Vertumnus skrev:Pilatus skrev:Varför skriver du att det finns fler tolkningar av kvantmekaniken än den för dagen ledande om du inte ens kan identifiera dem?
Jag förstår inte riktigt din polemiska hållning, vi har inga slutgiltiga bevis i frågan.
Bevis finns för matematiska satser, inte för empiriska.
Vertumnus skrev:Själv tror jag på slumpens existens, men jag är fullt medveten om att vi saknar övertygande bevis och att ett övertygande bevis i det här fallet kanske inte ens är möjligt.
Problemet har diskuterats sedan Bohr och Einstein. Det finns mängder av exempel, flera i den här tråden. För vad som borde diskuteras är vad som är slump. Ett vanligt motargument är att vi saknar tillräckligt med kunskap för att kunna förklara ett fenomen. Men i framtiden kommer säkert forskningen att finna hur det ligger till. Och det kan ju vara en god förhoppning.
Ett villkor verkar vara att vi tänker oss ett teoretiskt experiment där alla startvillkor för en händelse är kända, så borde utfallet bli detsamma vid upprepning. Men blir det det då? Man skall vara en hårdför determinist för att enkelt sopa undan alla naturens slumpvariabler.
Den Brownska rörelsen är känd sedan 1827 och jag tror inte den är avfärdad.
Radioaktivt sönderfall är ett annat exempel.
Quantum entanglement
Heisenbergs osäkerhetsprincip
I större skala, t ex ett jordskred är svårt att beräkna. Vi kanske kan förstå risk, och mättnad, att en vibration kan utlösa ett ras. Men ingen skulle ju bygga sitt hus i ett område där det finns risk för ett skred om man kände till alla faktorer som kunde trigga ett skred.
Eller våra liv, finns det verkligen inga slumpfaktorer som ibland påverkar hur vi gör just då?
Entropin ökar hela tiden, ordningen går sakta förlorad och i många fall kan inte systemet backas. Processen är irreversibel. Förklara gärna denna termodynamikens andra huvudsats att vi alltid drabbas av en viss förlust. Att det förhåller sig så fick vi lära oss i skolan. Men vad styr denna princip? Varför strävar ojämnheter i en gasblandning att jämnas ut?