Filosofins uppgift
Moderator: Moderatorgruppen
Filosofins uppgift
Vad bör filosofer syssla med? Vilka är dom väsentliga filosofiska frågorna? Hur bör man bedriva filosofi?
Det finns två brister i samhället som jag tror filosofin kunde hjälpa till att åtgärda:
1) Debatt och argumentation håller extremt låg nivå. Folk vet inte vad ett argument är, de kan lätt manipuleras av logiska felslut och förstår således inte logiska resonemang. Här skulle filosofin kunna göra ett hästarbete i att beväpna folket med intelligens, vårdslöst uttryckt.
2) Folk vidmakthåller värderingar som inte bidrar till ett sunt samhälle. Filosofin skulle här kunna ha en uppgift i att skärskåda vilka premisser dessa märkliga ideal bygger på. Detta diskuterades nyligen i en annan tråd om stress, missnöje och hetskonsumtion (meditation kom upp också, vill jag minnas). Även här finns en möjlighet till folkbildning som kan förbättra allmänhetens mentala och emotionella hälsa.
Det är vad filosofer borde ägna sig åt.
1) Debatt och argumentation håller extremt låg nivå. Folk vet inte vad ett argument är, de kan lätt manipuleras av logiska felslut och förstår således inte logiska resonemang. Här skulle filosofin kunna göra ett hästarbete i att beväpna folket med intelligens, vårdslöst uttryckt.
2) Folk vidmakthåller värderingar som inte bidrar till ett sunt samhälle. Filosofin skulle här kunna ha en uppgift i att skärskåda vilka premisser dessa märkliga ideal bygger på. Detta diskuterades nyligen i en annan tråd om stress, missnöje och hetskonsumtion (meditation kom upp också, vill jag minnas). Även här finns en möjlighet till folkbildning som kan förbättra allmänhetens mentala och emotionella hälsa.
Det är vad filosofer borde ägna sig åt.
Re: Filosofins uppgift
Stefan skrev:Vad bör filosofer syssla med? Vilka är dom väsentliga filosofiska frågorna? Hur bör man bedriva filosofi?
Genom att registrera ett konto på filosofiforum.com.
Re: Filosofins uppgift
Vad bör filosofer syssla med?
Filosofi, uppenbarligen.
Vilka är dom väsentliga filosofiska frågorna?
De som inte rör fri vilja-diskussioner, förvirrade platonistiska ontologier eller undersökningar om Egentligen-frågor. Så det blir väl språkfilosofi, antar jag.
Hur bör man bedriva filosofi?
Aktivt. Jag tror filosofi är ett ämne som skiljer sig från andra akademiska dicipliner på så sätt att filosofi kräver (nåja) ett engagemang och en "beröring" som kanske inte alla andra ämnen gör - man måste engagera sig emotionellt för att växa som filosof. Insikter är inte något man kan lära ut, utan består i den väg man går själv (som varje individ måste gå) - det som kan förmedlas och läras ut är informationen - pusselbitarna - men själva pusslet måste du lägga själv. (Har jag sagt att jag hatar metaforer?)
Att filosofera är inte att behandla vissa frågor, som är typiskt "filosofiska", utan att behandla vissa frågor på ett visst sätt. Jag tror den filosofiska metoden är viktigare än studieobjektet, och de problem man konfronteras med i sina filosofistudier lämpar sig ypperligt för att belysa dessa delar av problemen och göra de filosofiska poängerna extra tydliga, eller lättillgängliga. Men min erfarenhet av typiskt filosofiska frågor är, att de ofta är ganska icke-substantiella och relativt ointressanta, och personligen tror jag det är mer fruktbart att ta med sig sin filosofiska metod och diverse andra lärdomar, och applicera metoden och sättet att resonera på områden där det kan göra mer nytta. Eventuellt är språkfilosofi (återigen) den del av filosofin som fortfarande är intressant. Äh, det finns säkert fler områden, men du fattar.
Förutom det har filosofin en terapeutisk effekt som inte är att varken fördöma eller förglömma, men det här har ju redan sagts tusen gånger så jag nämner det bara som hastigast.
Three dots after each sentence does not automatically make your nonsense sound profound...
