Mlw skrev:. Vetenskapen har begravt den filosofiska idealismen.
Det den moderna vetenskapen har gjort sig av med är sanningsbegreppet. Det är ur idealismen i dess mest radikala form nämligen solipsismen som den moderna vetenskapen föds.
Moderator: Moderatorgruppen
Mlw skrev:. Vetenskapen har begravt den filosofiska idealismen.
Illusionen skrev:”Att i ett filosofiskt sammanhang välgrundat hävda att något ”finns” förutsätter att begreppet ”existera” är definierat.
Pilatus skrev:Hur vet vi att något existerar, och att det som existerar finns oberoende av ett enskilt subjekt? Vilka tankar hade Baruch Spinoza om vad som existerar?
Anders skrev:Pilatus skrev:Hur vet vi att något existerar, och att det som existerar finns oberoende av ett enskilt subjekt? Vilka tankar hade Baruch Spinoza om vad som existerar?
Resonerar man bara från videon så får man intrycket av att "filosofiska problem" var underordnat en väl fungerande människa. Lyssnar man bara på den verkar han inte särskilt bekymrad om "vad som existerar" och mer "hur saker fungerar"- i den fysiska världen och tankevärlden. Det som finns enligt vad jag förstår är mer kausalsamband.
Mlw skrev:Det exemplifierar den komplementära dikotomin som jag diskuterar ovan och som liknar Spinozas resonemang.
Pilatus skrev:Det tror jag du får utveckla något. Spinoza talar inte om dikotomier, han talar om tingens attribut och att de skiljer sig åt, men att de i grunden är ett, en substans, delar av det hela.
Mlw skrev:Pilatus skrev:Det tror jag du får utveckla något. Spinoza talar inte om dikotomier, han talar om tingens attribut och att de skiljer sig åt, men att de i grunden är ett, en substans, delar av det hela.
Spinoza förklarar att det finns två sätt att se världen, det eviga (gudomliga) och det timliga. Men en komplementär metafysik innebär att valet av perspektiv aktualiserar den gudomliga respektive den timliga världen. Även om dessa två är oförenliga så är världen ändå en, precis som ljuset är ett fenomen, trots att det definieras av två oförenliga modeller.
Mlw skrev:En ljusvåg färdas genom rymden, inte som ett 'ting,' utan som en 'potential'. Det är först när den registreras som den förvandlas till ett världsligt ting, nämligen en skur av fotoner. Ljusvågen, som sådan, kan inte empiriskt observeras. Den finns utanför tiden såsom en potential. Likväl existerar den i någon bemärkelse, dock ej på samma sätt som fotonen. Det exemplifierar den komplementära dikotomin som jag diskuterar ovan och som liknar Spinozas resonemang.
Det gudomliga har en annan slags existens som motsvarar vågfunktionen såsom världsöverskridande potential. Den blir ju 'verklig' först när den observeras. Det kallas för "kollapsen av vågfunktionen". På ett liknande sätt (dock ej på samma sätt) så förblir det gudomliga en potential intill dess att subjektet genom sin tro aktualiserar den osynliga potentialen.
Mlw skrev:Spinoza förklarar att det finns två sätt att se världen, det eviga (gudomliga) och det timliga. Men en komplementär metafysik innebär att valet av perspektiv aktualiserar den gudomliga respektive den timliga världen. Även om dessa två är oförenliga så är världen ändå en, precis som ljuset är ett fenomen, trots att det definieras av två oförenliga modeller.
Pilatus skrev:Spinoza studerade för Saul Levi Morteira i en församlingsskola, Keter Torah. Han läste judisk lag, filosofi (Moses Maimonides) och teologi (Talmud). Senare studerade han även Descartes och Hobbes.
Angående ljusets dubbelnatur (våg- partikeldualitet) är den idén på väg ut. I dag betraktas ljuset som bestående av små energiknippen. Det finns bra modeller för hur man tänker sig detta. Så det gamla bekymret med hur man skall förstå något som synes samtidigt vara en våg och partikel kan vi stryka.
Mlw skrev:Spinoza förklarar att det finns två sätt att se världen, det eviga (gudomliga) och det timliga. Men en komplementär metafysik innebär att valet av perspektiv aktualiserar den gudomliga respektive den timliga världen. Även om dessa två är oförenliga så är världen ändå en, precis som ljuset är ett fenomen, trots att det definieras av två oförenliga modeller.
Användare som besöker denna kategori: 46 och 0 gäster