells? Tycker Aristoteles verkar rätt tråkig, har skippat honom mer än som sekundärlitteratur.

[Anders]

För att svara på din fråga i TS, det här med sakers syfte och mål låter ju lite befängt med den kunskap vi har nu om relativitet, om man pratar världsbild, men jag undrar om det ändå inte finns bitar som kan vara spännande. I människans värld tjatar ju alla och envar om att man skall ha syfte och mål, nu mer än någonsin, med Jordan Peterson, Angela Duckworth och andra. Skulle kunna tänka mig att den Nikomachiska etiken kan vara informativ härvidlag. Tänken i Dialogerna är mycket sällan dumma, tror nog Aristoteles kan ge intressanta perspektiv i sin Etik.

Och tanken att varje människa har ett syfte gillar jag.