Insikter är inte något man kan lära ut, utan består i den väg man går själv (som varje individ måste gå) - det som kan förmedlas och läras ut är informationen - pusselbitarna - men själva pusslet måste du lägga själv.
Men liknar inte detta t ex matematik, där man inte bara kan "läsa boken" utan också måste öva sig en hel del för att riktigt förstå diverse begrepp?
Att filosofera är inte att behandla vissa frågor, som är typiskt "filosofiska", utan att behandla vissa frågor på ett visst sätt. Jag tror den filosofiska metoden är viktigare än studieobjektet, och de problem man konfronteras med i sina filosofistudier lämpar sig ypperligt för att belysa dessa delar av problemen och göra de filosofiska poängerna extra tydliga, eller lättillgängliga. Men min erfarenhet av typiskt filosofiska frågor är, att de ofta är ganska icke-substantiella och relativt ointressanta, och personligen tror jag det är mer fruktbart att ta med sig sin filosofiska metod och diverse andra lärdomar, och applicera metoden och sättet att resonera på områden där det kan göra mer nytta.
Intressant. Men ta t ex frågan om fri vilja: skulle man verkligen på allvar hävda att människan inte har nån fri vilja måste man rimligtvis handla efter det (att tro på nåt utan att denna tro avspeglar sig i handlingslivet är knappast att tro) och det borde ha enorma effekter på hur man utdömer straff. Sen har diverse kunskapsteoretiska funderingar betydelse i diverse specialvetenskaper.
Däremot finns det mindre viktiga ämnen, som huruvida matematiska objekt existerar eller inte existerar, visst.
Hur ser du på den "filosofiska metoden", att "se frågor på ett visst sätt", lite mer i detalj?
hovnarr skrev:1) Debatt och argumentation håller extremt låg nivå. Folk vet inte vad ett argument är, de kan lätt manipuleras av logiska felslut och förstår således inte logiska resonemang. Här skulle filosofin kunna göra ett hästarbete i att beväpna folket med intelligens, vårdslöst uttryckt.
Svarar med Aristoteles retorik
problemet med logosargumentation är att folk inte orkar att höra på det. Det tar längre tid att lägg fram såna argumenter och ofta så vill det kräva otroligt mycket av tillhöraren, dels för att beviser måste bygga på andra beviser osv. Ett ethos eller pathosargument därimot får tillhöraren raskt med på argumentationen för att han/hon låter sig rivas med. Vilken argumentationsmodell hadde du själv valt om du fex var politiker?
Re: Filosofins uppgift
Stefan skrev:Vad bör filosofer syssla med? Vilka är dom väsentliga filosofiska frågorna? Hur bör man bedriva filosofi?
Med tanke på huvudinlägget.
tror att det problemet lättast uppstår när man sätter en ekvivalens mellan det nyttiga och det viktiga, men om man därimot menar att det finns onyttiga ting som är viktiga så kommer man lättare överens med den tanken...
En tanke är ju att filosofi är helt och hållet en undersökning om hur vårt språk, vårt tänkande och våra begrepp fungerar. Enligt Frege är filosofins uppgift att "befria tanken från språkets kedjor" eller nåt i den stilen. Wittgenstein och Ryle hade idéer om att "allt egentligen var i sin ordning": det tänkande vi använder oss av när vi formulerar grammatiska meningar är riktigt, men det är svårt att lägga detta tänkande i dagen, att explicit säga hur det fungerar.
En idé Ryle har är att vissa satser är "systematiskt vilseledande", det är inget fel på dom från en vardaglig synvinkel, men när vi filosoferar kring dom leder de till metafysiska spekulationer. Jag minns inget exempel på rak arm, men ett kan vara (det som Carnap tar upp på ett annat ställe): problemet kring "Intet". Man kan ju säga: "Intet kan vara så stort, att det inte kan omintetgöras av Djävulen". I den meningen verkar det som att det finns ett ting, Intet, som inte kan omintetgöras av Djävulen. Men så ska satsen inte tolkas: snarare ska den tolkas som att "det finns inte något objekt som är så stort/storslaget att inte Djävulen kan omintetgöra det".
