Vad?

[Vertumnus]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

[xion]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Konstig fråga.
Det svar som spontant flyter upp är; "jag vet inte".
En slags rundgång således.

Syftet med frågan är höljd i dunkel dessutom.

[Vertumnus]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Konstig fråga.
Det svar som spontant flyter upp är; "jag vet inte".
En slags rundgång således.

Syftet med frågan är höljd i dunkel dessutom.

Syftet är inget annat än det jag uttryckligen anger. Jag har framfört en del tankar i den här riktningen tidigare, men utan någon egentlig respons. Därför kan det vara intressant att dröja något vid frågan.

Så konstig är väl inte frågan, de frågor som ställs och de svar som anses besvara frågan utgör den värld som frågeställaren befolkar.

[klorofyll]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Svaret på vad blir vad som var... dvs vad som rådde när vi gjorde vår undersökning, dvs historiskt. Kanske.

[Vertumnus]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Svaret på vad blir vad som var... dvs vad som rådde när vi gjorde vår undersökning, dvs historiskt. Kanske.

Joakim Grundh skriver följande i tråden Kants tinget i sig

Genom att placera kunskapen i ett fält som spelar mellan två världar fenomenet och noumenat, som i sin tur beror på en och samma "ting i sig värld" så räddas kunskapen med förbehållet att den blir beroende av HUR världen överhuvudtaget KAN framträda.


Mer en annan gång.

[xion]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Konstig fråga.
Det svar som spontant flyter upp är; "jag vet inte".
En slags rundgång således.

Syftet med frågan är höljd i dunkel dessutom.

Syftet är inget annat än det jag uttryckligen anger. Jag har framfört en del tankar i den här riktningen tidigare, men utan någon egentlig respons. Därför kan det vara intressant att dröja något vid frågan.

Så konstig är väl inte frågan, de frågor som ställs och de svar som anses besvara frågan utgör den värld som frågeställaren befolkar.

Kanske inte så konstig ändå.
"Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?"
Vid mer eftertanke blir svaret;
Jag vet inte. Vi bara vet.

Vetenskap är en process.

Vetskap är att vara säker på sin sak.

Massor av människor vet att Gud finns.
Ett mindre antal vet att det inte finns några gudar.

[Smisk]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Allt vi vet något om kommer ju i erfaren form. Erfarenheten har två sidor, en inre och en yttre. Den består alltså av två arbetsområden/förmågor, sinnen som uppfattar och bearbetar yttre fenomen och inre fenomen som dem fungerar. Våra 5 sinnen hanterar yttre fenomen och saker i det inre så som tankar, känslor, meningssamband, värderingar mm, fungerar och hanteras på sitt sätt. Tid är inre fenomen av typen meningssamband i formen av förmågor som sorterar saker i erfaren och tänkt ordning.

Jag tror att det du är ute efter är om vi kan veta någonting "så som det är" alltså "fullt ut" med dessa två system?

VAD något är fullt ut, i alla dess aspekter, alltså ur alla perspektiv som kan finnas och fånga dess essens går nog inte.
Erfarenhet och kunskap är bägge begränsade men då vi har förmågan att över tid sammansätta mer ingående kunskaper genom att ta fler perspektiv och integrera dem i en fungerande helhet kan vi gå från att veta lite/inget till att veta mycket/mer i alla fall.

Kunskap kommer med andra ord så gott som alltid i begränsad form och av en given förmåga som har gränser.

Våra 5 sinnen tillsammans med vårat inres förmåga att sortera och ge mening åt saker är samtidigt våra gränser och möjligheter.
Möjligheter och begränsningar är samma sak här. Jag brukar tänka mig dem 5 fingrarna på ena handen som är 5 möjligheter att röra saker men samtidigt begränsningarna då handen inte har fler.

Det luriga med just tid är att man kan ha svårt att se tid delen av tid som är förmågan att sortera och förstå saker.
Den förmågan, att sortera och förstå saker i linjär ordning "efter varandra", kan inte förstå sig själv.
Vi kan inte med förmågan att förstå linjär ordning förstå dess egen natur på samma sätt som tungan inte kan "smaka sig själv".

Snarare behövs en "direkt erfarenhet" som är "utan tidssortering" för att ha perspektivet att se den. Ett "meta tid perspektiv" så att säga.

