När du uppfattar något den här texten t.ex. så TROR du att den är utanför dig. Du tror att DU slutar där dina ögon och din hud tar slut. Det är fel! Du ÄR allt du ser, allt du hör, allt du tänker, eftersom ALLT du uppfattar är bara mönster i din hjärna. Du ÄR bara en hjärna och din hjärna är bara ett fragment av universum. När du ser den här texten så ÄR du texten, eftersom texten är en del av dig. Du skulle inte kunna se den här texten om den inte var ett mönster i din hjärna. När du ser texten och samtidigt tänker att du ser texten så är du då i JUST DET TILLFÄLLET kombinationen av texten, tanken om texten i kombination med allt annat du upplever just då.
Det är därför tid är något vi skapar. Våra sinnen skapar konstant tiden eftersom dom håller hjärnan uppdaterad. Det är våran hjärna som inte hänger med att uppfatta alla delar av det vi uppfattar. När vi lär oss att börja tänka i en specifik tankebana har tiden stannat i hjärnan, inte den delen som uppfattar sinnen, men den delen som har hand om minneshanteringen och inlärningen. Och det är ju delen av hjärnan som hanterar minneshanteringen och inlärningen som skapar det vi uppfattar som lidande, synen skapar inte lidande, det är vårat minne som assosicerar synen med ett minne som skapar lidande.
Det jag försöker säga att det är genom en ström av handlig (förändring) som tid skapas, inte genom tanke. Däremot är det tanken som skapar uppfattningen om tiden inte handlingen (förändringen). Tanken är ett statiskt foto av en dynamisk ström av handling. Därför ska man uppdatera sitt statiska foto i hjärnan (gällande minne) i samma takt som hjärnan uppfattar den dynamiska strömmen av handling. Om du struntar att uppdatera ditt foto blir det precis var som händer med gamla personer. Dom har ett foto från 60, 70 eller 80 talet i deras minne – och då säger dom “det var bättre förr”.
Olika djur uppfattar tiden olika snabbt eftersom små djur har kortare transportsträckor i hjärnan som signalerna måste färdas för att omvandlas till en upplevelse. Alltså är tiden något vi skapar. Tiden är relativ tanken.
Tiden ändras faktiskt på riktigt när du glömmer ditt minnne, det är så eftersom det är TANKEN som uppfatar tiden. DET FINNS INGEN TID UTAN TANKE. Det finns däremot handling utan tanke, annars skulle vi inte kunnat utvecklats till människor. Men det innebär att observera tid objektivt, så går handligen antagligen i en konstant hastighet eller står stilla. Men eftersom det inte går att uppfatta tiden om det inte finns ett subjektivt perspektiv så går utvecklingen väldigt snabbt eller väldigt långsamt, det beror på vad man jämnför med. Tiden är alltid relativ! Det är bara när universum utvecklat ett subsystem – människan t.ex. som tiden uppfattas som en konstant hastighet, fast alla människor uppfattar inte tiden i konstant hastighet, när vi tar droger rubbas detta. Det är så eftersom att alla djur och människor uppfattar tiden på olika sätt, beroende på hjärnans konstuktion och minnets upplägg. Det är precis som en hårddisk. När du DEFRAGMENTERAR en hårddisk så städar du upp i minnet, du uppfattar allting då alltid mycket snabbare eftersom det inte finns några stopp på vägen. Det finns inga mönster i hjärnan som tanken fastnar i. När du städat hjärnan finns det inga "STOPP SÅDÄR KAN DU INTE GÖRA" eller "STOPP SÅDÄR KAN DU INTE TÄNKA". Värderingar skappar alltså "association-kejor" för hjärnan som upplevs som plågsamma. Det är bara när du inte använder HELA din mentala kapacitet som lidande uppstår.
Det är därför man mediterar - för att städa hårddisken - minnet. Men faktum är att man kan meditera hela tiden, konstant. Termen meditera står för att vara medveten hur man tänker, varför man tänker som man gör, avprogrammering d.v.s.
När du skriver en text i ett ordbehandligsprogram som word och datorn stängs av, så blir du frustrerad eftersom du i ditt minne kommer ihåg all koncetration/tid du lagt ner i texten som gått förlorad. Om du inte minns att texten gick förlorad - hur skulle du då kunna bli arg över att förlora den?
Vissa droger gör att du kopplar bort minnet och därför uppfattar allting i nuet. Det är precis samma sak. Jag har bara intagit alkohol, inga tyngre droger. När du är full så glömmer du ju bort din moral - dina konstruerade omvägar, eftersom du inte har tillgång till ditt minne. Du kommer inte längre ihåg hur man ska bete sig, det är därför du är lycklig.
Insiken om hur hjärnan och tanken uppfattar tiden kan göra dig fri från lidandet.
DÄRFÖR UPPFATTAS TIDEN RELATIVT!
Moderator: Moderatorgruppen
Önskelista: http://www.youtube.com/watch?v=7qs8TVJF2P4
Jag älskar dualistiskt att jag älskar alla, jag menar -det är vad jag älskar, att göra experiment.
Vad är slutet?
Jag älskar dualistiskt att jag älskar alla, jag menar -det är vad jag älskar, att göra experiment.
Vad är slutet?
Såg en dokumentär på datorn just om fenomenet att känslor, speciellt stark rädsla, kan påverka vår tidsuppfattning. Eller det deras experiment egentligen visade var att under stark stress/rädsla blir våra sinnen snabbare på att uppfatta saker och därmed upplevs tiden som om den går långsammare.
Experimentet gick ut på att en display sattes fast på en mans arm med en sifferkod som blinkade så snabbt att ögat inte kan uppfatta den. Sedan fick mannen hoppa fritt fall från hög höjd ner i ett nät samtidigt som han tittade på displayen. Under färden ner skärptes hans sinnen av den rädsla fallet utlöste och han kunde läsa koden.
Kanske rörigt beskrivet. Var en intressant dokumentär i alla fall. Minns dock tyvärr inte vad den heter.
Experimentet gick ut på att en display sattes fast på en mans arm med en sifferkod som blinkade så snabbt att ögat inte kan uppfatta den. Sedan fick mannen hoppa fritt fall från hög höjd ner i ett nät samtidigt som han tittade på displayen. Under färden ner skärptes hans sinnen av den rädsla fallet utlöste och han kunde läsa koden.
Kanske rörigt beskrivet. Var en intressant dokumentär i alla fall. Minns dock tyvärr inte vad den heter.
Aliquando et insanire iucundum est
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 21 och 0 gäster