Enligt Ryle är det filosofins uppgift att "översätta" dessa vilseledande satser till mindre vilseledande. Den idén verkar också finnas hos Carnap i uppsatsen han skriver om detta i (Elimination of Metaphysics through Logical Analysis of Language). För mig verkar skillnaderna mellan de logiska positivisterna och vardagsspråksfilosoferna på 40-50-talen va betydligt överdriven: båda var strikt anti-metafysiska och betonade språkets betydelse.
En idé Ryle har är att vissa satser är "systematiskt vilseledande", det är inget fel på dom från en vardaglig synvinkel, men när vi filosoferar kring dom leder de till metafysiska spekulationer. Jag minns inget exempel på rak arm, men ett kan vara (det som Carnap tar upp på ett annat ställe): problemet kring "Intet". Man kan ju säga: "Intet kan vara så stort, att det inte kan omintetgöras av Djävulen". I den meningen verkar det som att det finns ett ting, Intet, som inte kan omintetgöras av Djävulen. Men så ska satsen inte tolkas: snarare ska den tolkas som att "det finns inte något objekt som är så stort/storslaget att inte Djävulen kan omintetgöra det".
Enligt Ryle är det filosofins uppgift att "översätta" dessa vilseledande satser till mindre vilseledande. Den idén verkar också finnas hos Carnap i uppsatsen han skriver om detta i (Elimination of Metaphysics through Logical Analysis of Language). För mig verkar skillnaderna mellan de logiska positivisterna och vardagsspråksfilosoferna på 40-50-talen va betydligt överdriven: båda var strikt anti-metafysiska och betonade språkets betydelse.
Jag tror vi pratade lite förbi varandra, eller att jag missförstod vad du menade med huvudinlägget, med tanke på besvarelserna så tog jag det för givet att du var ute efter "nyttigheten" med filosofi, något a´la "filosofi vad blir man / gör man då?", som säkert du också har fått frågan om. Jag ser att du var ute efter något mer i riktning av (den analytiska) filosofins bruksområde.
Nej, tanken var inte att det här enbart skulle handla om hur analytisk filosofi bör fungera. Analytiska filosofer ser ju sig också (för det mesta) som efterträdarna till de klassiska filosoferna so Platon, Descartes och Kant. Man menar att man behandlar samma frågor, men på ett mer exakt och lite annorlunda sätt. Så det är inte ett annat ämne.
Sen är det sant att "livsåskådningsfrågor" som i mångt och mycket har blivit vad filosofi är för gemene man, och som var stort inte minst under den hellenistiska epoken med skolor som stoicismen och epikurismen, inte behandlas i särskilt stor utsträckning av analytiska filosofer. Men det samma gäller många klassiska filosofer.
Nyttan/värdet av filosofi är absolut nåt man kan diskutera här.
Sen är det sant att "livsåskådningsfrågor" som i mångt och mycket har blivit vad filosofi är för gemene man, och som var stort inte minst under den hellenistiska epoken med skolor som stoicismen och epikurismen, inte behandlas i särskilt stor utsträckning av analytiska filosofer. Men det samma gäller många klassiska filosofer.
Nyttan/värdet av filosofi är absolut nåt man kan diskutera här.
okej! Då tänker jag för det första att filosofi inte har som primär uppgift att förändra samhället (än om det kanske hade varit bra). Filosofins uppgift är inte heller bara danningens lyx, då hade det inte vart annat än att jag hadde utbildat mig i filosfi och vidare utbildat andra och på så sätt hadde filosofins endaste uppgift varit att vidareförmidlat en diciplin (filosofin existerar bara som självupprätthållande diciplin). Filosofi är att ta vara på det vi kan göra som människor, nämligen att reflektera på en systematiskt sätt över tillvaron, kastat ut i tiden, deltagare av spel osv... Genom filosofi så kan vi vara mer människor och inte bara styrt av naturliga drivkrafter som hunger, törst, sexualitet som vi har tillsammans med andra djur (oj! detta hördes väldigt aristoteliskt ut...). Men genom filosofi kan vi bejaka männskligheten på ett sätt vi inte kan göra på så många andra sätt och inte i samma grad. Det är kanske inte så otroligt nyttigt av denna grund men desto mer är den viktig av precis dessa grunder...