Insikten att en karta ALDRIG kan vara terrängen krävs på något sätt för att man skall greppa epistemologiska och ontologiskt komplexa tankar.

[Pilatus]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Litet mångtydig fråga, kanske. Att vara är att finnas, äga befintlighet, existera.

T ex Margrethe II är Danmarks regerande drottning sedan den 14 januari 1972.
c, är en fysikalisk konstant och är 299 792 458 m/s

[Algotezza]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Kanske är det en summering av våra upplevelser och tankar kring de vi menar oss veta något om.

[Smisk]

Man kan ha ett gäng olika perspektiv på saker som innefattar helt olika kategorier av utgångspunkt tänker jag.
Utfallet av vad man tänker att man vet blir då helt olika.

Jag tänkte på det där med att så att säga levandegöra, värdera eller personifiera naturen.
Att ge naturen rättigheter exempelvis som man gjort här:

https://sverigesradio.se/avsnitt/1083318

Det verkar vara ett sätt att hantera det där på att man ser floden lite som en levande entitet.
Man vill då göra det man kan för att skydda den och att ge den rättigheter är en slags work around.

Om tänker oss att jorden är en levande entitet och att vi har olika uppfattningar av vad som är värdefullt för den, dess hälsa, dess syfte osv har vi ett perspektiv som innefattar ett "vad" som är av helt annat innehåll.

Summan av allt vi tror oss veta är ett perspektiv det med. Även om vi kan veta 5 typer av fenomen genom våra 5 sinnen är det ändå allt för oss och inte för "sakerna som sådana".

[Pilatus]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Kanske är det en summering av våra upplevelser och tankar kring de vi menar oss veta något om.

Eller så har av Karl Popper i "Forskningens logik" formulerat en god metod som kallas hypotetisk-deduktiv metod.

Erfarenhet utan teori är blind, men teori utan erfarenhet är en intellektuell lek.
Immanuel Kant

[Anders]

Det som står om det i Wikipedia. En gnutta allvarlig.

[Algotezza]

Hur ser svaret ut på frågan vad något är, i vilken form kommer det, eller snarare var tar vad form och på vilka premisser? Frågan är menar jag aktualiserad mot bakgrund av förbistringen i tråden om tid och kopplingen till solipsismen.

Vad är det vi vet då vi anser oss veta vad något är?

Kanske är det en summering av våra upplevelser och tankar kring de vi menar oss veta något om.

Eller så har av Karl Popper i "Forskningens logik" formulerat en god metod som kallas hypotetisk-deduktiv metod.

Erfarenhet utan teori är blind, men teori utan erfarenhet är en intellektuell lek.
Immanuel Kant

Ja, den hypotetiskt-vetenskapliga metoden använder vi oss av inom t.ex. naturvetenskapen men använder vi den konsekvent också i vår vardag?

Och är det bara utifrån den hypotetiskt-deduktiva metoden vi menar oss veta något?

[Anders]

Kanske är det en summering av våra upplevelser och tankar kring de vi menar oss veta något om.

Eller så har av Karl Popper i "Forskningens logik" formulerat en god metod som kallas hypotetisk-deduktiv metod.

Erfarenhet utan teori är blind, men teori utan erfarenhet är en intellektuell lek.
Immanuel Kant

Ja, den hypotetiskt-vetenskapliga metoden använder vi oss av inom t.ex. naturvetenskapen men använder vi den konsekvent också i vår vardag?

Och är det bara utifrån den hypotetiskt-deduktiva metoden vi menar veta oss något?

Och summan av detta skrivs ner i Wikipedia. Om det är fel är det bara att ändra.

[Algotezza]

Eller så har av Karl Popper i "Forskningens logik" formulerat en god metod som kallas hypotetisk-deduktiv metod.

Erfarenhet utan teori är blind, men teori utan erfarenhet är en intellektuell lek.
Immanuel Kant

Ja, den hypotetiskt-vetenskapliga metoden använder vi oss av inom t.ex. naturvetenskapen men använder vi den konsekvent också i vår vardag?

Och är det bara utifrån den hypotetiskt-deduktiva metoden vi menar veta oss något?

Och summan av detta skrivs ner i Wikipedia. Om det är fel är det bara att ändra.

Ja, pragmatiskt deller praktiskt sett. Men om man ser det som en filosofisk fråga?