HELLENISM!! hahahahaha............

[* KYREUS *]

Den eminente kulturklassiske författaren STURE LINNER
har i en ny och mycket uppmärksammad skrift om hellenism,
försökt - som det tycks - ringa in den sk hellenismens själ. Lovvärt, men
faktamässigt och intellektuellt helt omöjligt. Som jag ser det. Jag, KYREUS, hävdar att varje tidsepok ENDAST KAN BESKRIVAS AV SAMTIDEN.........Det enda rimliga anspråket för oss sentida när vi gör historiska utspel, det är att säga; typ - "Hellenismen i vår tids ögon":::

         Frågan för dagen
         (för mig:) - Kan man i efterhand - verkligen - beskriva
                           en historisk epok?


                                 :shock:  KYREUS

[Avantgardet]

Svar: Nej.

Håller alltså helt och hållet med dig här Kyreus, men det förringar inte ansträngningens egenvärde.

[yy]

Samtidigt får man ju dock en ny aspekt på det hela då man kan ställa dåtiden i relation till den nya tiden.

[* KYREUS *]

Men vad blir då det sk anspråket? Är det inte verkligt viktigt att "öronmärka" sin egenanalys? Jag menar att verkligen hävda: - detta är vår anno 2 007 - analys av tiden efter ALEXANDER den store??

            (rättvis -  :? ))) KYREUS

[Sceptisk]

Varför skulle det vara "helt omöjligt" att ge förklaringar på vad hellenismen var för något?

[Avantgardet]

Varför skulle det vara "helt omöjligt" att ge förklaringar på vad hellenismen var för något?

Eftersom de begreppsliga innebörderna förändras över tid (är ett skäl), vi kan alltså aldrig penetrera deras föreställningsvärld.

[Sceptisk]

Och? Detsamma gäller för alla saker i historien. Men kom ihåg att historia inte är en vetenskap, fantasin spelar stor roll.

[Zokrates]

         (för mig:) - Kan man i efterhand - verkligen - beskriva
                           en historisk epok?
                       :shock:  KYREUS

Hela Bibeln är en i efterhand rekonstruktion av en historisk epok, glöm inte det.

[ayatolla]

Som sceptisk sa historia är ingen vetenskap. Att beskriva en historisk epok innefattas ju av en mängd problem, som t ex att alla inte uppfattar samtiden på samma sätt. Det som var guld och gröna skogar för kejsare och kung kan för en del vara det sämsta som hänt sedan sundsvall brann.

Men det kan ju aldrig vara fel med att försöka förstå något.
Historiens gång är föremål för tolkning spekulation och i viss mån revidering.

[Sökande]

KYREUS skrev:

Den eminente kulturklassiske författaren STURE LINNER
har i en ny och mycket uppmärksammad skrift om hellenism,
försökt - som det tycks - ringa in den sk hellenismens själ. Lovvärt, men
faktamässigt och intellektuellt helt omöjligt. Som jag ser det. Jag, KYREUS, hävdar att varje tidsepok ENDAST KAN BESKRIVAS AV SAMTIDEN.........Det enda rimliga anspråket för oss sentida när vi gör historiska utspel, det är att säga; typ - "Hellenismen i vår tids ögon":::

        Frågan för dagen
        (för mig:) - Kan man i efterhand - verkligen - beskriva
                          en historisk epok?

Du tycker att varje tidsepok endast kan beskrivas av samtiden? Det låter ganska dumt, du motsäger ju dig själv genom att säga att Sture Linner gjort det. Visserligen blir det semantik av det hela , men per orddefinition så har du sagt emot dig själv. Sen är det ju en helt annan sak om det går att beskriva tidsperioden på ett träffande och realistiskt sätt.
Du borde inte ropa hej så tidigt, det är trots allt möjligt att skildraren helt omedvetet gjort helt rätt. Men det du kanske fiskar efter är att vi läsare av skildringen tolkar den på ett felaktigt vis av olika anledningar.

[Avantgardet]

Det intressanta är väl huruvida det hjälper att beskriva sin samtid, eller sin samtids syn på andra tidsepoker, tiden rör sig sakta men säkert framåt och vi kan likväl fortfarande endast läsa från vår egen samtid.

[Sökande]

Avangardet skrev:

Det intressanta är väl huruvida det hjälper att beskriva sin samtid, eller sin samtids syn på andra tidsepoker, tiden rör sig sakta men säkert framåt och vi kan likväl fortfarande endast läsa från vår egen samtid.

Hjälper vad? Det bygger upp en historisk bild hur rätt eller fel den än må vara.

[Jbig]

Hejsan...

Noterar att ni närmar er postmodernismen med raska steg!
Denna historiska syn var till en början populär, men efter några år började den ifrågasättas rejält! Problemet var hur man skulle beskriva dåtiden för nutidens läsare/tittare?

De historiska källor som historiker använder sig av är på intet sätt objektiva, utan även dessa vilar i sista hand på subjektiva bedömningar gjorda av dem som en gånga satte dem på pränt. Detta menade posthumanismens företrädare, och visst ligger det något i det! De är texter som bearbetar verkligheten, de är skrivna utifrån någons utgångspunkt med en speciell avsikt och läsekrets i åtanke. Om vi inte inser det blir vi lätt vilseledda. Även historiker kan överföra den partiskhet som präglar olika dokument till sina egna tolkningar. Det beror på att all historieskrivning måste etablera ett slags relation till det förflutna, där de processer är verksamma i det studerade föremålet som också får sina undermedvetna motsvarigheter i historikerns framställning. Allt är tolkningar, skrev posthumansiterna! Och då kan man lika gärna lägga in nutiden i den historiska skildringen, rakt av, menade de!  

Men, att hålla en strikt postmodernistisk linje innebär att man till slut hamnar i en återvändsgränd då man skall börja försvara sin egen linje då ju ett försvar innebär en tolkning medan en kritiker kan ha en annan tolkning av samma förlopp. Problemet är ju att som postmodernist bevisa vilken linje som är den ”rätta” – eftersom alla tankegångar ju enligt posthumanisternas försvarare är lika god som någon annan!

Därmed är cirkeln sluten, antingen lägger man ner ämnet, eller skakar av sig postmodernismen! Men man behöver inte kasta ut barnet med hela badvattnet, lite av posthumanismen kan man behålla! För allt som var dåtid är ej omöjligt att föklara i nutid, särskilt med tanke på att männaiskan som art inte ändrat sig under de senaste 25 000-100 000 åren! Så vissa ränder sitter i ännu!  :wink:

MVH
jbig

[Avantgardet]

Avangardet skrev:

Det intressanta är väl huruvida det hjälper att beskriva sin samtid, eller sin samtids syn på andra tidsepoker, tiden rör sig sakta men säkert framåt och vi kan likväl fortfarande endast läsa från vår egen samtid.

Hjälper vad? Det bygger upp en historisk bild hur rätt eller fel den än må vara.

Det har du helt rätt i, och jag instämmer inte i jbigs resonemang här ovan heller. Man kan mycket väl motivera historieforskningen även utan sanningsanspråk.

[Jbig]

Hejsan...

Intressant, menar Avantgardet att man kan motivera historieforskningen utan att det skall omfatta fakta, eller leda till fakta? Varför då inte direkt hitta på något? Så slipper man ju omvägen, menar jag! Ho ho ho......varför blir man ej förvånad.....

MVH
jbig