Det var lite om mina tankar vad angår filosofi
Det var lite om mina tankar vad angår filosofi
Re: Filosofins uppgift
Jag har några infallsvinklar:Stefan skrev:Vad bör filosofer syssla med? Vilka är dom väsentliga filosofiska frågorna? Hur bör man bedriva filosofi?
1. Tror inte att någon filosof, för det första, vill höra av någon annan filosof, vad han bör (eller inte bör) syssla med.
2. De väsentliga frågorna är de som rör människans liv/tillvaro. Tänkandet är en mekanism/ett verktyg för att leva (dvs. ta sig genom livet).
3. Filosofi är ingen självgående aktivitet "bortom mäniskan", filosofi är tänkande/begrundande med fokus på tänkandet ock/eller livet, som hela tiden pågår och är självgående, dvs. något som människor själva söker sig till.
Nej men jag upplever att filosofin aldrig haft någon vidare "impact" på samhället. Filosofin tycks för mig vara en "tillflyktsort" för människor som ramlat ur maskinen. Den brutala samhällsmaskinen kommer alltid att mala på, men filosofin erbjuder en tröst för sorgliga stackare som önskar att de själve kunde vara Paris Hilton och från toppen av pyramiden och pissa på alla andra.
Jag håller med om PopJimmys tre punkter. Filosofin har inte haft någon "impact" på samhället den senaste tiden, men det är just för att vi skilt den från andra områden och ibland även vårt vardagliga liv. Tänk på de gamla grekerna. Filosofi, retorik, polemik och politik var inte tydligt skilda. Det skulle jag tro höll den politiska debatten på en högre nivå.
Filosofin bör inte vara en åtskild del av humaniora, vetenskap och sunt förnuft, men ÄR det idag. Jag uppfattar att detta leder till problem. Därför krävs en aktiv insats för att återintegrera filosofin i samhället. Så att det inte är en tillflyktsort för Paris Hilton-wannabees, utan något som hjälper till att upplösa det fiktiva begäret att vilja vara PH från första början.
Filosofin bör inte vara en åtskild del av humaniora, vetenskap och sunt förnuft, men ÄR det idag. Jag uppfattar att detta leder till problem. Därför krävs en aktiv insats för att återintegrera filosofin i samhället. Så att det inte är en tillflyktsort för Paris Hilton-wannabees, utan något som hjälper till att upplösa det fiktiva begäret att vilja vara PH från första början.
Re: Filosofins uppgift
POP-Jimmy skrev men filosofin erbjuder en tröst för sorgliga stackare som önskar att de själve kunde vara Paris Hilton och från toppen av pyramiden och pissa på alla andra.[/quote]
Det märks att du är ung(inget fel i de),men jag kan upplysa dej om att JAG skulle ALDRIG vilja vara som typ Paris Hilton o hade jag varit TVUNGEN o vara det så hade jag varit död nu.....................p.g.a självmord.............. 8)
Det märks att du är ung(inget fel i de),men jag kan upplysa dej om att JAG skulle ALDRIG vilja vara som typ Paris Hilton o hade jag varit TVUNGEN o vara det så hade jag varit död nu.....................p.g.a självmord.............. 8)
När du inser hur perfekt allt är kommer du att luta huvudet bakåt och skratta åt himlen.
Har verkligen inte filosofin haft nåt inflytande? Se på figurer som Marx och Nietzsche, dom måste väl ändå sägas ha haft inflytande? Och figurer som Wittgenstein eller en relativist som Kuhn har haft stort inflytande på synen på vetenskap, och i förlängningen, skulle jag säga, på synen på hur "scientistiskt" hela samhället ska va. Om vetenskapen företräder Den Enda Rätta tanken, är det lättare att rättfärdiga diverse stora projekt som vändning av floder, ombyggnader av citykärnor eller för den delen sterilisering.
Sen är det alltid svårt att säga vad som påverkar vad: är filosoferna en produkt av tidsandan eller tidsandan en produkt av filosoferna? Men att åtminstone vissa filosofers idéer har haft stor genomslagskraft i samhället är svårt att förneka.
Sen är det alltid svårt att säga vad som påverkar vad: är filosoferna en produkt av tidsandan eller tidsandan en produkt av filosoferna? Men att åtminstone vissa filosofers idéer har haft stor genomslagskraft i samhället är svårt att förneka.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 18 och 0 gäster