Var på ett seminarium idag om "The uniqueness of Christ....", om Kristendom och Pluralism. Men ämnet är inte så relevant.
Talaren började i vilket fall att tala om läget idag och tre tänkanden/händelser som hade med detta att göra. Det andra han tog upp var det moderna samhället och "The split world of Enlightenment dualism - since Descartes(now taken for granted in western cultural worldview", dvs. uppdeliningen i dagens samhälle. Han visade en tabell som såg ut såhär:
Reason - Faith
Objective - Subjective
Knowledge - Belief
Fact - Values
Science - Religion
Public - Private
Secular - Sacred
Absolute - Relative
Universal - Local
Vad jag nu tänkte komma till är att jag själv känner igen mig i denna uppdelningen. Till exempel har jag förr tänkt mycket på ämnet kärlek och ett tag tänkte jag mig kärleken som ett mynt med den vackra kärleken(lite av platonsk kärlek, djupa samtal, omtänksamhet av varandra) på en sida och den gulliga kärleken(närhet, pussokramkärleken, förälskelsen) på den andra sidan. Detta är som man märker likt uppdelningen på föreläsarens tabell. En seriös och "äkta" del och en mer "flummig" känslodel.
Jag är ganska medveten om att jag är påverkad att tänka på detta sätt och vad jag nu funderar på är vad finns det för "alternativ"? Hur tänkte man förr(t.ex. på gamla testamentets tid för att ta ett exempel relevant med föreläsningen)? Nån som är någorlunda insatt i detta ämne och kan "hjälpa" mig att "bli av" med denna samhällspåverkade syn på världen. Eller finns det kanske inte någon "sannare" modell av världen och allting? För världen är väl egentligen inte tudelad, känslor och fakta är väl värda lika mycket och lika mycket människa och seriösa eller?
Dom två halvorna i dagens tänkande
Moderator: Moderatorgruppen
Dom två halvorna i dagens tänkande
”I’ll be here...”
”Why...?”
”I’ll be ’waiting’...here...”
”For what?”
”I’ll be waiting...for you...so...”
”If you come here...”
”You’ll find me.”
”I promise.”
”Why...?”
”I’ll be ’waiting’...here...”
”For what?”
”I’ll be waiting...for you...so...”
”If you come here...”
”You’ll find me.”
”I promise.”
Välkommen till den fragmenterade klubben soilheart! Några snabba ord på Vägen:
*De flesta är lika störda (dvs förgivettagande kartesier som han nämnde i föredraget) som du och kan därför inte hjälpa dig. Lägg därför benen på ryggen om någon påstår att han har lösningen...
*Problemets kärna är du. Det är också du som försöker förändra dig själv, lappa ihop dig själv. Roten till problemet försöker göra sig kvitt roten till problemet.
Varför inte fortsätta din alldeles egen personliga vandring genom dödsskuggans dal med detta:
http://tchl.freeweb.hu/wholeness_of_lif ... _life.html (PopJimmys länk)
Lycka till!

*De flesta är lika störda (dvs förgivettagande kartesier som han nämnde i föredraget) som du och kan därför inte hjälpa dig. Lägg därför benen på ryggen om någon påstår att han har lösningen...
*Problemets kärna är du. Det är också du som försöker förändra dig själv, lappa ihop dig själv. Roten till problemet försöker göra sig kvitt roten till problemet.
Varför inte fortsätta din alldeles egen personliga vandring genom dödsskuggans dal med detta:
http://tchl.freeweb.hu/wholeness_of_lif ... _life.html (PopJimmys länk)
Lycka till!

Jo, och idén finns ju lite i T(/D)aoismen också.
Men jag antar att den inte var lika tilltagen förr.
Hur tänkte man då? Var allt ett enda block? Eller tänkte man inte alls på sånthär? Eller går det inte beskriva?
Men jag antar att den inte var lika tilltagen förr.
Hur tänkte man då? Var allt ett enda block? Eller tänkte man inte alls på sånthär? Eller går det inte beskriva?
”I’ll be here...”
”Why...?”
”I’ll be ’waiting’...here...”
”For what?”
”I’ll be waiting...for you...so...”
”If you come here...”
”You’ll find me.”
”I promise.”
”Why...?”
”I’ll be ’waiting’...here...”
”For what?”
”I’ll be waiting...for you...so...”
”If you come here...”
”You’ll find me.”
”I promise.”
Gamle Hegel med sin 'dialektiska' metod skulle väl ha sagt något enligt nedanstående:
Reason or Faith
Objective or Subjective
Knowledge or Belief
Fact or Values
Science or Religion
osv...??
Varför tänka antingen - eller?
Tänk istället både - och!
Tillvaron är en enhet av motsatser, och vi bör sträva efter att nå mosatsernas enhet.
Det är tankens natur att pendla mellan motsatserna, och utvecklingen svänger med...
Men inte utan resultat. För varje syntes av motsatser och splittring i nya motsatser med påföljande ny syntes osv., så blir kommande synteser allt homogenare, med allt större harmoni mellan motsatserna.
Hegel liknar tankens rörelse vid en spiral där synteserna slutligen når Det Absoluta, där alla motsatser genomträngt varandra och är ett och detsamma.
Reason or Faith
Objective or Subjective
Knowledge or Belief
Fact or Values
Science or Religion
osv...??
Varför tänka antingen - eller?
Tänk istället både - och!
Tillvaron är en enhet av motsatser, och vi bör sträva efter att nå mosatsernas enhet.
Det är tankens natur att pendla mellan motsatserna, och utvecklingen svänger med...
Men inte utan resultat. För varje syntes av motsatser och splittring i nya motsatser med påföljande ny syntes osv., så blir kommande synteser allt homogenare, med allt större harmoni mellan motsatserna.
Hegel liknar tankens rörelse vid en spiral där synteserna slutligen når Det Absoluta, där alla motsatser genomträngt varandra och är ett och detsamma.
"We are up against trouble caused by our way of expression."
Wittgenstein i "The Blue Book"
Wittgenstein i "The Blue Book"
meanman skrev:Varför tänka antingen - eller?
Tänk istället både - och!
för att citerara en annan talare.
Alltså måste vi göra valet antingen - eller ELLER både - och...
Och bara där gör vi en skillnad och två läger =P
”I’ll be here...”
”Why...?”
”I’ll be ’waiting’...here...”
”For what?”
”I’ll be waiting...for you...so...”
”If you come here...”
”You’ll find me.”
”I promise.”
”Why...?”
”I’ll be ’waiting’...here...”
”For what?”
”I’ll be waiting...for you...so...”
”If you come here...”
”You’ll find me.”
”I promise.”
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster

